bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Jakt- och viltvårdsuppdraget

Foto: Bodil Elmhagen

Stad och land tycker olika om viltförvaltningsdelegationerna och varg

Det finns en polarisering mellan stad och landsbygd när det gäller attityder till Sveriges vargpolicy och viltförvaltningsdelegationernas sammansättning. Attityderna till varg påverkas dessutom av graden av förtroende för det politiska systemet. Det visar en doktorsavhandling i statsvetenskap.

2017-06-01

I en doktorsavhandling i statsvetenskap från Umeå universitet har Max Eriksson undersökt attityder till varg och viltförvaltningsdelegationernas sammansättning.

Attityderna till varg undersöktes genom enkäter utförda 2004, 2009 och 2014. Man kunde därigenom analysera hur allmänhetens attityder till Sveriges vargpolicy förändrats på senare tid.

Majoriteten av Sveriges befolkning var positiva till att vargen finns i Sverige, men andelen positiva var större nationellt (drygt 70%) än i områden med stora rovdjur (varg och/eller björn). I rovdjursområdet minskade stödet från 61% 2004 till 56% 2009.  

På nationell nivå accepterade majoriteten av befolkningen Sveriges vargpolicy (drygt 50%), men acceptansen var lägre i rovdjurområdet (drygt 40%). I rovdjursområdet ökade stödet för en mer restriktiv vargpolicy (dvs en mindre vargstam) från 30% till 35% mellan 2004 och 2009/2014. Andelen personer som sett eller hört en vild varg ökade med tiden. Huvudmönstret var att de som sett eller hört varg i högre grad ville ha en mer restriktiv vargpolicy. Stödet för en mer restriktiv vargpolicy verkade öka mest i områden med varg och på landsbygden, vilket innebär att polariseringen mellan stad och landsbygd ökat.

Allmänhetens attityder till vargpolicyn påverkades också av ett fenomen som kallas politisk alienering. Det är en känsla av främlingskap inför det politiska systemet. Avhandlingen utgår från en teori som antar att staden har en politisk maktposition som gör att stadens intressen är överordnade landsbygdens intressen, vilket skulle kunna leda till att landsbygdsbor engagerar sig mindre i det politiska systemet och i högre grad blir politiskt alienerade. I enkäterna mätte man politisk alienering genom att fråga personerna hur nöjda de var med hur demokratin fungerade på olika nivåer i samhället, och hur stort förtroende de hade för svenska politiker.

Dagens vargpolicy hade mindre stöd bland politiskt alienerade personer, men bland de politiskt alienerade fanns både personer som vill ha en mer restriktiv vargpolicy och personer som ville ha en mindre restriktiv vargpolicy. Landsbygdsbor ville emellertid ha en mer restriktiv vargpolicy i högre grad, och politisk alienering verkade bidra till detta. Faktumet att en del politiskt alienerade personer istället ville ha en mindre restriktiv vargpolicy skulle emellertid kunna indikera att det finns ett samband mellan attityder till vargpolicyn och politisk alienering även i stadsområden.

Viltförvaltningsdelegationerna skulle i teorin kunna vara ett verktyg som minskar den politiska alieneringen. Detta eftersom delegationerna är tänkta att skapa medinflytande för olika intressen.

I en delstudie undersöktes hur viltförvaltningsdelegationernas sammansättning återspeglade allmänhetens attityder kring vilka intressen som borde vara representerade. Generellt sett var överensstämmelsen god, men även här fanns en polarisering mellan stad och land. Landsbygdsbor ville i högre grad se aktörer som representerar brukandeintressen, medan stadsbor i högre grad ville se aktörer med ett fokus på bevarande. Polariseringen mellan dessa två intressegrupper återspeglade också de två koalitioner som fanns inom viltförvaltningsdelegationerna.

Avhandlingens slutsatser är att vargens återkomst har medfört att en del av allmänheten vill ha färre vargar i Sverige. För en del landsbygdsbor har vargpolicyn blivit en symbolfråga som handlar om ett motstånd mot något som de uppfattar som stadbors intressen och politiska inflytande över landsbygden. Viltförvaltningsdelegationerna kommer sannolikt inte kunna motverka utvecklingen, utan kan snarare befästa konflikten mellan stad och landsbygd i vargförvaltningsfrågan. Det finns också en risk att attitydpolariseringen mellan stads- och landsbygdsbor kommer finnas kvar eller öka i framtiden.

Källa: Eriksson M. 2016. Changing attitudes to Swedish wolf policy – Wolf return, rural areas and political alienation. Doktorsavhandling, Umeå universitet. Läs avhandlingen här

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick