bakgrund

Svenska Jägareförbundet

Norrbotten

Foto: Göran Ekström

Så vill Jägareförbundet se länets björnförvaltning

Förslag på björnförvaltning i Norrbotten

2018-05-07

Under 2017 beslutade Länsstyrelsen, med hänvisning till minskande björnstam och ett stort uttag av björn via skyddsjakt på våren, att ingen licenjakt på björn skulle medges i länet. Jägareförbundet såg detta som mycket olyckligt av flera skäl. Den spillningsinventering som ska genomföras med jämna mellanrum i länet kräver stora insatser av länets jägare. Att motivera jägarna till detta om allt uttag av björn ändå sker via skyddsjakt under våren kommer att bli oerhört svårt. Vi ser också stora risker i att björnjaktskompetens riskerar at försvinna om licensjakt inte tillåts varje år, ingen jägare väljer att uppehålla kompetens eller hundmaterial om möjligheten till jakt är borta. De björnar som skyddsjagas på våren har fram till nu också undantagslöst destruerats vilket vi ser som ett förkastligt och synnerligen oförsvarbart slöseri med den resurs som björnen utgör i form av kött och skinn. Utifrån de diskussioner som varit sedan fjolårets beslut vill Jägareförbundet Norrbotten framföra följande.

Grunden i björnförvaltningen i Norrbotten måste vara licensjakt:

Den forskningsrapport som Viltskadecenter gav ut i fjol gällande den forskning som bedrivits av renkalvspredation i Norrbotten (Kalvning i hägn och områdesriktad jakt på björn som åtgärder för att minska björnars predation på ren, Redovisning av regeringsuppdrag L2012/2817) gav ett klart stöd för att licensjakt på hösten är en bättre modell än riktad skyddsjakt på våren. Jägareförbundet vill därför se ett tydligt inriktningsbeslut från Länsstyrelsen om att skyddsjakt ska vara ett undantag och licensjakt ska vara det övergripande förvaltningsverktyget för björn i Norrbotten. Vi vill också peka på den möjlighet som ändå finns för renskötseln att skydda sina renar genom att vid behov nyttja § 28 i jaktförordningen.

Utdrag ur rapporten:

Slutsatser områdesriktad jakt på björn

För att områdesriktad jakt på björn ska ha avsedd effekt på kalvförlusterna krävs att den faktiskt har effekt på björntätheten i kalvningsområdet. För att uppnå det krävs att området som jakten riktas mot är tillräckligt stort för att den lucka som uppstått inte omgående ska fyllas av en ny björn. Åtgärden behöver också vara långsiktig och genomföras kontinuerligt. Eftersom det område där kalvningen sker varierar något mellan olika år, oftast beroende på hur långt snösmältningen har kommit, är det inte ändamålsenligt att rikta jakten enbart mot fjolårets kalvningsområde. Området som jakten riktas mot bör omfatta hela det område som bedöms komma att användas som kalvningsområden någon gång under de kommande åren.

Att genomföra jakten som skyddsjakt på våren är oftast både dyrt och svårt. Vanligtvis förutsätter detta spårsnö, som gör det möjligt att dokumentera de björnar som rör sig bland kalvande vajor, något som sällan är fallet i skogssamebyar. Att istället genomföra jakten som licensjakt på hösten gör det möjligt att även i dessa områden se björnen som en jaktlig resurs. Kostnaden blir då låg eftersom jakten kan utföras som licensjakt av frivilliga jägare, dels som riktad björnjakt eller genom att björnar skjuts under älgjakten. Rörelsemönstret hos de sändarförsedda björnarna i vår studie visar att de björnar som är i kalvningsområdet under våren med få undantag också är där under hösten och den period då björnjakten sker.

Förvaltningsmålen måste uppdateras:

Jägareförbundet Norrbotten ser inget behov av att den nedre gränsen för förvaltningsmålet ska ligga nämnvärt över länets miniminivå för björn. Detta innebär inte nödvändigtvis att björnstammen ska sänkas till lägsta möjliga nivå, men det möjliggör en mer flexibel hantering av björnförvaltningen i länet. En översyn och uppdatering av de länsvisa målen är nödvändiga utifrån den kunskap vi idag har om björn och övriga rovdjur i länet.

