Mål

• Kunskapen i praktisk jakt, viltvård och det jaktbara viltets utveckling är god bland markägare, jakträttshavare och jägare.
• Myndigheter, markägare, jakträttshavare och jägare erhåller objektiv information och god service i frågor som rör praktisk jakt, viltvård och det jaktbara viltets utveckling.
• Medverka till korrekt informationsspridning av myndighetsbeslut om stora rovdjur.
• Information av hög kvalitet tillhandahålls om praktisk jakt och viltvård vid skyddsjakt och andra skadeförebyggande åtgärder.
• Jaktsäkerheten är hög.
• Antalet skadskjutningar är få.
• All ammunition är blyfri så långt det är möjligt.
• Den negativa påverkan på hälsa och miljö från användningen av blyammunition är försumbar.

Återrapportering

Jägareförbundet ska redovisa:

• Hur många och vilka kurser, temadagar och liknande som förbundet anordnat. Antalet deltagare vid dessa kurser och temadagar.
• Vilket utbildningsmaterial förbundet tillhandahållit.
• Tidsåtgång för rådgivning i praktisk jakt och förvaltningsfrågor.
• Tidsåtgång för arbete med upplysning till myndigheter, markägare och jägare i markanvändnings- och miljöfrågor relaterade till viltvård och jakt.
• Antalet avgivna yttranden till myndigheter i frågor om skyddsjakt, var i landet skyddsjakt bedrivs i störst omfattning samt vilka arter som främst är föremål för jakten.
• En kort analys av hur skadebilden har förändras över tiden.
• Hur förbundet har arbetat med förvaltningsfrågor avseende vildsvin.
• Vilket arbete som företagits vad avser främmande viltarter inom ramen för detta uppdrag.
• I vilken utsträckning förbundet har bistått förvaltande myndigheter med samordning av jägare vid skyddsjakt efter stora rovdjur och vilka informationsinsatser om myndighetsbeslut avseende stora rovdjur som har genomförts.
• Förbundets arbete med en lokal förankring av processer med flytt och införsel av vargar samt naturliga nyetableringar av revir.
• Hur förbundet har arbetat för att motverka illegal jakt.
• Hur förbundet har verkat för att intensifiera omfattningen av viltvårdsarbetet i landet.
• Hur förbundet har informerat om förvaltningen av dov och kron.
• Hur förbundet verkat för att minska antalet skadskjutningar generellt samt specifikt på björn och varg.
• Vilka åtgärder och informationsinsatser som förbundet vidtagit i syfte att minska användandet av blyammunition till förmån för blyfria alternativ, minska den negativa miljöpåverkan från användningen av blyammunition och att lämpliga miljöåtgärder vidtas vid skjutbanor.

Kurser och temadagar

Det rapporteras att 3 132 personer genomgått utbildning under ledning av personal inom ramen för det allmänna uppdraget. Utbildning rörande arterna och förvaltningen av vildsvin, hjort och rådjur har till övervägande del genomförts som temakvällar.

Kurser och temadagar : Antal deltagare

• Artkunskap : 29 stycken
• Björnjaktsutbildning : 355 stycken
• Eftersök för jaktledare : 47 stycken
• Fällor och fångst : 70 stycken
• Gåsjakt : 73 stycken
• Hjort och rådjur : 38 stycken
• Jaktetik : 45 stycken
• Jaktformer : 35 stycken
• Jaktledarutbildning : 378 stycken
• Ledarutbildning skytte : 199 stycken
• Skytteutbildning : 70 stycken
• Säl och säljakt : 14 stycken
• Varg, arten och jaktlig organisation : 140 stycken
• Vildsvin : 1 500 stycken
• Viltvård : 1 176 stycken
• Viltvårdsområden : 110 stycken
• Övrig instruktörsutbildning : 10 stycken
• Övriga utbildningar : 611 stycken

Utbildningsmaterial

Jaktledarkurserna har under 10 års tid varit en central och framgångsrik utbildning. Över 10 000 deltagare kan noteras och under året har ett omfattande arbete med att förnya och uppdatera materialet genomförts.

Utbildningen av gåsjaktsinstruktörerna har fortsatt och det har genomförts utbildning i att använda lockpipa som ett verksamt medel under grå- och kanadagåsjakt. Tidigare har en djupare kunskap om lock av grågäss saknats men den tekniken har nu utvecklats av initierade jägare och sprids vidare.

Marknaden har också reagerat positivt på budskapet om vikten av att nyttja bästa tillgängliga teknik vid gåsjakt, dels för att öka det jaktliga resultatet och dels för att jakten ska genomföras med en hög etik och få skadskjutningar. Ett flertal företag producerar numera lockpipor och informativa instruktionsfilmer som bidrar till ett ökat intresse för gåsjakten.

Rådgivning i praktisk jakt och förvaltningsfrågor

Personalen rapporterar 12 891 timmars arbete med rådgivning i praktisk jakt och förvaltning av viltarter.

Miljöfrågor och markanvändning

Under rubriken upplysning till myndigheter, markägare och jägare i frågor rörande markanvändnings- och miljöfrågor relaterade till jakt och viltvård rapporteras en arbetsinsats över 3 267 timmar.

Skyddsjakt

Förbundet samverkar med andra myndigheter och organisationer vad gäller skyddsjakt och skadeförebyggande åtgärder, exempelvis Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, LRF, polismyndigheterna och Viltskadecenter.

Skyddsjakt är idag ett tämligen vitt begrepp som omfattar olika åtgärder för att förhindra skador främst inom jordbruk, djurhållning, skogsbruk, vägtrafiken och på fastigheter. Insatserna berör en mängd olika arter i en rad olika situationer. Det kan gälla grävling under ett bostadshus, gäss på badstränder eller i jordbruksgrödor, älg och rådjur i villabebyggelse, olämpliga bäverfördämningar, kronoch älgskador på skog eller vildsvinsskador i jordbruk och anläggningar.

Rådgivningen kan gälla enskilda skyddsjaktsbeslut eller allmänna skyddsjaktsbestämmelser. Oftast är rådgivningen också förknippad med råd om hur skador ska kunna förebyggas.

Skyddsjaktens omfattning, aktuella arter och skadebilden

Omfattningen av frågor rörande skyddsjakt i olika former varierar av naturliga skäl kraftigt över landet. Vilttätheter, landskapsbild, jord och skogsbruk samt hur tätbefolkad regionen är påverkar skyddsjakten i mycket stor omfattning. Sammantaget över landet har noterats 344 avgivna yttranden.

I landets fyra nordligaste län har sex yttranden lämnats angående skyddsjaktsärenden. Det har rört sig om skyddsjakt efter gråsäl, vikare, mellanskarv och älg. Det rapporteras även om skyddsjakt efter björn, lo, varg och järv inom renkalvningsområdena samt efter duva och kråkfågel i tätort.

I samtliga län uppges skadorna av säl, gäss och mellanskarv öka. Områdesvis uppges även ökande skador av älg, trana, skarv och svan. Skadebilden av stora rovdjur anses fortsatt hög, främst inom renbetesområdena i Norrbotten och Jämtland.

I Mellansverige har 82 yttranden avgivits främst inom Stockholm, Västmanland och Örebro län. Omkring hälften av yttrandena berör fåglar, främst grågås, vitkindad gås, mellanskarv och kråkfågel. Bland däggdjuren handlar skyddsjakstärendena främst om bäver, stora rovdjur, älg, kron- och dovhjort samt vildsvin.

I södra Sverige är skyddsjaktsfrågorna omfattande, 256 yttranden har avgivits varav en mycket stor andel av yttrandena berör de tre sydligaste länen. En majoritet av ärendena avser grågås, sädgås, vitkindad gås och kråkfågel men också mellanskarv, älg, samt kron- och dovhjort.

Ansökningar om rörlig belysning för skyddsjakt efter vildsvin uppges öka i omfattning liksom skyddsjakt efter kråkfågel, räv och grävling inom naturreservat. Syftet med skyddsjakten inom naturreservaten är främst att sökandena vill värna om strandängshäckande vadare.

Vildsvin

Svenska Jägareförbundets arbete med att stärka den lokala vildsvinsförvaltningen har fortsatt under året. Samarbetet med LRF utvecklas på flera håll i landet och totalt uppges 89 utbildningar och informationskvällar med över 1 500 deltagare.

Svenska Jägareförbundet är engagerad i det vetenskapliga projektet (Management tools for Wild boar (Sus scrofa) – census techniques and population predictions) som drivs av Gunnar Jansson, Grimsö forskningsstation och Johan Månsson, Viltskadecenter. Projektet syftar bland annat till att finna relevanta metoder för lokal och regional uppskattning av vildsvinens populationstäthet. Samarbetet fortsätter under kommande år.

Förbundets hägn för test av vildsvinshundar i Agusa invigdes av landsbygdsminister Eskil Erlandsson under året. Utbildningsverksamheten är fortsatt intensiv och besöksfrekvensen har varit hög under året. Ett internationellt scoutläger i närheten av hägnet bidrog till att över 1 000 besökare noterades.

