Under 2014 reviderades finansieringen för att ge större kostnadseffektivitet och bättre överensstämmelse med förbundets strategiska målbild och struktur. Sedan 2015 utlyses inte längre medel i öppna utlysningar, men Svenska Jägareförbundet delfinansierar fortfarande projekt som stöds av Viltvårdsfonden efter ansökan till Naturvårdsverket.

Därutöver bedriver förbundets anställda forskning och forskningskommunikation i samarbete med lärosäten. Under 2020-2024 finansieras även verksamhet inom förbundets utvecklingsprojekt "Viltbild.se" som är ett samarbetsprojekt med Sveriges Lantbruksuniversitet som syftar till att utveckla nya metoder för viltövervakning genom att använda bilder från viltkameror.

Jägareförbundets förbundsstyrelse beslutar om vilka projekt som beviljas bidrag från Forskningstjugan, efter förslag från Forsknings- och utvecklingsgruppen.

Följande forskningsprojekt beviljades stöd för verksamhetsåret 2024

Kort beskrivning av projekten

Who let the dogs out: Hur påverkas vildsvin av jakt?

Jakt är ett viktigt verktyg för att förvalta vildsvinsstammen. Genom jakt kan populationstätheten minskas, men jakten kan också påverka vildsvinens beteende genom den störning den innebär. Projektet ska genom att förse vildsvin med GPS-sändare undersöka hur vildsvinens habitatval, rörelsemönster och gruppsammanhållning påverkas av jakt, samt om jakt med ställande respektive drivande hund påverkar vildsvinen på olika sätt. Påverkar exempelvis jaktens skrämseleffekt vildsvinens användning av jordbruksmark?
Projektledare: Giorgia Ausilio, SLU Grimsö

Förbättrad skattning av avskjutning genom Bayesiansk hierarkisk autoregressiv modellering

I Sverige är det frivilligt för jaktlag att rapportera hur många individer av varje viltart med allmän jakttid som fällts inom jaktlagets marker. Utifrån inrapporterade data skattas den totala årliga avskjutningen för varje art i Sverige som helhet, samt för varje län och jaktvårdskrets. Skattningen görs med hjälp av ett skattningsverktyg som använder Bayesiansk hierarkisk autoregressiv modellering. Projektet ska vidareutveckla skattningsverktyget så att precisionen i skattningarna ökar, samt utveckla en metod för att överföra den skattade avskjutningen också till andra geografiska enheter, som till exempel älgförvaltningsområden.
Projektledare: Göran Bergqvist, Svenska Jägareförbundet & Tom Lindström, Linköpings universitet

Råbockens troféstorlek i relation till ålder, vikt och utfodring

Projektet ska undersöka om det går att påverka rådjurets hornstorlek genom förvaltning och viltvård. Sedan 1986 har hornen på samtliga råbockar som fällts inom Grimsö forskningsområde trofébedömts och ritats av. I det här projektet ska man genomföra ett utfodringsexperiment för att testa om fodertillskottet påverkar bockarnas hornstorlek, med hänsyn tagen till ålder och vikt samt genom jämförelser med det historiska materialet.
Projektledare: Örjan Johansson, SLU Grimsö

Bytets perspektiv i ett antropogent flerarts-rovdjurssystem under förändring

Viltförvaltningen kompliceras idag av att olika klövvilt- och rovdjursarter sprider sig inom Sverige, vilket gör att nya artsammansättningar uppstår. Det skapar ett behov av kunskap både om hur arterna påverkar varandra och hur de påverkas av människan. Det här projektet bygger vidare på tidigare forskning i ett brukat skogslandskap i Ljusdal (se ”Viltförvaltning i brandens spår”, längre ned på sidan). I ett samarbete mellan flera forskningsprojekt är målet att förse ett antal älgar, kronhjortar, björnar och vargar inom studieområdet med GPS-sändare. Det här delprojektet, som handlar om bytesdjuren, ska undersöka hur hjortviltets beteende påverkas av predationsrisk och jakt, samt hur rovdjuren respektive jakt påverkar dödligheten hos älg och kron när flera arter finns i samma område.
Projektledare: Wiebke Neumann Sivertsson, SLU Umeå

Flyttning och häckningsframgång hos marina dykänder – ejder, svärta och småskrake

