Naturvårdsverket presenterade så sent som 2022 en strategi för svensk viltförvaltning. I denna kan man läsa att viltförvaltningen ska utgå från hela ekosystemet. Men när Naturvårdsverket nu fattar beslut om licens- och skyddsjakt på säl så har myndigheten lagt orimligt stor vikt vid osäkerheter kring inventeringarna samtidigt som liten hänsyn tas till övriga arter i ekosystemet. Observationer från kustboende visar dock inte på någon nedgång i sälbestånden.
– Sälens bytesdjur har det tufft. Många fiskarter befinner sig på alarmerande låga nivåer. De stora sälstammar som nu finns i Sverige bidrar till att fiskbestånden får svårt att återhämta sig. Naturvårdsverkets beslut tar med andra ord inte hänsyn till ekosystemet utan inriktar sig i alldeles för hög grad mot en art.
– Detta är fel. Det bryter mot verkets egen strategi och det omöjliggör en långsiktig förvaltning av sälen, säger Hans Olsson.
Förra året tilläts jakt på 630 knubbsälar, 350 vikare och 1500 gråsälar. I år tillåts endast licensjakt på 750 gråsälar, trots att utvecklingen för gråsälspopulationen i Östersjön är fortsatt positiv.

– Eftersom jakt på säl är ett viktigt instrument i förvaltningen så innebär Naturvårdsverkets beslut inte bara sämre förvaltning av sälen utan även att flera jägare troligen kommer att sluta att jaga säl. Man vill inte köpa dyr utrustning och lägga ner tid på en jaktform som det sedan är osäkert om man ens i slutänden får utföra. Seriös förvaltning bygger på långsiktighet och förutsägbarhet, då kan man inte göra så här stora förändringar i besluten från år till år utan att det får konsekvenser.
Forskare har slagit fast att jakt på säl är ett av de viktigaste instrumenten för att torsken ska kunna återhämta sig.

– Vi saknar också att Naturvårdsverket i större utsträckning skulle samordna sälförvaltningen med exempelvis Finland. Det är omöjligt att förstå varför det går bra att jaga vikare i Finland medan det inte ens tillåts skyddsjakt i Sverige, när det handlar om samma sälbestånd, säger Hans Olsson.
Svenska Jägareförbundet kommer att kontakta Naturvårdsverket, andra myndigheter och politiker för att visa på de risker och konsekvenser som beslutet för med sig.
– All viltförvaltning ska vara faktabaserad och ta hänsyn till helheten, det vill säga tillgång till bytesdjur och många andra kriterier. Naturvårdsverket bortser också helt från att jakten bidrar med viktig information till sjukdomsövervakningen av sälarna. Jag är uppriktigt oroad över vilka effekter detta beslut kommer att få, säger Hans Olsson.