Fjällrävens stam

Vid 1900-talets början var förekomsten av fjällräven god i Sveriges kalfjällområden. Men sedan sjönk tillgången på fjällräv så markant att totalfredning infördes 1928. Fjällräven har dock aldrig återhämtat sig. Efter 1982 följde dessutom ett antal år utan toppår i fjällämmelpopulationen, vilket ytterligare försvårade för fjällräven. Under 2000-talet ökade antalet fjällrävar till följd av tre toppår för fjällämmelpopulationerna. 2010 ansågs cirka 130 vuxna individer finnas i hela skandinavien.

De största hoten mot fjällräven är rödrävens expansion i fjällvärlden, låg födotillgång samt den låga populationsstorleken. Rödräven konkurrerar och utgör ett hot på flera sätt. Orsaken till rödrävens ökning i fjällvärden är oklar, men ett faktum i hela arktis. När det gäller födan är det först och främst avsaknad av fjällämelns toppår som utgör det största hotet. Att den låga populationsstorleken är utspridd över ett stort område försvårar för fjällräven vid parbildning och innebär en hög risk för utdöende på grund av slump.

Förekomst

Förr var fjällräven vanlig över hela fjällkedjan, men är nu mycket sällsynt. Föryngringen är mycket beroende av gnagartillgången. Man kan därför med fog anta att fjällräven missgynnades under stora delar av -80 och -90-talet, då de riktiga toppåren för fjällämeln uteblev. Idag är fjällräven utrotningshotad i Sverige och bara ett fåtal föryngringar sker varje år.

Sommaren 2015 innebar dock ett rekord i antal kullar för den Svenska fjällrävsstammen med 88 föryngringar, rapporterar Fjällrävsprojektet,Stockholms universitet. Projektet räknar med att det fanns drygt 180 reproducerande fjällrävar 2015.