Svenska Jägareförbundet stred med näbbar och klor för att få myndigheterna att förstå att vinterns vargjakt måste vara omfattande, eftersom det finns en risk att Sverige annars tappar greppet om vargförvaltningen.
– Tilldelningen på 33 vargar – som senare blev 27 – räcker inte till för att sänka stammen, vilket är nödvändigt, säger rovdjursrådets ordförande Mikael Samuelsson.
I början av januari påbörjas vinterns licensjakt på varg. Länsstyrelserna tillät jakt på 33 vargar i sju län. Flera av de revir som ska bort ligger i gränstrakter mellan olika län. Detta faktum medförde att Förvaltningsrätten i Luleå underkände jakten i Prästskogsrevir (6 vargar) som delas mellan Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Förvaltningsrätten uttryckte förvåning över att länsstyrelsen valt just det reviret, underförstått att om länsstyrelsen hade valt ett annat revir hade jakten kunnat genomföras.
– Ett av de viktigaste målen för vargförvaltningen är att minska de socioekonomiska effekterna, det vill säga reducera olägenheter, oro och skador i de områden där stammen är som tätast. Vi har väntat i många år på att myndigheterna på allvar ska fatta beslut som attackerar dessa problem. Men vi fick inget sådant beslut i år heller, säger Mikael Samuelsson.
Vargstammen beräknades förra vintern innehålla cirka 400 djur, vilket är 100 fler än vad Sverige behöver ha för att uppfylla nu gällande krav för gynnsam bevarandestatus. Stammens storlek – tillsammans med Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas restriktiva inställning bedömningar till licensjakt – gör att stammen kan bli större än vad Sverige vill ha.
– Om den ökar till 500 vargar kan det vara nästan omöjligt att komma tillbaka till nivåer runt 300, eftersom juridiska spetsfundigheter kan sätta hinder i vägen på likande sätt som nu skett i Prästskogsreviret. Just därför har vi försökt få myndigheterna att förstå risken med att snåla med tilldelningen. Vi kan helt enkelt tappa greppet över förvaltningen.
Mikael Samuelsson är rejält missnöjd med situationen. Det är också därför som Svenska Jägareförbundet fortsätter att försöka få makthavarna att förstå bristerna i vargförvaltningen – och vad som kan hända.
– Politiken måste våga att stå upp för vad Sverige vill. Vi har ett riksdagsbeslut som inte följs. Varför gör man inte det?
Han menar också att länsstyrelserna måste vara på tå under det kommande året.
– Under vargjakten måste länsstyrelserna kunna utöka jakten ifall det finns fler vargar i reviren än de sex tilldelade. Så gjorde länsstyrelser förra året – vilket var mycket bra – och det är precis så de ska agera. Men de behöver även vara generösa med skyddsjakt på vargar som är oskygga eller ställer till med skador. Hur länsstyrelsen i Gävleborg ska hantera situationen efter den stoppade licensjakten blir extra intressant. Vi menar att länsstyrelsen snabbt borde fatta ett nytt beslut om jakt i ett annat revir, medborgarna ska inte bli lidande av dåligt underbyggda myndighetsbeslut.
– Antalet vargar måste bli färre. Det är det viktigaste målet just nu. Då minskar pressen, oron, de socioekonomiska effekterna, skadorna och mycket annat. Det finns självklart mycket annat som också måste lösas i vargförvaltningen. Men startpunkten måste vara att minska vargstammen, säger Mikael Samuelsson.
