Hur ser vildsvinets reproduktionsmönster ut i Sveriges klimat, i områden där vildsvinen utfodras? Att svara på den frågan var målet med Anna Malmstens doktorsavhandling, som hon försvarade på SLU den 19 oktober. Forskningsresultaten presenterades också på ett seminarium på SLU den 18 oktober.

Studien baserades på 617 suggor som fälldes vid jakt på 7 gårdar i Skåne, Blekinge, Södermanland och Uppland. Alla gårdarna bedrev kommersiell jakt och utfodrade vildsvinen året runt. Jakten skedde under hela året, även om merparten av djuren fälldes på hösten. De 617 suggorna som inkluderades i studien vägde över 30 kg, eftersom mindre suggor inte är könsmogna. Man undersökte suggornas reproduktionsorgan för att fastställa reproduktiv status.

Forskningen visade att merparten av vildsvinsuggorna följde vildsvinets typiska årscykel, som den beskrivits i andra delar av Europa. Det innebar att de kom i brunst på hösten och fick kultingar på våren. På hösten, när nätterna blir längre, aktiveras äggstockarna hos könsmogna suggor som är i kondition att reproducera sig. Äggstockarnas aktivitet är cyklisk och suggor som inte blir dräktiga brunstar om efter 21 dagar. Följaktligen var andelen suggor med aktiva äggstockar störst på hösten (ca 40%) för att sedan minska till ca 20% under vintern samtidigt som andelen dräktiga suggor ökade till ca 60%. Efter nedkomsten inaktiveras suggans äggstockar och under digivningen kan hon inte komma i brunst. Det innebar att andelen suggor med inaktiva äggstockar ökade på våren för att bli som störst på sommaren (ca 75%).

Kullstorleken varierade mellan 1 och 9 kultingar, och ökade med suggans vikt och ålder, men i genomsnitt var den 5.4 kultingar. Det innebar att medelkullstorleken var högre i Sverige än i länder som Spanien, Portugal, Frankrike och Schweiz, där tidigare forskning visat att den varierar mellan 3-5 kultingar. Å andra sidan var andelen suggor som nådde könsmognad under första levnadsåret 11.4% i Sverige, vilket är mindre än tidigare forskning från andra länder visat. Dessutom har tidigare forskning i Tyskland visat på en större kullstorlek än i Sverige, med ett genomsnitt på 6.6 kultingar.

Även om merparten av suggorna följde vildsvinets typiska årscykel – som den beskrivits i andra områden – var det några som avvek. På våren hade ca 2% aktiva äggstockar och på sommaren ca 7%. Totalt var det ca 10% av suggorna som brunstade om. I Sverige fanns också dräktiga vildsvin året om, även om andelen var lägst (ca 15%) på sommaren. Det är inte säkert vad det beror på, men en bidragande orsak kan vara att suggor som tidigt förlorar sin kull kan brunsta om och föda nya kultingar frampå hösten. Det kan också vara så att unga suggor, som inte var könsmogna på hösten, blir könsmogna och dräktiga senare än andra. En tredje faktor som kan orsaka skillnader i kullstorlek samt göra att svenska suggor – till skillnad från dem i södra Europa – kan komma i brunst på sommaren, är att den naturliga födotillgången är hög på sommaren i Sverige, medan den är låg i södra Europa där somrarna är torra. Det kan också finnas genetiska skillnader mellan vildsvin i olika områden, och exempelvis skulle inblandning från tamgris kunna påverka reproduktionsmönstret. I Sverige fann man dessutom att en relativt hög andel av vildsvinen hade antikroppar mot smittämnen som skulle kunna påverka reproduktionen. I vilken utsträckning dessa olika faktorer bidrar till att påverka de svenska vildsvinens reproduktionsmönster återstår dock att visa. Slutligen är ålderssammansättningen hos de undersökta suggorna en viktig faktor som kan påverka resultatet och bidra till skillnader mellan olika forskningsstudier. Detta eftersom exempelvis kullstorleken ökar hos äldre suggor, och ålderssammansättningen hos suggor fällda vid jakt kan avvika från den i populationen som helhet.

Källa
Malmsten A (2017). On the reproduction of female wild boar (Sus scrofa) in Sweden. Doktorsavhandling 2017:86. Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala. Länk till avhandlingen

Mer om vildsvin på Svenska Jägareförbundets hemsida
Hur anser Jägarförbundet att vildsvin ska förvaltas? Länk till förbundets nya handlingsplan för vildsvin