För att kunna ge ett bra remissvar har förbundet samverkat med FACE, de andra nordiska jägarförbunden inklusive Jägarnas Riksförbund samt övriga skytteorganisationer i Sverige och då framförallt Svenska Skyttesportförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet. 

Sommarens förslag från EU utgör en revidering i förhållande till ursprungsförslaget som kom 2021. Den största förändringen som EU ville ha synpunkter på är en förkortad övergångsperiod när det gäller förbudet mot bly i hagelammunition från fem år till 18 månader. 

– Här utgår EU från att ammunitionstillverkarna inte har några problem med att öka tillverkningen av stålhagel så ammunition finns tillgänglig för alla, säger förbundsjuristen Ola Wälimaa som jobbar med frågan. 

 Trots att bland annat Svenska Jägareförbundet och FACE har påpekat att inte alla hagelvapen i alla kalibrar kan använda stålhagel utan möjligen endast annan alternativ ammunition såsom vismuthagel där förutsättningarna är helt annorlunda, så verkar EU:s institutioner ignorera detta. 

– Förbundet anser därför att en förkortad övergångsperiod inte är acceptabel utan övergångsperioden måste vara tillräckligt lång för att jägarna och industrin ska kunna anpassa sig och om det inte finns alternativ så måste undantag kunna beviljas, säger Wälimaa.

En annan ändring i förhållande till ursprungsförslaget gäller övergångsperioden för exempelvis kantantänd ammunition då man förslår en möjlighet till förlängning av den femåriga övergångsperioden. Detta är ett litet steg i rätt riktning enligt Wälimaa och baseras främst på de synpunkter som förbundet men även andra framfört på den bristande precisionen och obeprövade effekten av kantantänd ammunition som inte tillverkas med blykula, främst när det gäller kaliber .22 LR (5,6x15R). 

– Industrin säger att den inte kommer att kunna utvecklas fullgoda alternativ precisionsmässigt i kantantänd ammunition, och därför har vi föreslagit ett permanent undantag för sådan ammunition även för jakt, säger Ola Wälimaa. 

Andra positiva ändringar är att undantag för användning av kulammunition innehållande bly föreslås för jakt efter säl, samt jakt med helmantlad ammunition, vilket förbundet krävt.

– Säljakten är väldigt speciell med krav på extrem precision och omedelbar effekt och när det gäller exempelvis toppfågeljakt så används kulor som inte expanderar och sprider blyfragment i fågelköttet. Här har de faktiskt lyssnat på oss, säger Ola Wälimaa. 

De största effekterna för jägarna av det föreslagna blyförbudet är annars sannolikt konsekvenserna för skytteverksamheten.

– Övningsammunition måste vara billig och tävlingsammunition måste uppfylla höga krav på precision, i annat fall övar inte jägarna i samma utsträckning och all tävlingsverksamhet får problem, säger Lennart Johannesson som ansvarar för frågan i förbundsstyrelsen.  

Även om EU även föreslagit ytterligare alternativa miljökulfång än de ”kulfångstfällor” i stål som låg i ursprungsförslaget, så skulle kostnaderna för att införa sådana kulfång på landets alla skjutbanor bli oöverstigliga för alla ideella skytteföreningar med små ekonomiska resurser. 

– När vi pratar om miljontals kronor i investeringskostnader och underhållskostnader årligen så måste samhället gå in om inte skjutbanorna ska läggas ner, säger Lennart Johannesson.

Sverige gick igenom en motsvarande process angående bly i ammunition för ett antal år sedan. Då granskades varje skjutbana individuellt ur miljösynpunkt för att bland annat säkerställa att blyet i skjutvallarna inte medför någon skadlig miljöpåverkan. 

– Förslaget från EU innebär således en helt onödig kostnad till ingen nytta i Sverige. Sammanfattningsvis kan vi säga att all jakt med kaliber .22 är hotad, ideella skjutbanorna riskerar att drabbas av extrema kostnader och nedläggning samt att ett blyförbud i hagelammunition skulle troligen göra att många inte kan jaga eftersom det troligen inte lär finnas ammunition och tillräcklig mängd vapen som tål användning av stålhagel. Så Svenska Jägareförbundet  kommer att arbeta för att Sverige säger nej till detta förslag när EU ska rösta om det. Det är inte igenomförbart. Konsekvenserna blir för stora, säger Lennart Johannesson.