Under 2014 reviderades finansieringen för att ge större kostnadseffektivitet och bättre överensstämmelse med förbundets strategiska målbild och struktur. Sedan 2015 utlyses inte längre medel i öppna utlysningar, men Svenska Jägareförbundet delfinansierar fortfarande projekt som stöds av Viltvårdsfonden efter ansökan till Naturvårdsverket.

Därutöver bedriver förbundets anställda forskning och forskningskommunikation i samarbete med lärosäten. Under 2020-2025 finansieras även verksamhet inom förbundets utvecklingsprojekt Viltbild som är ett samarbetsprojekt med Sveriges Lantbruksuniversitet som syftar till att utveckla nya metoder för viltövervakning genom att använda bilder från viltkameror.

Jägareförbundets förbundsstyrelse beslutar om vilka projekt som beviljas bidrag från Forskningstjugan, efter förslag från Forsknings- och utvecklingsgruppen.

Följande forskningsprojekt beviljades stöd för verksamhetsåret 2025

Kort beskrivning av projekten

Who let the dogs out: Hur påverkas vildsvin av jakt?

Jakt är ett viktigt verktyg för att förvalta vildsvinsstammen. Genom jakt kan populationstätheten minskas, men jakten kan också påverka vildsvinens beteende genom den störning den innebär. Projektet ska genom att förse vildsvin med GPS-sändare undersöka hur vildsvinens habitatval, rörelsemönster och gruppsammanhållning påverkas av jakt, samt om jakt med ställande respektive drivande hund påverkar vildsvinen på olika sätt. Påverkar exempelvis jaktens skrämseleffekt vildsvinens användning av jordbruksmark?
Projektledare: Giorgia Ausilio, SLU Grimsö

Förbättrad skattning av avskjutning genom Bayesiansk hierarkisk autoregressiv modellering

I Sverige är det frivilligt för jaktlag att rapportera hur många individer av varje viltart med allmän jakttid som fällts inom jaktlagets marker. Utifrån inrapporterade data skattas den totala årliga avskjutningen för varje art i Sverige som helhet, samt för varje län och jaktvårdskrets. Skattningen görs med hjälp av ett skattningsverktyg som använder Bayesiansk hierarkisk autoregressiv modellering. Projektet ska vidareutveckla skattningsverktyget så att precisionen i skattningarna ökar, samt utveckla en metod för att överföra den skattade avskjutningen också till andra geografiska enheter, som till exempel älgförvaltningsområden.
Projektledare: Göran Bergqvist, Svenska Jägareförbundet & Tom Lindström, Linköpings universitet

Råbockens troféstorlek i relation till ålder, vikt och utfodring

Projektet ska undersöka om det går att påverka rådjurets hornstorlek genom förvaltning och viltvård. Sedan 1986 har hornen på samtliga råbockar som fällts inom Grimsö forskningsområde trofébedömts och ritats av. I det här projektet ska man genomföra ett utfodringsexperiment för att testa om fodertillskottet påverkar bockarnas hornstorlek, med hänsyn tagen till ålder och vikt samt genom jämförelser med det historiska materialet.
Projektledare: Örjan Johansson, SLU Grimsö

Bytets perspektiv i ett antropogent flerarts-rovdjurssystem under förändring

Viltförvaltningen kompliceras idag av att olika klövvilt- och rovdjursarter sprider sig inom Sverige, vilket gör att nya artsammansättningar uppstår. Det skapar ett behov av kunskap både om hur arterna påverkar varandra och hur de påverkas av människan. Det här projektet bygger vidare på tidigare forskning i ett brukat skogslandskap i Ljusdal (se ”Viltförvaltning i brandens spår”, längre ned på sidan). I ett samarbete mellan flera forskningsprojekt är målet att förse ett antal älgar, kronhjortar, björnar och vargar inom studieområdet med GPS-sändare. Det här delprojektet, som handlar om bytesdjuren, ska undersöka hur hjortviltets beteende påverkas av predationsrisk och jakt, samt hur rovdjuren respektive jakt påverkar dödligheten hos älg och kron när flera arter finns i samma område.
Projektledare: Wiebke Neumann Sivertsson, SLU Umeå
Projektets årsrapport 2023-2024: Årsrapport GPS-märkta älgare och inventeringar i brandområden 2023-2024 - Fördeling, reproduktion, livsmiljö, bärris och spillning

Flyttning och häckningsframgång hos marina dykänder – ejder, svärta och småskrake

Flera marina dykänder minskar i Norden. De har därmed hamnat i fokus för både naturvård och internationell fågelförvaltning. Många olika förklaringsmodeller har lagts fram för att förklara minskningarna och man har identifierat ett stort forskningsbehov. Marina dykänder är generellt sett svårstuderade på grund av sina levnadssätt och förvaltningen saknar i dagsläget nödvändig baskunskap. Det här är ett pilotprojekt som främst inriktar sig på att kartlägga flyttning, övervintringsområden och häckningsframgång hos ejder, svärta och småskrake. Projektet startade 2021 och är tänkt utgöra en bas för utveckling och fördjupat samarbete mellan de idag ingående parterna Aarhus Universitet i Danmark, Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Jägareförbunden i Danmark och Sverige.
Projektledare: Niklas Liljebäck, Svenska Jägareförbundet

Klövviltets effekter på biologisk mångfald i svenska produktionsskogar

Klövviltet har en funktion att fylla i ekosystemet genom att klövviltets bete, tramp, avföring och urin direkt och indirekt påverkar vegetationsstrukturen, mikroklimatet och den biologiska mångfalden. Tidigare forskning har visat att klövviltet kan ha både positiva och negativa effekter på den biologiska mångfalden, men att en medelhög störningsgrad ofta maximerar mångfalden. Projektet ska undersöka hur klövviltsamhällen påverkar mångfalden i svenska skogar med avseende på lövträd, markvegetation, marklevande leddjur och markfauna vid olika klövvilttätheter och fodertillgång. Resultaten ska öka möjligheten att hitta avvägningar i samförvaltningen av klövvilt och skog, samtidigt som biologisk mångfald och bevarandeaspekter beaktas.
Projektledare: Fredrik Widemo, SLU Umeå