Jägareförbundets nationella vildsvinsgrupp påbörjade under året arbetet med att ta fram en handlingsplan för vildsvin. Dokumentet, som färdigställs under 2012, blir förbundets viktigaste styrdokument för arbetet med vildsvin.

Invasiva arter

Jägareförbundets engagemang i LIFE+ projektet rörande mårdhund påverkar även förbundets ordinarie personal något. Dels genomförs till viss del regelbunden utbildning inom ämnet och personalen bidrar också till att svara på frågor från allmänheten.

Även vid akuta insatser vid tips används såväl personal som förtroendevalda. Det ovanligt utbredda isläget skapade också en del arbete för att säkerställa att inga mårdhundar kom över från Åland.

Tyvärr hittades för första gången också rävar smittade med rävens lilla dvärgbandmask i landet. Förbundet agerade kraftfullt och mobiliserade hela sin organisation och på mindre än tre veckor organiserades insamling av 3 300 rävar från hela landet för provtagning.

Arbetet med stora rovdjur

Förbundet tog den 27/9 2011 beslut om att avsluta arbetet med att bistå myndigheter med organisation av skyddsjakt och inventering av varg. Samtidigt togs också beslutet att inte längre förankra genetisk förstärkning av varg. Detta beslut togs med anledning av regeringens beslut den 17/8 2011 om att ställa in licensjakten och slopa taket för vargstammen i landet.

Arbetet med de ovan angivna arbetsuppgifterna kopplade till varg har därför endast bedrivits under nio månader av 2011. Under de resterande tre månaderna av 2011 inkom ingen begäran om bistånd vid vare sig skyddsjakt eller inventering av varg till förbundet, så ur praktiskt hänseende är det endast information om genetisk förstärkning som uteblivit under denna tid. Samtliga arbetsuppgifter kopplade till andra arter, såsom björn och lo, har bedrivits med oförminskad styrka under hela året.

Skyddsjakt av stora rovdjur

Förbundet har under året bistått länsstyrelser samt Naturvårdsverket med utbildning och organisation vid skyddsjakter på stora rovdjur utanför renskötselområdet. Förbundet har bistått med stöd i någon form när det begärts av länsstyrelser eller Naturvårdsverket.

I samband med dessa skyddsjakter har i samtliga fall utbildnings- och informationsinsatser gjorts i form av temakvällar, övningsskytte samt organisation av jaktlag, jägare samt kartmaterial och sambandsbestämmelser. Dessutom har det i samtliga fall funnits en kontaktperson för medier.

I samband med licensjakt och skyddsjakt på såväl lo som björn och varg har information gått ut i samtliga fall, dels genom vår hemsida samt tidningar, men också för samtliga tre arter i form av speciellt anordnade temakvällar i aktuella områden.

Vidare marknadsför och genomför förbundet rena utbildningar i dessa tre  arters biologi samt hur man lämpligen jagar dem.

Förbundet har också under året fortsatt sin satsning på särskilt tränade ekipage för spårning av varg och björn vilka används vid såväl skyddsjakt som skrämselaktioner och dokumentation av skador från stora rovdjur.

Lokal förankring av införsel av varg

Fram till den 27/9 2011 bedrev förbundet information omkring processen med införsel av vargar och behovet av genetisk förstärkning vid specifikt anordnade möten för cirka 2 300 personer.

Utöver detta har ämnet varit föremål för diskussioner vid huvuddelen av övriga informations- och utbildningstillfällen (jaktledare, rovdjursutbildning, klövviltförvaltning med mera). Aktiviteter som samlat totalt cirka 20 000 deltagare, exklusive möten som förtroendevalda arrangerat utan medverkan från tjänstemän.

Illegal jakt

Förbundet har under året arbetet intensivt med att motverka illegal jakt. Inte minst mot bakgrund av den rapport från WWF som slog fast att den illegala jakten på varg minskat kraftigt, så är vår uppfattning att satsningarna och arbetet gett resultat.

Förbundet tar alla lämpliga tillfällen att tydliggöra sitt avståndstagande till illegal jakt. I information från Jägareförbundet till media, i tidningen Svensk Jakt och på hemsidan angriper förbundet den illegala jakten kraftfullt och återkommande oavsett vilken viltart som drabbats.

Frågan drivs också i opinionsbildande syfte för att öka insikten om att den legala jaktutövningen och jägarkåren blir lidande av den illegala jakten.

I Svenska Jägareförbundets utbildningsmaterial, jaktledarutbildningar och rovdjursutbildningar behandlas också problemet med, och effekterna av, illegal jakt.

