Vildsvinsstammen kräver en aktiv förvaltning. Detta beror främst på att den kan öka snabbt i antal. Förra vinterns och vårens milda väder har bidragit med gynnsamma förhållanden.
– Eftersom vildsvinen får sina ungar tidigt – redan under vintern – kan hårda vintrar ge hög dödlighet bland kultingarna. Djup tjäle gör det svårt för vuxna djur att hitta mat. Men förra vintern var förhållandevis mild, säger Anders Nilsson.
– Därtill kan år med mycket ekollon, som är väldigt energirika, leda till större kullar och högre överlevnad.  
Men även om stammen ökar behöver jägarkåren förvalta vildsvinsstammen utifrån lokala förhållanden och en bra förvaltningsstrategi.
– Ibland hör vi i debatten krav på nationella mål. Men förutsättningarna ser olika ut över landet. Inom en kommun varierar förutsättningarna väldigt mycket. Men märker jägarna att stammen växer behöver jakten intensifieras, särskilt i områden där det förkommer omfattande skador på jordbruksgrödor, säger Anders Nilsson.

På vissa platser kan vildsvinen ställa till med helt oacceptabla skador för lantbruket.
– Dialog och samarbete med lantbruket är viktigt. Vi ser det som självklart att jägarna hjälper enskilda lantbrukare som har stora skador. Vi vill också att markägarna kommer överens om mål för vildsvinsstammen. Så att jägarna kan samarbeta för att försöka nå målen.
Förbundet är dock mycket tveksamt till den övergripande beskrivningen vildsvinsskadorna.
– Diskussionen är alltför svepande och beskriver något av ett katastrofscenario överallt. Så ser det inte ut.
Förbundet menar att detta bottnar i en kraftig överskattning av de faktiska skadorna.
 – Nuvarande siffror om skördebortfall bygger på självskattningar av lantbrukarna. I år har vi hört rapporter från lantbruket om både rekordskördar och att skadorna från vildsvinen håller på att rasera jordbrukets hela ekonomi. Det hänger inte ihop. Debatten är känslostyrd i stället för faktabaserad.
Mätningarna av skadorna kan ganska snabbt bli bättre och mer faktabaserade. Naturvårdsverket fick ett regeringsuppdrag att utveckla en metodik för att mäta skördebortfall på ett objektivt sätt. Detta uppdrag är slutfört och avrapporterat.
– Men metoden används inte, utan officiella siffror bygger fortsatt på självskattning. Detta är en brist som behöver åtgärdas, säger Anders Nilsson.