Hunden var en av de första arterna som människan domesticerade, något som skedde för ungefär 15 000 år sedan. Tidigare forskning har visat att flera egenskaper ibland förändras samtidigt vid domesticering, genom att de är sammankopplade med varandra som ett paket. Om det är fallet kan man i teorin ändra hela egenskapspaketet genom att avla på en av egenskaperna. Vad gäller mentalitet hos djur har man föreslagit att domesticering ska öka graden av socialitet och lekfullhet, samtidigt som den minskar graden av rädsla och aggressivitet.

I en ny doktorsavhandling undersöker man om hundens domesticering följer det föreslagna mönstret. Med hjälp av Svenska Kennelklubbens mentalitetstest och Svenska Brukshundklubbens test för mentalbeskrivning av valp jämförs mentaliteten hos moderna hundraser, raser av urhundstyp, varghybrider och varg.

Jämförelsen mellan urhundar och moderna hundraser visar att urhundar har fler starka kopplingar mellan de förväntade mentala egenskaperna. Den mer sentida aveln verkar istället ha inneburit att olika mentala egenskaper förändrats ganska oberoende av varandra, snarare än som ett egenskapspaket, vilket också visas i de andra studierna i avhandlingen.

Jämförelsen mellan hund och varghybrider tyder på att hundarnas leklust – och då särskilt viljan att leka med människor – har varit en viktig del av hundens domesticering. Man verkar dessutom ha avlat bort en del räddhågade beteenden hos hund.

Jämförelsen mellan hund och varg visar att valpar börjar uppvisa artskillnader i mentalitet från ca 12 veckors ålder. Vargvalpar blir då mindre benägna att socialisera och leka med människor, medan hundvalpar blir mer benägna att leka på egen hand. Från 26 veckors ålder uppträder hundvalpar dessutom djärvare än vargvalpar när de träffar på okända föremål.

De olika delstudierna beskrivs mer utförligt nedan.

Moderna hundar och urhundar

Svenska Kennelklubbens mentalitetstest används för att utvärdera hundars personlighet genom att beskriva hur de reagerar i en rad olika situationer. Det handlar till exempel om hur hunden reagerar när den möter en främling, överraskas av något oväntat eller hamnar i en hotfull situation, samt hundens benägenhet att vilja leka. Testerna genomförs på ett standardiserat sätt av en auktoriserad testledare.

I en första studie analyserade forskarna mentalitetstest utförda på drygt 90 000 hundar i Sverige 1997-2013. Syftet var att undersöka om mentaliteten hos moderna hundraser skiljer sig från den hos raser av urhundstyp. De moderna hundarna representerades av 78 raser som avlats fram de senaste 200 åren. De sju raser som i den här studien klassades som urhundar var minst 500 år gamla och hade dessutom en detekterbar inblandning av varg i generna (akita, amerikansk akita, alaskan malamute, saluki, shiba, siberian husky och samojedhund).

Analyserna visar att sociala hundar också är mer lekfulla, medan ökad rädsla är kopplad till ökad aggressivitet. Detta gäller både moderna raser och urhundar, men hos urhundarna verkar kopplingen mellan rädsla och aggressivitet vara mer konsekvent än hos de moderna raserna. De två egenskaperna undersöktes i sex olika testsituationer och hos urhundarna var aggressivitet och rädsla sammankopplade i tre av testerna, medan moderna raser uppvisade kopplingen bara i ett av testen. Studien visade också att det hos urhundarna finns en koppling mellan en låg grad av socialitet och lekfullhet och en hög grad av rädsla och aggressivitet.

Forskarna tolkar resultatet som att urhundar i högre grad karakteriseras av en stark koppling mellan hög socialitet, hög lekfullhet, låg rädsla och låg aggressivitet, medan aveln för moderna raser delvis löst upp det egenskapspaketet.

Hundar och varghybrider

I en andra studie använde forskarna Svenska Kennelklubbens mentalitetstest för att undersöka hur hundens mentalitet skiljer sig från den hos varghybrider. Hundraserna som ingick i studien var schäfer, alaskan malamute och siberian husky, medan varghybriderna var korsningar mellan någon av dessa raser och varg. I Sverige är det sedan 2003 förbjudet att hålla varghybrider (från första till fjärde generationen). De nio varghybrider som ingick i studien testades på 1990-talet, innan förbudet infördes. I studien ingick även åtta hundar av rasen ceskoslovensk vlciak. Det är en relativt ny hundras som började avlas fram i Tjeckien 1955 genom att korsa schäfer och varg, vilket gör att inslaget av varg är äldre än hos varghybriderna. Rasen finns i Sverige men är ovanlig.

Analyserna visar att schäfern är mer lekfull än alaskan malamute och siberian husky, men samtliga dessa hundraser är mer lekfulla än varghybriderna. De reagerade dessutom i mindre grad än varghybriderna med rädsla i de olika testsituationerna. Vlciaken framstår som intermediär mellan de andra hundraserna och varghybriderna, både när det gäller leklust och rädsla. Man hittade inga statistiskt säkerställda skillnader i graden av socialitet eller aggression.

Forskarna tolkar resultatet som att avel på leklust varit en viktigare del av hundens domesticering än man tidigare trott. En tidigare teori har varit att den ökad leklusten kommit "på köpet" när man avlat på andra egenskaper, snarare än genom avel på leklust i sig.

Hundar och varg

I två studier undersökte forskarna hur mentaliteten hos hund och varg utvecklas under de första levnadsmånaderna. De handuppfödde tre vargkullar och två kullar av alaskan husky från 10 dagars ålder. Vargkullarna kom från djurparker och hundarna från en uppfödare. Djuren levde under identiska förhållanden och socialiserades dygnet runt de första två månaderna. Därefter började graden av kontakt med människa trappas ned.

Vid åtta veckors ålder träffade valparna för första gången en främmande människa – en testledare. De träffade samma testledare vid 12 och 16 veckors ålder, men inte däremellan. Testledaren genomförde utvalda delar av Svenska Brukshundklubbens test för mentalbeskrivning av valp. Testet har tagits fram i syfte att undersöka hur valparna i en kull fungerar i olika situationer, vilket till exempel kan hjälpa en uppfödare att välja lämpliga ägare till valparna. I den här studien valde man ut tester som mäter graden av socialitet, lekfullhet, rädsla och aggressivitet; till exempel valpens benägenhet att närma sig testledaren, hälsa, ha fysisk kontakt och leka med denna, samt i vilken grad valpen leker på egen hand och hur den reagerar på okända föremål. Valpen kunde själva välja att avbryta testen, vilket tre vargvalpar gjorde vid 12 och/eller 16 veckors ålder. Valparnas reaktion på okända föremål undersöktes till och med 26 veckors ålder. Vid varje testtillfälle användes ett nytt föremål, däribland ett uppstoppat djur, en spegel, en mekanisk hund och ett lakan som rörde sig.

Analyserna visar att mentaliteten hos hund och varg utvecklas likartat till en början, men vid 12-16 veckors ålder blir vargarna mindre benägna att socialisera och leka med en främmande människa. En annan artskillnad uppkommer vid 16 veckors ålder då hundarnas vilja att leka på egen hand ökar. Vid 26 veckors ålder minskar hundarnas rädsla inför ett nytt föremål, medan vargarnas rädsla ligger kvar på en oförändrad nivå. Graden av aggressivitet skilde inte mellan hund- och vargvalpar i de olika testerna.

Källa: Christina Hansen Wheat. 2018. From wolf to dog: Behavioural evolution during domestication. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.