Kommissionen vill att minst 30 procent av all landyta och minst 30 procent av alla hav inom EU ska vara skyddade områden. En tredjedel av dessa skyddade områden (10 procent av all yta) ska då omfattas av ett strikt skydd. Tanken är att naturliga processer och ekosystem ska lämnas orörda. Kommissionen nämner skogsbruk, gruvdrift, jakt och fiske som exempel på åtgärder som inte får förekomma i strikt skyddade områden. I dessa kan det dock få förekomma produktion av förnybar energi och ”kontrollerad” turism.

– Detta är en rejäl förändring i tankesätt mot vad vi har idag för skyddade områden inom EU. I dagens så kallade Natura 2000-system finns ingen presumtion mot jakt och fiske, utan snarare har dessa aktiviteter ofta ansetts bidra till områdenas värde för både natur och människa, förklarar Bo Sköld.

Flera typer av naturtyper
De miljöer som kräver aktiv förvaltning för att behålla sina naturvärden – exempelvis vissa gräsmarker – ska inte ingå i strikt skyddade områden.
– Kommissionen siktar främst in sig mot urskogar och naturskogar. Men även andra kolrika ekosystem som till exempel torvmarker och våtmarker.
Bo Sköld uppfattar förslaget som anmärkningsvärt utifrån flera olika principer.
– Det verkar finnas en inställning att jakt – som är ett hållbart nyttjande av naturen – orsakar skador på ekosystemen. Att ens ta upp jakt och gruvdrift som jämförbara aktiviteter visar på en total okunskap om hållbart brukande och om hur jakten bedrivs idag.

Inte rättvist fördelat

En annan bekymmersam del i förslaget är att den skyddade ytan inte ska fördelas rättvist mellan medlemsstaterna. Tvärtom ska de länder som har bättre biologisk mångfald och därmed mer skyddsvärda områden få ta ett större ansvar. Detta skulle kunna innebära att länder som Sverige med mycket skog får avsätta mark för att kompensera för de EU-länder som inte har det.
– Det är väldigt oroväckande om Bryssel ges kompetens att diktera hur stor procentandel av en medlemsstats territorium som i praktiken ska stängas av för all mänsklig aktivitet. Den frågan bör hanteras på nationell nivå. Principerna för det nuvarande EU-systemet för skyddade områden (Natura 2000), där mänsklig aktivitet som jakt kan få förekomma, bör förbli oförändrat.

Hot om lagstiftning
– Redan innan slutet av året vill EU-kommissionen ha synpunkter på förslaget och under nästa år vill kommissionen vara klar med vilka kriterier som ska gälla för områdena. Här är det viktigt att svenska staten står upp för jakten och fisket och inte inför onödiga förbud. Till 2023 ska länderna ha utsett områden. 2024 ska EU utvärdera arbetet och överväga om åtgärderna varit tillräckliga eller om det behövs lagstiftning.

– Bollen är i rullning. Ministerrådet har understrukit att varje medlemsland måste få inflytande över processen och att samverkan med civilsamhället kommer att krävas för en framgångsrik implementering. Samtidigt måste vi förstå att de strikt skyddade områdena verkligen kommer att få strikt skydd. Det kommer troligen bara tillåtas begränsad mänsklig aktivitet, så länge som det inte äventyrar målen för skyddet, säger Bo Sköld.

– Svenska Jägareförbundet har precis börjat att analysera effekterna av förslaget. Vi har redan nu identifierat ett antal betydande risker. Den biologiska mångfalden är oerhört viktig, men utopiska förslag om orörd natur ger inte per automatik bättre mångfald.
Han vill nu att såväl organisationer som myndigheter och politiska företrädare sätter sig in i förslaget och agerar skyndsamt så att inte EU-kommissionens förslag bara passerar förbi och blir verklighet utan att det verkligen har gjorts en konsekvensanalys, så vi vet vilka effekter detta kommer få.
– Detta förslag kommer att påverka jakt, fiske, skogsbruk, äganderätt, hållbart brukande och många andra saker som vi i Sverige ser som självklarheter, säger Bo Sköld.

Läs också

Bakgrunden till EU-kommissionens förslag om jaktförbud på en tiondel av landets yta