Järv
Järven lever i det nordligaste området av Sverige. Den tillhör mårdfamiljen och är ett utpräglat rovdjur.
Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos
Kännetecken
Järvens kropp är ganska kort och relativt kraftig med tjocka ben. Arten påminner därför mer om en liten björn än om ett mårddjur.
De främre extremiteterna är något större än de bakre och alla fötter är utrustade med kraftiga klor som delvis är indragbara. Huvudet är förhållandevis stort med en kort och trubbig nos. Ögon är små och öronen är jämförelsevis korta och avrundade samt täckt av tjock päls. Svansen är kort och yvig.
Foto: Mostphotos
Ekologi
Järven är ett rovdjur, och ren är ett viktigt bytesdjur under vintern. Harar, rävar och större fåglar ingår också i dieten, men järven betraktas inte som en skicklig jägare. Den är beroende av vissa snöförhållanden för att kunna jaga framgångsrikt och äter därför ofta kadaver. Att annat vilt blir nedsatt under senvintern bidrar också till att järven då i högre grad lyckas med jakterna. Under den snöfria perioden lever järven främst av smågnagare, ägg, fåglar och andra mindre djur.
Järvhonor blir könsmogna vid två års ålder. Parningen äger rum under perioden april till augusti, men på grund av att järvens fördröjda fosterutveckling börjar fostret inte att växa förrän i slutet av december. Ungarna föds i februari-mars. Kullstorleken varierar mellan 1 och 4 med ett genomsnitt på 2 ungar per kull. Infanticid förekommer som hos björnen: att järvhanar biter ihjäl ungar som den inte är far till.
Järvens utbredning i Skandinavien är kopplad till renens. Långa vandringar företas, framför allt av ungdjur. Normalt är järvar ensamlevande.