Art- och habitatdirektivets strikta skydd för vargen har utgjort ett stort problem för bland annat för Sverige och Finland när länderna har velat förvalta vargstammen. Direktivet medför att det krävs en omfattande byråkrati. Exempelvis behöver all jakt ske med undantagsbestämmelser. Detta har bland annat lett till att länder har hamnat i EU-domstolen.
Men i takt med att vargarna har spritt sig över Europa har andra länder också upptäckt att det strikta skyddet behöver ändras.
Landsbygdsminister Peter Kullgren och regeringen har varit aktiv i frågan och EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen har drivit på arbetet i kommissionen för att få till en nedlistning.

Det första steget i processen är att nedlista vargen enligt Bernkonventionen – en internationell miljökonvention som binder EU och dess medlemsstater. I ett nästa steg kan EU gå vidare och nedlista vargen enligt art- och habitatdirektivet, som utgör EU:s implementering av Bernkonventionen. Den omröstning som skedde idag (onsdag 25 september) bland medlemsstaternas EU-ambassadörer gav grönt ljus för EU att föreslå en nedlistning enligt Bernkonventionen. Detta efter flera månader av politisk låsning.

Nu krävs det att EU får stöd av en handfull icke-EU-länder i Bernkonventionen för att kunna genomföra en nedlistning. Det här är början på en process som kommer ta ett par år innan det kan få fullt genomslag i svensk lagstiftning.
– Jag ser detta som ett oerhört viktigt och efterlängtat beslut. Det kan innebära att vi i framtiden kan minska byråkratin och skapa ett enklare och mer förutsägbart system kring vargförvaltningen, säger förbundsordförande Peter Eriksson på plats i Bryssel.

– Detta är ett avgörande steg mot en bättre vargförvaltning. Man ska komma ihåg att det var Svenska Jägareförbundet som startade processen. Men vi har fått bra hjälp av både FACE, andra jägarorganisationer i Europa, landsbygdsminister Kullgren, den svenska regeringen och en bred politisk uppslutning i riksdagen, säger Peter Eriksson.