Bäverns återkomst – bra eller dåligt? - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet Jakt- och viltvårdsuppdraget

Meny

Jakt- och viltvårdsuppdraget

Foto: Kenneth Johansson

Bäverns återkomst – bra eller dåligt?

Bävern är på frammarsch i Europa. På ett internationellt seminarium på SLU Ultuna 20 oktober visade forskare hur bävern å ena sidan bidrar till att skapa en varierande och artrik natur. Till exempel gynnas änder av den goda tillgången på insekter i bäverdammar. Å andra sidan beskrevs hur bäverns aktiviteter orsakar konflikter med människan.

2016-10-25

Bävern utrotades i Sverige och stora delar av Europa på 1800-talet. I Sverige återinfördes bävern på 1920-talet och kring millennieskiftet fanns uppskattningsvis 130 000 djur. Även i Europa har man gjort utsättningar och bäverns utbredning ökar. Målet med seminariet på Ultuna var att utbyta kunskaper om hur bävern påverkar naturen och människan, att identifiera vilka kunskapsbehov som finns, samt att lägga en grund för en kunskapsbaserad förvaltning av bäverstammen.

Nigel Willby och flera andra forskare beskrev hur bävern skapar ett mer varierat landskap som gynnar många djur och växter. Bäverdammar är grundare och rikare på insekter än andra vatten. Peter Nummi visade att det gynnar flera fågelarter, däribland gräsand, bläsand och kricka. Krickan påverkas mest och i bäverdammar flerdubblas antalet häckningar samtidigt som ungarnas överlevnad ökar trefalt.

Göran Sjöberg beskrev det nystartade projektet ”Water Management in Baltic Forests”  som ska undersöka skogsförvaltning och vattenkvalitet i Östersjöregionen. Ett delprojekt handlar om hur bävern påverkar vattenkvaliteten. Vilka dammar är bra och vilka kan till och med vara dåliga? Frauke Ecke och Oded Levanoni redogjorde för forskning som visar att bäverdammens effekter på vattenkvaliteten varierar med dammens ålder. Nya bäverdammar kan läcka metylkvicksilver och näringsämnen, men läckaget minskar då dammen åldras.

Duncan Halley beskrev förvaltningen av bäver i Europa. Bävern är idag ett jaktbart vilt i merparten av Skandinavien, Finland, Ryssland och Östeuropa, medan den är helt skyddad i stora delar av Västeuropa. Bävern är listad i EU:s habitatdirektiv, men Halley ansåg att den blivit så vanlig att den borde kunna förvaltas nationellt. Flera forskare redogjorde för de konflikter som bävern kan ge upphov till genom att skada grödor, fälla träd och orsaka översvämningar. Dessa konflikter finns också i områden där bävern återinförts nyligen och där bävrarna är relativt fåtaliga. Gerhard Schwab exemplifierade bäverförvaltning i Tyskland där målet är att balansera bäverns positiva effekter och konflikter med människa. För att nå dit arbetar man med konsultationer, förebyggande åtgärder, skadekompensation och att ta bort skadegörande bävrar.

En speciell situation finns i Finland där det idag finns både europeisk bäver och introducerad amerikansk bäver. En jämförande kunskapssammanställning av Peter Busher visade att de två arterna är mycket lika till både utseende och levnadssätt, även om deras övervintringsstrategier skulle kunna skilja sig något. De två arterna kan emellertid inte få fertil avkomma och de är därmed helt skilda från varandra.

Bodil Elmhagen på Svenska Jägareförbundet presenterade förbundets perspektiv på bäverförvaltning i Sverige. Jakt på bäver infördes 1973. Antalet fällda bävrar har ökat successivt till omkring 8000 per år, samtidigt som bäverstammen fortsatt att öka. Förbundet har ingen särskilt policy för bäverförvaltning. Det är en öppen fråga om bävern borde jagas mer, för att minska konflikter, eller om det snarare är så att det behövs mer bäver eftersom den gynnar andra arter.

Göran Hartman identifierade ett antal dåligt utforskade ämnen kring bävern. Det handlar om bäverns levnadssätt under vintern, hur långt bävern sprider sig och varför, samt hur stor bäverstammen kommer att bli på sikt. Det vanliga är att bävern ökar när den koloniserar nya områden, men efter ungefär 25 verkar den minska igen, kanske på grund av att födoresurserna tryter. Bäverns roll som bytesdjur är också dåligt känd. Det behövs även kunskap om de faktiska kostnaderna för jord- och skogsbruk.

Vill du läsa mer om bäver?
En ny doktorsavhandling om bäver kan laddas ner här.
Levanoni (2016) Ecological and biogeochemical implications of the recovery of Eurasian beavers. SLU Ultuna.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick