Så påverkas viltet av torkan - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Vilt

Mycket av fodret håller låg kvalitet och har lågt vatteninnehåll i torkan, men i fuktiga miljöer finns fortfarande näringsrikt foder och viss svalka. Foto: Fredrik Widemo.

Så påverkas viltet av torkan

Vårt klövvilt har aldrig tidigare utsatts för en så varm och torr sommar. Men hur påverkas viltet? Hur stor effekten blir återstår att se. Det är svårt att hjälpa viltet på kort sikt, annat än genom att undvika att störa. På längre sikt är arbete med våtmarker och att hålla kvar vatten längre i landskapet viktigt.

2018-07-31

Årets och nästa års kalvar kommer troligen att vara ovanligt få och små. Kalvöverlevnaden kommer dessutom att vara lägre än normalt, och troligen kommer även överlevnaden för vuxna individer påverkas. 

Det senaste årets vädersituation är unik. Stora delar av södra och mellersta Sverige hade en torr sommar redan förra året. Våren var i år ovanligt sen, men redan i maj kom rekordvärme och torka. Och på den vägen är det, som bekant. Vi är inne i den varmaste sommaren sedan man började mäta temperaturerna för 260 år sedan, och nya värmerekord för sommaren spås idag.
Är det helt unikt? Möjligen kan det ha varit varmare längre tillbaka, men dagens produktionslandskap är utdikade och därmed mycket torrare än tidigare. Då fanns det en mosaik av torra och fuktiga miljöer även under varma och torra år. Viltet har därmed med stor sannolikhet inte utsatts för motsvarande påfrestningar tidigare i Sverige, åtminstone inte sedan den senaste istiden.

"På litet längre sikt kan man dock göra mer. Genom att återskapa och anlägga våtmarker samt minska utdikningen kan man skapa tillgång till vatten, friskt foder och skugga."

Hur påverkas då klövviltet?
Ju varmare det är, desto mer vatten behöver klövviltet dricka i tillägg till det vatten som finns i fodret. Vid torka innehåller dessutom fodret mindre vatten. Det är så pass ovanligt att klövviltet begränsas av tillgång på dricksvatten i Skandinavien att det i princip saknas forskning på vilka effekter tillgång till vatten har. Från andra länder vet vi dock att vatten är begränsande för exempelvis rådjur i torra miljöer. Klövviltet söker sig där till områden med vatten och det är möjligt att skapa bättre förutsättningar för klövvilt genom att sätta ut vattenkar, precis som för tamboskap.

Effekten av torra och varma somrar på foderkvaliteten är däremot relativt välstuderad även i Skandinavien. Näringsinnehållet i fodret är sämre under torra somrar, och klövvilt har mycket begränsad förmåga att kompensera lågt energiinnehåll och smältbarhet genom att äta mer. Efter en torr sommar har därmed hondjuren mindre lagrat fett, vilket gör att de har mindre resurser att satsa på reproduktionen. Det gör att det föds färre och mindre kalvar året efter en torr sommar. Under en torr och varm försommar kommer dessutom foderkvaliteten att vara låg när hondjuren ska producera mjölk, och senare när kalvarna ska börja äta fast föda.
Finns inte tillräckligt med resurser så producerar inte hondjuren mjölk, vilket gör att kalvarna dör. Två torra somrar i rad, vilket är vad vi har nu i delar av Sverige, slår därmed dubbelt mot kalvarna.
Även vinteröverlevnaden kan påverkas. Små kalvar som överlever kommer att växa upp till jämförelsevis små vuxna individer, som i sin tur kommer att få jämförelsevis små och få avkommor. Årsklassen 2018 kommer följaktligen sannolikt alltid vara fåtalig och liten.

Långlivade djur prioriterar överlevnad framför att satsa på årets reproduktion om resurserna tryter, vilket gör att effekterna på vuxna individer kommer vara mindre än på kalvarna. Det är dock rimligt att anta att vi kommer att se en ökad dödlighet av exempelvis gamla djur med slitna tänder och att fler individer kommer drabbas av sjukdomar när det inte finns tillräckligt med resurser att satsa på immunförsvaret.
Värmen och bristande foderkvalitet kan även komma att påverka brunsten. Sannolikt kommer färre hondjur att komma i brunst och fler kommer att brunsta om. Handjuren behöver dock också energi för den krävande brunstperioden, då de äter betydligt mindre.

För rådjuren är det just nu högbrunst, vilket innebär att bockarna rör sig mer och äter mindre. Därmed är de beroende av energiresurser de nu haft svårt att bygga upp, och behöver mer vatten än annars eftersom de rör sig mer i värmen. Älg, kron- och dovhjortar bygger normalt upp energiresurser inför brunsten under den här perioden. Framför allt dovhjortarna kan få det tufft, då de även normala år kan ha svårt att klara av att äta upp sig efter den sena brunstperioden som inte alls är anpassad till vårt klimat.

Vad vi sett i år är extremt, men torrare och varmare somrar kommer att bli vanligare genom klimatförändringarna. I Nordamerika ser vi redan hur den sydliga utbredningsgränsen för älgen, som är vårt mest värmekänsliga klövvilt, drar sig norrut. En viktig anledning är att kalvarna föds samma tid på våren som tidigare, men att lövsprickningen och det mest näringsrika fodret finns allt tidigare under våren. När kalvarna föds har energiinnehållet redan minskat, vilket minskar kornas förmåga att producera mjölk. Vi har redan sett samma mönster för älgkor på Öland, där våren är tidig. Även senare under sommaren får älgarna problem, då de måste lägga mycket resurser på att försöka hålla kroppstemperaturen nere.

Kan vi göra något? På kort sikt kan vi försöka sätta ut vattenkar, precis som för boskap. Det går dock åt mycket vatten och är extremt arbetskrävande. På landskapsnivå kommer det vara mycket svårt att få några avgörande effekter. Det är även möjligt att stödutfodra, vilket normalt inte krävs under vegetationsperioden. Det råder dock redan foderbrist för tamdjuren, så det känns inte heller rimligt. Foderbristen kommer sannolikt att bestå till i vinter, då viltet kommer att vara i ovanligt dålig kondition.
Möjligheten att stödutfodra vilt kommer påverkas genom brist på skördat foder. På litet längre sikt kan man dock göra mer. Genom att återskapa och anlägga våtmarker samt minska utdikningen kan man skapa tillgång till vatten, friskt foder och skugga. Samtidigt minskar brandrisken i skogen.
Viktigast är dock att bromsa klimatförändringen, vilket kanske är vår största utmaning i samhället just nu.
Avslutningsvis är det självklart viktigt att inte störa viltet i onödan, så länge det är extremt varmt och torrt. Viltet behöver nu få vara i fred i skuggan så mycket som möjligt.

Fredrik Widemo
Forskningsansvarig SJF

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick