Den 16 februari träder EU:s förordning om blyförbud vid våtmarker i kraft. Beslutet fattades 2020, men ingen information kring hur övergången ska ske har gått ut till vare sig ammunitionsindustrin, vapenhandlarna eller till jägarna.
– Man har haft gott om tid för att göra tester, sammanställa information och ge råd. Ingen vet ens om den svenska staten kommer att tillämpa förordningen ordagrant, eller ifall man tänker utnyttja den flexibilitet som EU-kommissionen öppnade för, säger Lennart Johannesson.
EU-kommissionen har uttryckt att proportionalitetsprincipen ska gälla, samt att syftet med förordningen skulle beaktas när man bestämmer vad som är en våtmark.
– Vi tycker det är självklart att myndigheterna ska se förordningen i ljuset av proportionalitetsprincipen och vad syftet med förordningen är. Man ska alltså inte vidta åtgärder som inte står i proportion till syftet, vilket är att undvika att fåglar får i sig blyhagel, säger förbundsjurist Ola Wälimaa.

Svenska Jägareförbundet har vi upprepade tillfällen påtalat behovet av ansvarstagande från myndigheter och i viss mån till politiken. Dock har inget hänt.
– Det råder nu en stor förvirring kring hur man som jägare ska agera. Jag kontrollerade vad det fanns för alternativ till blyhagel hos en av Sveriges största jakthandlare. Svaret var: Nästan ingenting. Samtidigt är många jägare oroliga att deras äldre vapen inte klarar av att laddas med stålhagel, vilket är den vanligaste alternativet till blyhagel.
– Staten har inte tagit frågan på allvar. EU-förordningen träder i kraft – och är överordnad svensk lagstiftning – den 16 februari. Jägarna har massor av relevanta frågor som inte får några svar.

Lennart Johannesson vill att myndigheter tillämpar EU-reglerna utifrån den flexibilitet som kommissionen öppnade för.
– Kommissionen sa att det är upp till varje medlemsland att avgöra vad som är en våtmark. Och det är just definitionen av vad som är en våtmark som är problemet. Väljer myndigheterna att följa vår tolkning av EU-kommissionens utrymme för flexibilitet kan vi ha kvar samma definition som vi haft i många år. Då har vi inget problem längre. Men väljer man att följa förordningstexten ordagrant blir nästan hela Sverige en våtmark. Då får vi problem.
Lennart Johannesson menar att Svenska Jägareförbundet inte kan göra några konkreta insatser, mer än att förklara och informera makthavarna vad som håller på att hända.
– Nu vilar ansvaret tungt på myndigheterna. De måste reda ut allting. Vi behöver veta vilka regler som jägarna ska följa den 16 februari, säger Lennart Johannesson.
– En annan synnerligen viktig fråga rör oskuldspresumtionen. I förordningen införs en omvänd bevisföring. Jägaren som måste bevisa sin oskuld, inte som det är idag att det är svenska staten, via en åklagare, som ska visa att man brutit mot lagar. Denna text kan bryta mot Sveriges grundlag och måste kontrolleras noggrant av rättsvårdande instanser, säger Ola Wälimaa.
– Blyhagelsförbudet i våtmarker är det akuta problemet. Men samtidigt pågår en annan process om ett totalt förbud mot bly i ammunition. Denna kommer beslutas under 2023. Det finns alltså all anledning för politikerna att följa vad EU håller på att besluta och agera medan det finns tid och möjlighet att påverka, säger Lennart Johannesson.

Fakta: Förbundets arbete kring EU:s blyhagelförbud i våtmarker

• Under hela processen inför beslutet arbetade Svenska Jägareförbundet tätt tillsammans med FACE (den europeiska jägarfederationen).
• 2017–2018 Arbete mot ECHA, EU:s kemikaliemyndighet, bland annat att förklara hur blyhagel används i Sverige.
• 2018–2020. Förbundet hade många kontakter med svenska politiker och tjänstemän i EU:s kommitté för kemikaliefrågor och förklarade problemen och konsekvenserna av förslaget.
• 2019. EU-kommissionen föreslår utökat förbud mot blyhagel
• 2020. Trots upprepade påstötningar ställde inte miljöministern upp på ett möte med förbundet.
• 2019–2020. Ett omfattande arbete genomfördes för att informera EU-parlamentariker och skapa opinion mot förslaget.
• 2020. Ett antal artiklar och debattartiklar publicerades för att skapa kännedom om de långtgående konsekvenserna av förslaget. https://www.svd.se/a/Ad4Q2M/eu-s-blyforbud-skulle-fa-absurda-effekter
• 2020. Jägareförbundet kritiserade förslaget bland annat för den alltför breda definitionen av våtmark, oskuldspresumtionen, samt avståndet på 300 meter till en våtmark. Förbundet menade att Sveriges befintliga förbud mot bly vid våtmarker var tillräckligt.
• 2020. Efter hand byggdes ett omfattande motstånd upp i parlamentet mot förslaget.
• 2020. Ett antal mindre justeringar av förslaget gjordes. Bland annat minskades avståndet till 100 meter från en våtmark.
• 2020. Förslaget röstades igenom med knapp majoritet i Europaparlamentet.
• 2020. Sverige röstade nej i ministerrådet, efter majoritetsbeslut av oppositionen i riksdagens EU-nämnd.
• 2020. EU:s ombudsman riktade kritik mot EU-kommissionen för att tjänstemän inte agerade opartiskt i samband med blyhagelförbudet.
• 2021–2022. Jägareförbundet uppmanar myndigheter och politiker att agera för att skapa klarhet i hur EU-reglerna ska tillämpas.