Flera marina dykänder minskar i Norden. De har därmed hamnat i fokus för både naturvård och internationell fågelförvaltning. Många olika förklaringsmodeller har lagts fram för att förklara minskningarna och man har identifierat ett stort forskningsbehov. Marina dykänder är generellt sett svårstuderade på grund av sina levnadssätt och förvaltningen saknar i dagsläget nödvändig baskunskap. Det här är ett pilotprojekt som främst inriktar sig på att kartlägga flyttning, övervintringsområden och häckningsframgång hos ejder, svärta och småskrake. Projektet startade 2021 och är tänkt utgöra en bas för utveckling och fördjupat samarbete mellan de idag ingående parterna Aarhus Universitet i Danmark, Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Jägareförbunden i Danmark och Sverige.
Projektledare: Niklas Liljebäck, Svenska Jägareförbundet

Klövviltets effekter på biologisk mångfald i svenska produktionsskogar

Klövviltet har en funktion att fylla i ekosystemet genom att klövviltets bete, tramp, avföring och urin direkt och indirekt påverkar vegetationsstrukturen, mikroklimatet och den biologiska mångfalden. Tidigare forskning har visat att klövviltet kan ha både positiva och negativa effekter på den biologiska mångfalden, men att en medelhög störningsgrad ofta maximerar mångfalden. Projektet ska undersöka hur klövviltsamhällen påverkar mångfalden i svenska skogar med avseende på lövträd, markvegetation, marklevande leddjur och markfauna vid olika klövvilttätheter och fodertillgång. Resultaten ska öka möjligheten att hitta avvägningar i samförvaltningen av klövvilt och skog, samtidigt som biologisk mångfald och bevarandeaspekter beaktas.
Projektledare: Fredrik Widemo, SLU Umeå

Projekt som erhållit finansiering 2018-2023

Viltförvaltning i brandens spår

I Sverige saknas bred kunskap om hur växter och djur återetablerar sig efter en brand. Projektets mål är att beskriva förutsättningar för en adaptiv viltförvaltning i balans med ett aktivt skogsbruk efter Kårbölebranden i Ljusdalsområdet 2018, då ca 8400 hektar brann. Projektet är uppbyggt som ett temaprogram som samordnas av SLU och där ett antal aktörer medverkar genom ett eller fleråriga samverkans- och bidragsavtal. Initiativet togs av skogsnäringen och den regionala viltförvaltningen, tillsammans med frivilligorganisationerna inom jakt- och viltvård. Inom ramen för projektet undersöks bland annat utvecklingen över tid för återetablering av vegetation, klövvilt, stora rovdjur, smågnagare och skogshöns, samt hur detta påverkar, begränsar och möjliggör för skogsbruk och viltförvaltning att nå uppsatta mål.
Projektets slutrapport: GPS-märkta älgar i brandområdet och i interaktioner med rovdjuren – Fördelning, överlevnad, livsmiljö, bärris och spillning
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2021-2023
Projektledare: Wiebke Neumann, SLU Umeå

Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför? Undersökning av faktorer som påverkar insamling av viltfall till viltsjukdomsövervakningen för ett förbättrat beslutsunderlag för viltförvaltningen

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bedriver ett generellt övervakningsprogram för viltsjukdomar. Det bygger på att den som hittar ett självdött vilt djur, eller avlivar ett vilt djur som uppvisar tecken på sjukdom, ska rapportera detta till SVA och skicka in djuret för undersökning. Projektet ska undersöka övervakningens representativitet. Täcker övervakningen in alla delar av Sverige och alla relevanta viltarter? Detta krävs för att  övervakningen ska spegla viltstammarnas hälsostatus och för att nya viltsjukdomar ska upptäckas på ett tidigt stadium. Projektet ska också undersöka vad som motiverar dem som bidrar till övervakningen (ofta jägare) genom att rapportera och skicka in prover, samt vilka hinder det finns som kan medföra att prover inte skickas in. Målet är att omsätta resultaten i praktisk verksamhet som kan förbättra viltsjukdomsövervakningen.
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2021-2023
Projektledare: Aleksija Neimanis, Statens veterinärmedicinska anstalt

Mot en vetenskapligt baserad förvaltning av fjällripa (Lagopus muta)

Fjälljakten omfattar både dalripa och fjällripa. Dalripan har varit föremål för flera forskningsprojekt. Kunskapen som genererats ligger till grund för de inventeringsmetoder och förvaltningsmodeller som idag används för båda riparterna, men det är inte känt om de är lämpliga för fjällripan. Fjällripan minskar dessutom i många delar av utbredningsområdet på grund av klimatförändringar och förändrad markanvändning. Projektet ska undersöka fjällripans ekologi: överlevnad, reproduktion, vilka livsmiljöer den föredrar, samt om de två riparterna konkurrerar med varandra. Projektet ska också utvärdera vilka inventeringsmetoder som ger mest tillförlitliga resultat för fjällripa. Målet är att ta fram en övervaknings- och förvaltningsmodell som är specifikt anpassad för fjällripa.
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2021-2023
Projektledare: Maria Hörnell Willebrand, Svenska Jägareförbundet & Høgskolen i Innlandet

