Salmonella, afrikansk svinpest, harpest, fågelinfluensa och flera andra sjukdomar finns i landet eller nära landets gränser. Trots detta är tillståndet bland de vilda djuren gott. Någon överdriven oro för att påverkas av sjukdomarna behöver det inte finnas hos jägarkåren.
Erik Ågren förklarar här lite om de mest aktuella viltsjukdomarna, och hur vi som jägare – i de fall där det är möjligt – kan bidra till viltsjukdomsövervakningen på SVA.

Fågelinfluensa

När fågelinfluensan dök upp 2006 var detta inte ett helt nytt fenomen. Det hade funnits fall tidigare. Men utbrottet blev ändå starten på ett nytt läge rörande vilda fåglar.
– Vi ser att fågelinfluensan återkommer regelbundet. Och de två senaste åren verkar den inte släppa taget, säger Erik Ågren.

Precis som de mänskliga varianterna på influensor så finns det små skillnader. Tidigare blev det utbrott under de kalla årstiderna och smittan försvann under de varmare. En annan skillnad är att den verkar blivit mer smittsam.
– I år ser vi att gäss har drabbats mycket, kanske så mycket att bestånden påverkas. Tidigare har det varit exempelvis främst vigg, och i andra utbrott svan och havsörn som hittats döda. Rovfåglarna smittas när de äter döda virusdrabbade fåglar. Det är inte speciellt konstigt att arter med stora populationer och som lever i flockar drabbas hårdare.

I Sverige har Skåne drabbats hårdast, men även flera områden längst svenska kusten uppemot Stockholm har fått utbrott.
– Konsekvenserna blir enorma för de tamfågelproducenter som drabbas. Hela besättningar måste då avlivas. Och det är detta vi vill förhindra. Men trots höga krav på biosäkerhet och att fåglarna hålls inomhus vid influensautbrott hos vilda fåglar har besättningar smittats. Den här varianten de senaste två åren är väldigt smittsam mellan fåglar, säger Erik Ågren.

Även fågelutsättningar har drabbats. Kopplingen med viltvatten där flyttfåglar rastar och täta fågelpopulationer av fasan eller änder verkar göra det lättare för fågelinfluensan att få fäste.
– Det som vi jägare kan göra är att rengöra och tvätta utrustningen. Har vi haft med oss en hund ska vi bada den innan vi åker till ett annat område. Allt för att inte själva bidra till att influensan ska sprida sig.

Afrikansk svinpest

Flera länder i Centraleuropa har fått in sjukdomen. Detta ger mycket kostsamma effekter för samhället.
– Man kan säga att svinpesten flyttar sig antingen via en front där smittan finns, eller via punktutbrott. Det senare har vi sett i bland annat Belgien, Tyskland och Italien. Där är det troligt att människan gjort något som gjort att smittan fått fäste, säger Erik Ågren.
När ett EU-land får ett utbrott försöker myndigheterna att låsa sjukdomen till ett område. Det innebär kraftiga restriktioner för alla människor och näringar i det området.
– Precis som alla sjukdomar ökar smittspridningen om det finns täta populationer.

I EU förs diskussioner om vildsvinsstammens storlek och ifall det ska ställas krav på minskade vildsvinsstammar. Dessa har hittills inte lett till någon konkret åtgärd.
– Jägarna kan bidra med två saker. 1) Tvätta och rengöra jaktutrustning och bil som varit utomlands i länder med svinpest. 2) Rapportera självdöda vildsvin till SVA på rapporteravilt.sva.se. Upptäcker vi smittan tidigt har vi en möjlighet att begränsa sjukdomen. Det finns även en tredje sak, som gäller alla i Sverige. Släng inte matavfall så att vildsvin kommer åt dessa. Det kan räcka med en salamibit från ett land med smittan för att den ska kunna dyka upp här, säger Erik Ågren.

Covid

Knappt någon människa har väl kunnat missat smittspridningen av covid. Det är dock inte lika känt att vilda djur kan smittas och också sprida covid.
– Tidigt hittades Covid i minkuppfödningar i Nederländerna, Danmark och Sverige. Man har även sett att stora kattdjur i djurparker kan smittas. Nu har man sett att vitsvanshjort i USA, som också finns i Finland, bär på, utsöndrar och därmed sprider Covid-virus, säger Erik Ågren.
Därmed finns en rädsla för att detta kan leda till nya mutationer av viruset.
– Det har dragits igång en provtagning runt om i Europa för att se om andra hjortdjur också kan bära smittan.
Det djur som är närmast genetisk besläktat med vitsvanshjorten är tamrenen.
– Just därför och för att de lever i täta populationer och är i kontakt med människor är de särskilt intressanta i detta läge, säger Erik Ågren.

Salmonella

Salmonella finns i många olika varianter. Men utifrån ett jägarperspektiv kan de grupperas som en sjukdomsframkallande bakterie som ger sjukdomen salmonellos.
Denna sjukdom har hittats hos några vildsvin i landet.
– Men trots att det finns en allvarlig baksida behöver inte jägarna vara speciellt oroliga. Smittan sprids via bakterier främst från mag-tarmkanalen. Om man har god hygien och är noggrann vid urtagning och slakt är det väldigt liten risk att bli smittad. Vildsvin som visar tecken på sjukdom ska man dock inte äta.

Vid omhändertagning av ett till synes friskt men bukskjutet vildsvin bör dock hanteringen vara särskilt noggrann.
– Men kom ihåg att eventuella bakterier finns på ytan av köttet. Vid normal tillagning dör bakterier på ytan och köttet kan ätas utan risk. Däremot bör köttfärs alltid genomstekas. För där kan bakterierna finnas lite varstans i färsen. Så håller man sig till renlighet, noggrann slakt och dessa råd vid matlagningen är sannolikheten att bli smittad extremt liten, säger Erik Ågren.