Länet bör uppdelas i flera förvaltningsområden:

Jägareförbundet Norrbotten har tidigare varit kritiska till att dela in länet i flera tilldelningsområden. Den reducering av björnstammen som skett via skydds- och licensjakt i renens kalvningsområden de senaste åren har lett till en väldigt låg avskjutning av björn i de mer befolkningstäta delarna av länet, med ökad risk för problembjörnar. Vårt förslag är att Länsstyrelsen går längre än att bara indela länet i tilldelningsområden. Vårt förslag, som delgavs Länsstyrelsen i slutet av november 2017, är att länet indelas i tre helt fristående förvaltningsområden. Detta skulle möjliggöra en planerad och förutsägbar förvaltning av björn i alla delar av länet oavsett hur de årsvisa variationerna påverkar skyddsjakt och licensjakt i renens kalvningsområden. Detta bör kunna hanteras redan inför höstens jakt.

Åteljakten:

Innan jakten inleds i höst kommer frågan om nyttjande av viltkamera ha hanterats via nya regelverk och den frågan kan avföras från agendan. Däremot vill vi se en tydlig lättnad i de regler som omger nyttjande av åtel för jakt på björn. De begränsningar som finns vad gäller åtelmaterial anser vi vara tillräckliga. Bestämmelser om att inte få släppa hund i anslutning till åtel eller att just åtlar för björnjakt ska vara anmälningspliktiga ser vi som onödig byråkrati som inte är något stöd i förvaltningen. Vad som menas med ”i anslutning till” är inte utrett och vad som är skillnad mellan en anmälningspliktig björnåtel och en icke anmälningspliktig åtel för annat vilt skapar även det problem för de jägare som vill följa de regelverk som ställs upp

Jakttiderna:

Jägareförbundet Norrbotten vill fortsatt se en enhetlig jakttid för hela länet. Vi ser ingen orsak att avsluta jakten tidigare ovan odlingsgränsen. Vi hänvisar till att jakten i Västerbottens fjällvärld pågår lika länge som övriga landet och det bör också vara fallet i Norrbotten. Underlaget och slutsatserna som ligger till grund för denna särbehandling av de inre delarna av Norrbotten anser vi ha förlorat sin relevans i dagens förvaltning.

Hundanvändning:

Jägareförbundet Norrbotten anser att tidigare formuleringar i jaktbesluten om hundars arbetssätt saknar relevans enligt genomförd forskning. Antalsmässigt är det lämpligt med 1-2 hundar och för hundarnas säkerhet är 2 hundar att föredra. Det finns i forskningen inget som visar på skillnader i påverkan på björnarna beroende på hundtyp varför denna del i formuleringen ej bör finnas med i kommande beslut.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår Jägareförbundet Norrbotten följande:

Att licensjakt ska utgöra grund för förvaltning av björn i Norrbotten

Att länet delas upp i tre förvaltningsområden med egna mål, planer och tilldelningar

Att det totala antalet björnar som tilldelas till Norrbotten skall vara minst 50 stycken.

Att det strikta skyddet för familjegrupper mildras under licensjakten

Att jakttidsstart är oförändrad den 21:a augusti samt en avslutning av jakten under hösten den 15 oktober gällande för hela länet.

Att en jakttid införs 15 april till 15 maj. Ingen särskild tilldelning görs för denna tid utan eventuell kvarvarande kvot då jakten avslutas under hösten 2018 får nyttjas under denna period 2019.

Att Åteljakt ska tillåtas i hela länet med minimala begränsningar förutom vad gäller tillåtet åtelmaterial.

Att man utifrån ny kunskap inte begränsar användningen av vissa typer av hundar under jakten

Att de beslut om skyddsjakt på björn som kan komma att tas innehåller skrivningar som möjliggör för ett omhändertagande av björnen på sätt som gör att kött och skinn kan tas tillvara

 

Mikael Samuelsson / Björn Sundgren

 

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick