Beslutet blev officiellt den 15 februari 2021 så då började övergångsperioden på två år att löpa. Medlemsländerna har alltså två år på sig att lösa alla praktiska detaljer för att säkerställa att beslutet införs och att alla utövare vet vad som gäller.

EU har också gjort det möjligt för medlemsländer som har mer än 20% våtmarker enligt EU:s definition att förbjuda allt blyhagel. Då får man ytterligare ett år på sig i övergångstid. Men samtidigt har EU-kommissionen öppnat för att medlemsstaterna själva får närmare definiera vad som är våtmarker och inte.

– Vi har försökt få svar på vilken väg den svenska regeringen väljer. Vill de skärpa reglerna runt våtmarkerna eller vill de införa ett totalt blyhagelförbud? Här behövs ett svar, för tiden går. Övergångsreglerna har börjat gälla och vi har inte sett något agerande från staten, säger Bo Sköld

Svenska Jägareförbundet har under hela processen vidhållit att de regler som funnits i landet har varit tillräckliga, eftersom det redan fanns ett förbud mot att använda blyhagel vid våtmarker och grunda vatten. Förbundet har också hävdat att Ramsar-definitionen, som används för att bestämma vad som är en våtmark – använts på fel sätt av EU. Nu gör den allt vatten till våtmarker. Både tillfälliga och permanenta vattensamlingar och bäckar anses vara våtmarker.

– Om det har regnat så är varje vattenpöl en tillfällig vattensamling och att beakta som en våtmark. Därtill får du inte använda blyhagel inom 100 meter ifrån en tillfällig vattenpöl. Hur ska man som jägare kunna följa dessa regler? Det är absurt att ha en sådan definition i lagtexten. I praktiken innebär alltså beslutet ett totalt förbud mot blyhagel. För ingen kan veta var det finns tillfälliga vattenpölar i landskapet.

Reglerna från EU är som det heter direkt tillämpliga. Medlemsländerna behöver inte göra några justeringar i sina lagar. EU-reglerna är överordnande och träder i kraft när övergångsperioden är slut.

– Vi vill se att regeringen och myndigheterna agerar mycket mer aktivt i denna fråga. Den är större och får större konsekvenser än vad staten kanske tänker på. Att vänta in problemen och sedan försöka lösa dem är ingen bra lösning, säger Bo Sköld.

– Stålhagel funkar utmärkt i vissa jaktformer. Det finns andra jaktformer där man skjuter få skott och kan använda hagelpatroner som exempelvis innehåller tungsten eller vismut. Men det finns också jaktformer där det finns problem, kopplat till rikoschetter och annat.

Bo Sköld menar att det behövs ett stort arbete av såväl myndigheter som ammunitionsindustrin.

– Alla jägare vill ha bra ammunition som fungerar i deras redan befintliga vapen. Kan staten och ammunitionsindustrin lösa detta så kommer övergången till alternativen gå ganska smidigt. Men staten kan inte begära att jägarna själva ska lösa frågan själva, utan staten måste ta ansvaret och se till att problemen löses, säger Bo Sköld.