Varför görs denna intervju?
– Jag upplever att det finns ett behov att vara tydlig med vad som gäller och vad regeringen vill med den förändring som genomförs av Viltvårdsfonden. Inte minst eftersom det förekommer mycket diskussioner och en hel del oro för vad detta kan leda till.

Vi börjar från början. Du har i intervjuer sagt att det funnits dialog mellan förbundet och regeringen innan beslutet 7 januari? Vad är det för dialog som förekommit?
– Eftersom Svenska Jägareförbundet har en stor och viktig roll har vi en kontinuerlig dialog om alla jaktliga frågor – även utformningen av Allmänna uppdraget. Förbundet har haft önskemål om olika förändringar, bland annat ökade anslag och fleråriga bidrag. När man ska genomföra en förändring är jag och regeringen måna om att lyssna in parternas synpunkter innan vi fattar beslut. En sådan dialog hade vi.

Har det förekommit några förhandlingar mellan regeringen och Svenska Jägareförbundet?
–Nej, så går det ju inte till inom politiken. Vi förhandlar mellan partier och andra länder, men vi förhandlar inte politiska beslut med intresseorganisationer.

Vilken kritik av beslutet har förbundet framfört till dig?
– Det är väl ingen hemlighet att Svenska Jägareförbundet inte hade velat göra några ändringar alls av Allmänna uppdraget. Eftersom det är en verksamhet som funnits sedan 1938 och fungerat väldigt väl. Förbundet har uttryckt att man har behov av en stärkt finansiering och att man vill ha fleråriga bidrag, samt naturligtvis att förbundet inte accepterar att pengar från Viltvårdsfonden går till organisationer som motverkar jakten. Detta har vi tagit hänsyn till när vi utformat beslutet.
– Förbundet har också varit tydlig med oron inför upphandlingen – så att detta blir bra i slutänden.

Innebär beslutet att regeringen lägger ned det Allmänna uppdraget, som funnits i över 80 år?
– Nej. Tvärt om. Vi försöker skapa ett system som tål granskning och som utvecklar det Allmänna uppdraget. Den största delen av Allmänna uppdraget rör Tillhandahållande av kunskap om praktisk jakt och viltförvaltning. Den kommer finnas kvar inom det fleråriga organisationsbidrag som Svenska Jägareförbundet kommer att få.

Vilken roll i viltförvaltningen ser du för Svenska Jägareförbundet i framtiden?
– Man har och kommer att ha en väldigt viktig roll. Förbundet har hanterat jakt och viltvård på ett bra sätt – med hög legitimitet – under lång tid. Min ambition är att skapa förutsättningar så organisationen kan fortsätta att göra det.

Naturvårdsverkets delredovisning tar upp centralstyrning, mer krav, byråkratisering, ökande kostnader och tvång. Är det detta regeringen vill se?
– Vi vill inte se centralisering, byråkratisering, ökade kostnader och tvång. De delar som omfattar förordningsändringar för att kunna utföra de uppdrag som omfattas kommer vi behandla. Övriga delar med många förslag, noterar jag. Regeringens ambition har aldrig varit att centralisera viltförvaltningen.

Naturvårdsverket verkar vilja ha mer pengar än de 2,4 miljoner från Viltvårdsfonden som regeringen har nämnt. Ska ännu mer pengar från Viltvårdsfonden gå till myndighetsutövning?
– Nej. Behöver Naturvårdsverket mer pengar för att klara av uppdragen får de äska medel inom den vanliga budgetprocessen.

Finns det några viktiga principer inom viltförvaltningen som inte får ändras eller äventyras?
– Ja, flera stycken. Bland annat den lokala och regionala viltförvaltningen, och de ideella insatser som jägarna gör. De är en del av en folkrörelse. Vi behöver säkerställa att de fortsätter att bidra på samma sätt. Men vi behöver följa lagar och regler. Det är därför vi gör förändringen. Den ska tåla en prövning. Då kan vi också värna de principer som är viktiga för oss.

En av kärnfrågorna för Svenska Jägareförbundet är att pengarna i Viltvårdsfonden ska gå tillbaka till de som betalar avgiften – alltså gå till att gynna jakten, viltvården, jägarna eller jägarnas organisationer. Kommer det betalas ut pengar till jaktmotståndare?
– Vi har varit tydliga med att pengar från Viltvårdsfonden ska gå till att främja viltvården enligt jaktlagens definitioner, inget annat.

Förbundet anser att processen går alldeles för fort. Och utvecklingen leder inte alls i den riktning som regeringen pekat ut. Håller du med om den beskrivningen?
– Ja och nej. För mig är det viktigt att resultatet blir bra, inte att det går fort. Vi har redan förlängt tiden för Naturvårdsverket avseende upphandlingsdelarna. Jag är angelägen om att den nya lösningen blir långsiktig och utvecklar viltvården och säkerställer de principer som jag nämnde tidigare. Det är det som är regeringens intention. Det är det som jag arbetar mot.

Och vad vill du göra åt detta och säkerställa att det blir bra?
– Jag behöver följa frågan mycket noga. Låta det få ta den tid som behövs. Och utvärdera utfallet. Så att avsikten med beslutet också blir verklighet.

Allmänna uppdraget är väldigt kostnadseffektivt eftersom det bygger på ideella insatser, det vill säga att medlemmar utför arbete frivilligt för att de vill göra nytta för viltet och viltförvaltningen. Om adaptiv klövviltsförvaltning, viltövervakning, samt vilt och trafik ska upphandlas, vem ska göra jobbet?
– Jägarna. Det finns ingen annan som kan göra jobbet. Det är därför vi försöker få ett system på plats som växlar över det gamla till den nya.

Går det att upphandla ideella insatser?
– Ja, vi vill hitta ett sätt att kunna göra det, för att vi ska kunna bygga vidare på de goda erfarenheter som finns i Allmänna uppdraget. Men utmaningen är stor. Det är därför Naturvårdsverket har begärt förlängd tid. Men vi bryter helt ny mark.

Idag lyckas exempelvis Svenska Jägareförbundet att få in rapporter från cirka en tredjedel av all jaktbar yta i landet. Om man jämför med opinionsundersökningar – och hur många som frågas – så förstår man vilken precision resultatet i dagens viltövervakning uppvisar. Vem kan på några år åstadkomma sådana resultat, utan att äventyra kvaliten i viltförvaltningen?
– Precis som jag sagt många gånger. Svenska Jägareförbundet har en särställning och är unika i sin roll. Men upphandlingen är en uppgift som ska hanteras av Naturvårdsverket. Jag förutsätter dock att kvalitet är en av många viktiga kriterier som utvärderas under upphandlingsprocessen.

Kan det finnas andra lösningar än upphandling, som både löser uppgifterna och tar hänsyn till upphandlingsreglerna?
– Vi har inte hittat en bättre modell.

Vad vill du säga för att lugna alla oroliga medlemmar i Svenska Jägareförbundet?
– Min målsättning är detta ska bli bättre för jakten och bättre för Svenska Jägareförbundet.