Hjortdjurens näringsbalansering: mot en bättre förståelse av klövviltets födoval för en hållbar flerartsförvaltning i Sverige

Flera hjortdjursarter ökar sin utbredning i Sverige och konkurrensen arter emellan kan påverka hur de använder olika födoresurser. Dessutom behöver det enskilda hjortdjurer balansera sitt intag av olika näringsämnen. Ett stort intag av en viss föda kan behöva kompenseras av en annan sorts föda för att balansera dieten. Projektet ska undersöka varför älg, rådjur, kronvilt och dovvilt äter som de gör, vid olika tidpunkter, genom att analysera spillningens innehåll i förhållande till växternas aktuella näringsinnehåll, djurens aktuella diet och fodertillgång, samt landskapsvariabler och hjortvilttätheter. Målet är att öka kunskapen om hur ett bra foderlandskap ser ut för olika hjortviltarter, samt vilka åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för viltet och minska risken för betesskador på grödor och skog, under olika delar av året och i olika delar av Sverige.
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2021-2022
Projektledare: Robert Spitzer, SLU Umeå

Från fält till flyttväg – förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet

Flera gåsarter gynnas av dagens jordbrukslandskap. En del arter har ökat kraftigt, vilket orsakar konflikter och samhällskostnader. Gåsförvaltningen kompliceras av att en stor del av gässen flyttar mellan flera länder under ett år. Projektet ska undersöka gässens rörelser och habitatutnyttjande i jordbrukslandskapet, utveckla skadereducerande metoder genom att studera hur gässen reagerar på olika skrämselmetoder, undersöka socioekologiska mönster och processer i gåsförvaltningen, samt utvärdera existerande flyttvägsbaserade förvaltningsplaner.
Erhöll medel från Forskningstjugan: Fas 1 2017-2019, fas 2 2020-2022
Projektledare: Johan Månsson, Viltskadecenter & SLU Grimsö

Beyond Moose: ekologi och flerartsförvaltning av svenska klövdjurssamhällen

Idag samexisterar ofta 5-6 klövviltsarter där det tidigare fanns bara 1-2 arter. Inom projektet ska man undersöka hur klövviltarter samverkar inom flerartsystem i relation till viltförvaltning, jordbruk och skogsbruk. Man ska undersöka klövviltets födoval, hur det beror på artsammansättning, och hur betet påverkar miljön. I ett delprojekt undersöks hur klövvilt påverkar skador på skörd (nedan). Man ska dessutom utveckla övervakningsmetoder, samt utveckla och validera förvaltningsstrategier i samarbete med projektet Governance (nedan).
Projektets slutrapport: Adaptiv sam- och flerartsförvaltning av klövvilt
Erhöll medel från Forskningstjugan: Fas 1 2015-2017, fas 2 2018-2020
Projektledare: Joris Cromsigt, SLU Umeå

Governance: utmaningar för framtidens flerartsförvaltning

Projektet ska analysera styrningen och förvaltningen av vilt på flera nivåer. Det inkluderar både individuella och kollektiva/samhälleliga aspekter. Hur inkluderar man och förstår individuella, sociokulturella och politiskt-institutionella responser på viltförvaltningen? Och har man kapacitet att ta hänsyn till dessa? Projektet ska utveckla beslutsstöd som support för den framtida flerartsförvaltningen, i samarbete med projektet Beyond moose (ovan).
Projektets slutrapport: Adaptiv sam- och flerartsförvaltning av klövvilt
Erhöll medel från Forskningstjugan: Fas 1 2015-2017, fas 2 2018-2020
Projektledare: Camilla Sandström, SLU Umeå

Skador på skörd orsakade av klövvilt: förekomst, åtgärder och kostnader

I ett delprojekt inom forskningsprogrammet Beyond moose (ovan) undersöks klövviltets betestryck och skador på grödor: hur påverkas det av typ av gröda, mängden klövvilt av olika arter, sammansättningen på kringliggande marker mm. Studien omfattar hela växtsäsongen och genomförs i samarbete med 50 brukare i Södermanland.
Projektets slutrapport: Adaptiv sam- och flerartsförvaltning av klövvilt
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2018-2020
Projektledare: Fredrik Widemo, SLU Umeå