Viltvård

Viltvårdsorganisationen som började byggas upp under den särskilda satsningen på viltvård 2008-2010 har under 2011 utvecklats vidare lokalt och regionalt. Genomgående har kopplingen mellan viltförvaltning och annan markanvändning tydliggjorts genom att begreppet viltbruk börjat användas.

Vidare har arbetet med att kommunicera betydelsen av viltvård för naturvården fortsatt, exempelvis genom att visa att mer än 100 000 markägare bedriver viltanpassad skogsskötsel till gagn för viltet, övrig mångfald och landskapsbilden. Förbundet har tagit en aktiv roll i diskussionerna om utformningen av miljöhänsyn i skogsbruket och jordbrukspolitiken under kommande stödperiod 2014-2020.

Jägarkårens attityder till vilt, viltvård och jakt har analyserats vidare, parallellt med att undersökningar av markägarnas attityder till älg och vildsvin genomförts. Denna kunskap kommer att vara av stort värde för att identifiera målkonflikter och för att kunna arbeta fram måltal inom viltförvaltningen framgent.

Åtgärder för att minska antalet skadskjutningar

Under året har det i olika sammanhang förts propaganda för de olika skytteträningsformer som finns att registrera på övningsskyttebeviset ”Mitt träningsskytte” som förbundet distribuerade till samtliga medlemmar under våren 2011. Skyttekortet finns även tillgängligt för alla via hemsidan. Kortet är en form av loggbok där det årliga träningsskyttet kan dokumenteras.

Samtidigt distribuerades till samtliga skyttebanor, jaktledare, lokalorganisationer, älgskötselområden, med flera, broschyren ”Vårt träningsskytte” som beskriver hur träningsskyttet kan gå till samt behovet av att alla jaktlag har ett särskilt krav för jaktskytteträningen. Tanken med övningsskyttebeviset är att det ska bli ett naturligt moment i samband med jakten att jaktledaren, i paritet med jaktkortet och vapenlicensen, erinrar om att träningsskytte för den aktuella jaktformen ska vara genomförd och att övningsskyttebeviset ska vara ifyllt avseende berörda moment. Tonvikten i marknadsförningen av träningsskyttet har legat på att vid kulskott använda stöd och att vara omsorgsfull om skjutavståndet vid alla jaktformer, såväl hagel som kula.

En träningsskytteverksamhet som tagit särskild fart under året är skytte med skyttesimulatorer. Flera länsföreningar har köpt in sådana anläggningar, ibland flera stycken per län, och erbjuder därmed jägarna träningsskytte året om och som regel till en betydligt lägre kostnad. I samband med denna träningsverksamhet finns även helt andra möjligheter att med en skytteinstruktör få en personlig träning och anpassning av skyttet.

Björnpasset är fortsatt ett mycket uppskattat träningsskytte och förbundet har under året tryckt upp en stor extra upplaga av skyttekortet. Alla större markägare kräver idag avlagt björnpass för att få jaga björn på deras marker. Samtliga länsstyrelser rekommenderar dessutom avlagt björnpass innan björnjakt.

Utöver arbetet med björnpasset bedriver förbundet också en omfattande utbildningsverksamhet med rena björnjaktsutbildningar och temakvällar med björn och björnjakt som huvudtema. Via hemsidan erbjuds också möjligheten att ”skjuta” på björn i webbjaktskolan.

Åtgärder mot negativa effekter av bly i ammunition

Flera parallella processer pågår inom det nationella och internationella miljöarbetet, där användningen av bly ses över. När det gäller bly i ammunition har frågan om risken för blykontaminering av viltkött tillkommit på senare år. Förbundet har under 2011 tagit initiativ till ett samarbete med Statens livsmedelsverk och Statens veterinärmedicinska anstalt, där halterna av bly undersöks i svensk älgfärs.

Vidare har förbundet under 2011 tagit fram nya rekommendationer för val av ammunition och för anpassad kötthantering, för att minimera eventuella problem med spridning av bly. Samtidigt arbetar Jägareförbundet med att informera om vilka alternativ som finns tillgängliga och riskerna med bly, exempelvis på de nya skyttebevisen.

Förbundets uttalade målsättning är att alla beslut om användningen av bly i ammunition ska baseras på bästa möjliga kunskap, och bistår aktivt myndigheterna med att ta fram sådan.

Information om dov- och kronhjortsstammarna

Ett flertal informationskvällar har genomförts och från mellersta Sverige rapporteras att 234 personer deltagit under dessa möten.

I flera län arbetas med information om kronskötselområden och stöd vid bildande av nya kronskötselområden allteftersom kronhjorten tar nya lokaler i besittning. Samordning av inriktningen på avskjutningen, uppföljning och problem med hjortar i växande gröda och skador på skog är också arbetsuppgifter som ingår.