Snart kommer fyra viktiga beslut att avgöra framtidens rovdjursförvaltning.

– Innehållet kommer att påverka jakten på ett tydligt sätt. Därför har vi lagt mycket resurser för att föra fram våra medlemmars syn kring främst vargen – samt tydliggöra de problem som finns och vad som måste åtgärdas för att förvaltningen ska fungera, säger Bo Sköld.

Följande fyra områden ska det fattas beslut om.

Referensvärde till EU

Snart kommer Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen att ange ett referensvärde till EU. Detta referensvärde kommer sedan att gälla i sex år. Siffran talar bland annat om hur mycket varg det enskilda landet förpliktar sig att härbärgera.

– De senaste åren har siffran varit 270, men allting pekar mot att Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen kommer höja antalet till 300. De problem som finns runt vargarna, de socioekonomiska effekterna, den brist på flexibilitet som präglar myndigheternas agerande och det faktum att förvaltningen inte fungerar som riksdagen beslutat borde leda till att verket sänkte nivån. Det finns ett spann i riksdagsbeslutet mellan 170 och 270.

– Vargförvaltningen präglas inte av förutsägbarhet eller långsiktighet. Det går inte att bygga förtroende eller minska koncentrationerna genom att öka antalet vargar. Myndigheten borde göra tvärt om, säger Bo Sköld.

– Viktigt att påpeka i sammanhanget är att rapporteringen av referensvärden inte bara handlar om rovdjur, utan alla våra svenska arters referensvärden som ska rapporteras in till EU. I förbundet förutsätter vi att man gjort en grundlig konsekvensanalys av såväl den viktiga biologiska mångfalden som skyddets långsiktiga effekter. För ofta påverkar det ena det andra i vårt hållbara brukande av våra naturresurser, vilket inte sällan leder till konfliktytor, säger Bo Sköld som menar att denna viktiga fråga behöver värderas i ett större sammanhang och kontext.

Omräkningsfaktor

Idag beräknas vargstammen utifrån hur många föryngringar som hittas vid inventeringarna. Hittas 30 föryngringar så multipliceras dessa med tio och ger 300. För en tid sedan menade en forskare att omräkningsfaktorn var för hög och att den borde sänkas till 8.

– Vi protesterade och krävde att man skulle göra en vargspillningsinventering med DNA-analys. Denna gjordes förra vintern. Resultatet visade att omräkningsfaktorn 10 stämde.

– Svenska Jägareförbundet anser att vi antingen ska behålla omräkningsfaktorn tio eller byta inventeringsmetodik och göra spillningsinventeringar med DNA-analys, säger Bo Sköld.

Miniminivåer

Idag ska varje län ange en miniminivå för rovdjuren. I vargfrågan framkommer problemet tydligt, eftersom alla län vill minska koncentrationerna, men inga län anmäler frivilligt att de kan ta på sig några föryngringar.

– Den befintliga metoden låser fast vargförvaltningen till hur det ser ut idag. Det saknas frustrerande nog vilja att förbättra systemet. Som ett första steg tycker vi att man ska slopa miniminivåer på länsnivå och bara ha dessa i de tre rovdjursförvaltningsområdena. Det skulle bli lättare att styra, ge mer flexibilitet och skapa möjligheter till att åtgärda koncentrationerna. Här behöver regeringen ta beslut i enlighet Naturvårdsverkets förslag som gillades av huvuddelen av remissinstanserna, säger Bo Sköld.

– Dessutom bör den nationella miniminivån sänkas, åtminstone till de 170 som riksdagen bedömde som möjligt. I annat fall kommer koncentrationen till vissa län, i strid med vad riksdagen beslutade, inte att kunna åtgärdas, säger Bo Sköld.

Finska vargdomen i EU

Den finska motsvarigheten till Högsta Förvaltningsdomstolen ställde ett antal frågor till EU-domstolen; ett så kallat förhandsavgörande.

– De ville veta om Finland kunde besluta om vargjakt för att minska illegal jakt, för att främja älgjakt, för att minska allmänhetens rädslor med mera. Sverige och Finland använder samma undantagsbestämmelser i EU direktivet för att tillåta vargjakt. Om EU-domstolen säger att direktivet inte medger licensjakt så riskerar all licensjakt på rovdjur att stoppas – inte bara för varg utan björn- och lodjursjakt också, förklarar Bo Sköld.

Svenska Jägareförbundet följer därför målet noga.

– Självklart har vi i Stockholm och Bryssel framfört och förklarat allvaret i frågan. Vi har gjort mycket och kommer fortsätta trycka på i den här viktiga frågan tillsammans med våra jägarorganisationer i Europa, säger Bo Sköld.

 Vad förbundet arbetar för

Svenska Jägareförbundets ståndpunkter i vargförvaltningen är tydliga – så få vargar som möjligt, maximalt 150. Förbundet anser att koncentrationerna ska minskas, att förvaltningen ska beslutas regionalt och att den ska vara långsiktig och förutsägbar. Det bidrar till att skapa ökad acceptans och förståelse för de människor som påverkas, vilket ger goda förutsättningar för en robust förvaltning.

Vill du veta mer om de olika frågorna? Titta i så fall på bifogade filmer.