Utmaningar för den svenska jaktetiken i ett modernisande samhälle

Det finns en informell uppförandekod inom jakten. Dit hör sportslighet, jägarmässighet, frihet under ansvar och etiskt uppträdande mot viltet. Men den här jaktetiken kan förändras över tid, till exempel när det tillkommer nya viltarter eller jaktformer, på grund av ny teknik, eller när jägarkårens sammansättning ändras. Projektet ska kartlägga vilka utmaningar den svenska jägarkåren ser kring jaktetiken. Syftet är dels att analysera de etiska principer som ligger till grund för jaktetiken som den ser ut idag, dels att blicka framåt och ge förslag på hur jägarkåren kan arbeta vidare med jaktetiska frågor.
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2018-2020
Projektledare: Erica von Essen, SLU Uppsala

Utfodring - konsekvenser för jordbruk och ekosystem

Vilt utfodras av flera skäl; för att förbättra djurens kondition, reproduktion eller vinteröverlevnad, men också för att minska skadorna för jordbruk och skogsbruk. Det råder dock brist på forskning som testar om utfodringen fungerar som det är tänkt. Projektet ska undersöka om avledande utfodring fungerar, närmare bestämt om vildsvin, rådjur och dovhjort kan styras bort från känsliga miljöer av utfodring. Man ska också undersöka om utfodring påverkar vildsvinets reproduktion och kultingöverlevnad, samt om utfodringsplatser direkt eller indirekt påverkar ytterligare arter (växter, smågnagare och fågel).
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2018-2020
Projektledare: Petter Kjellander, SLU Grimsö

Utmaningar och kunskapsluckor i den framtida förvaltningen av varg i Skandinavien

Projektet ska undersöka flera frågor som har betydelse för den framtida viltförvaltningen. Påverkar vargens populationstrend i öster invandringen till Skandinavien? Vad säger spridningsmönstret hos enskilda vargar om stammens möjliga expansionsmönster i framtiden? Varför har vargens populationstillväxt minskat på senare tid i Skandinavien – beror det på laglig jakt, illegal jakt och/eller höga populationstätheter i vargens kärnområde? Hur påverkas älgpopulationen och jaktuttaget av den senaste tidens ökning av vargtätheten i kärnområdet? Hur interagerar varg med andra stora rovdjur (björn och järv) och hur påverkar det bytesdjuren? Hur påverkar vargen sina bytesdjur i mer sydliga områden i Sverige, där det finns fler alternativa bytesdjur?
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2018-2020
Projektledare: Håkan Sand, SLU Grimsö

Undersökning om psykosociala och socioekonomiska effekter av förekomst av stora rovdjur

Projektet ska undersöka hur jägare, fäbodbrukare och tamdjursägare i Mellansverige upplever stress, oro och psykosocial ohälsa i relation till närvaron av stora rovdjur. Frågor som ska besvaras är till exempel: Påverkar förekomsten av stora rovdjur livsbetingelserna på landsbygden, generellt sett? Påverkas landsbygdsföretagarnas och jägarnas framtidstro? I vilken utsträckning ses förekomsten av stora rovdjur som en anledning till stress, oro, och psykosocial ohälsa? Påverkas möjligheten och viljan att bo kvar och bedriva lantbruk och jakt? Påverkas företagande i områden med rovdjursförekomst? Hur upplever man att ens ekonomiska förutsättningar påverkas? Påverkas valet av jaktmark och jaktmetoder? Hur har man upplevt olika åtgärder och förvaltningsstrategier för att hantera problem med rovdjur? Projektets mål är att ta fram ett kunskapsunderlag till rovdjursförvaltningen om hur oro och psykosocial stress, relaterad till rovdjursproblematiken, kan hanteras eller lindras.
Projektets slutrapport: Att leva nära stora rovdjur - Perspektiv på psykosociala och ekonomiska konsekvenser
Finansiering: Projektet samfinansierades av Svenska Jägareförbundet via Forskningstjugan, Naturvårdsverket och LRF
Projektledare: Annelie Sjölander-Lindqvist, Göteborgs universitet

Rödrävens ekologi i kulturlandskapet

Rödräven har en central roll i de skandinaviska ekosystemen. Den är en effektiv predator på småvilt, påverkar hotade arter som fjällräv och fjällgås, samt är en reservoar för vissa sjukdomar. Rödräven gynnas av mänsklig närvaro i form av avfall, slaktrester och en del former av markanvändning. Projektets syfte är att undersöka hur räven nyttjar och sprider sig i landskapet, samt att utveckla en modell där rävens antal och nyttjande av olika delar av landskapet kan förutsägas.
Erhöll medel från Forskningstjugan: 2018-2020
Projektledare: Göran Spong, SLU Umeå