Under vinter och vår delades födosöket upp på 2-2,5 timmarspass med vila. Ibland jagar räven även under dagtid. Det är främst under senvinter och försommar, men kan även gälla andra delar av året i ostörda områden.

Räven är en opportunist, det vill säga den inkluderar vad den kan komma över i sina måltider. Det innebär att en räv ger sig på allt från säd, blåbär, daggmask och insekter till fisk, fåglar, smågnagare, harar, rådjurskid och vuxna rådjur, likväl som köksavfall, kadaver eller slaktrester. Däremot äter den ogärna näbbmöss, mullvadar eller döda artfränder.

Dieten varierar med åldern. Undersökningar har visat att hare utgjorde en stor andel i magarna hos årsungar under försommaren. De övergår under sensommaren till en mer blandad diet, medan harar blir vanligare i magarna hos vuxna djur.

Stapelfödan hos vuxna rävar i stora delar av landet utgörs av smågnagare, främst åkersork. I Mellansverige och Norrland kan också as och avfall vara viktiga födokällor när tillgången på smågnagare tryter. I stora undersökningar som gjorts vägde norrländska rävar mindre än de mellansvenska och sydliga, vilket tros bero på sämre näringstillgång samt att det är en fördel med låg kroppsvikt vid vandring på djup snö.

Räven har ett avancerat jaktsätt, där både syn, hörsel och luktsinne används. När den jagar smågnagare brukar den göra skutt i luften och dyka ner på bytet, efter att först ha lokaliserat det med hörseln. För att upptäcka potentiella byten med synen placerar den sig, likt många andra rovdjur, gärna högt för att få bra överblick. Sedan smyger den sig ofta på och gör en kort rusch på slutet. Rävar är liksom andra hunddjur läraktiga och vissa individer lär sig snabbt tekniken att överlista och tillgodogöra sig tidigare oprövade byten.

Rävskabb

Under rävskabbens härjningar på 1970- och 80-talet gick räven ner kraftigt, vilket bekräftade att den har stor betydelse för småviltstammarna. Nedgången ledde till en kraftigt ökad tillgång på både skogshöns, hare och rådjur. Senare undersökningar har också visat att rävpredation i allmänhet är den avgjort viktigaste dödsorsaken hos rådjurskid under sommaren.

Räven och grävlingen har enligt brittiska studier ett konkurrensförhållande, läs mer om konkurrensförhållandet på sidan Grävlingsjakt kan öka rävstammen.

Räven kan i många områden tänkas konkurrera med skogsmården. Den lever liksom räven till stor del av sork. Dessutom lever den tidvis på småvilt, som räven också tar. Avskjutningsindex med flera indikatorer visade på att tätheten av mård ökade i samband med att rävstammarna minskade pga rävskabben under 70- och 80-talet. Detta som en följd av minskad konkurrens från räven.