Varför ska vi prata om jakttider?
Rolf Annerberg från Svenska Jägareförbundets Forsknings- och utvecklingsgrupp inledde seminariet med att beskriva jakttider som en fråga som handlar både om biologi och politik. Generalsekreterare Bo Sköld och riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné konstaterade att jakttider engagerar många jägare. Seminariet är ett initiativ från Svenska Jägareförbundet för att ta ett samlat grepp om jakttider. Det behövs eftersom både jakten och etiska ställningstagande förändras med tiden.

På seminariet presenterade föreläsare från viltforskningen, Naturvårdsverket, norska Miljödirektoratet och Svenska Jägareförbundet olika perspektiv på jakttidsfrågor.
 
Jakttidernas förändring över tid
F.d. riksjaktvårdskonsulent Hans von Essen blickade tillbaka på jakttidernas förändring över tid. Jakttidsprocessen – att besluta om jakttider – var historiskt sett en stor del av Jägareförbundets arbete. En anledning var att jakttiderna beslutades på årsbasis och det fanns såväl jakttider som förbudstider på olika arter. Sedan 1967 är utgångspunkten att allt vilt är fredat utom just under jakttiden. Ändringen gjorde ingen skillnad i sak, men den var ett steg mot ett enklare system. Idag eftersträvar man enhetliga jakttider över stora geografiska områden. I jakttidsramarna från 1976 slog man fast att jakttiderna ska styras av biologiska fakta och jaktetiska bedömningar, till exempel ska brunst- och spelperiod samt ynglingsperiod ligga utanför ramarna. Önskemål om förändrade jakttider ska alltid vägas mot dessa kriterier. Sedan EU-inträdet har EU:s regelverk påverkat jakttiderna, vilket bland annat ledde till att den allmänna jakten på storskarv och korp togs bort, och detsamma gällde sommarjakten på morkulla.

Rolf Brittas från Jägareförbundet konstaterade att grundkriterierna från 1976 ligger fast och fortfarande har en hög aktualitet. De har också kompletterats över tid. Det behövs emellertid en ny översyn för att jakttidsramarna ska fortsätta vara ett aktuellt verktyg för att uppnå väl avvägda jakttider med högt ställda krav på god jaktetik. Ola Wälimaa, jurist från Svenska Jägareförbundet, poängterade att ur jakttidssynpunkt är den viktigaste paragrafen i jaktlagen att ”viltet inte får utsättas för onödigt lidande”. Det är ett centralt etiskt rättesnöre. Ur juridisk synvinkel är det också bra med stabila jakttider som inte skiljer sig för mycket mellan länen, även om man måste ta hänsyn till att exempelvis klimatet varierar mellan olika delar av Sverige.

Christer Pettersson från Naturvårdsverket beskrev verkets princip för jakt; "bevara genom nyttjande”. Det finns både fördelar och nackdelar med en eventuell regionalisering av jakttiderna, eftersom olika jakttider i olika län kan komplicera jakten. Jakttidsramarna bestäms idag av biologi och juridik, men länsstyrelsen har också möjlighet att införa tillfälliga begränsningar på grund av exempelvis väderförhållanden.

Jakttider i Norge
Erik Lund från norska Miljödirektoratet beskrev hur jakttiderna på klövvilt ser ut och bestäms i Norge. Där revideras jakttiderna vart 5:e år. Regeln är en central jakttid, med lokala avvikelser. Älgjakten är kortare än kronjakten, eftersom det tar mycket längre tid att fälla kronviltet. Älgjakten omfattar brunsten.

Jakten och småvilt
Fredrik Dahl från Svenska Jägareförbundet/SLU och Rolf Brittas redogjorde för forskning kring jaktens inverkan på småvilt. Skogshöns och hare har typiskt en hög föryngringstakt, men också en hög dödlighet. Till exempel dör 70% av harungarna under de första 100 levnadsdygnen och predation är en viktig dödsorsak. Som regel står jakten för en liten del av dödligheten, vilket gör att dess effekt på småviltet är låg. Ripjakten kan ha större omfattning, men vid behov regleras jakttrycket med antal mandagar.

Jakttider i framtiden: Om gäss, rovdjur och klimat
Det finns flera frågor som kan bli aktuella kring jakttiderna i Sverige i framtiden.

Niklas Liljebäck, fågelsamordnare på Svenska Jägareförbundet, beskrev komplexiteten kring snabbt växande gåsstammar. Gäss och andra flyttfåglar kan ses som en gemensam resurs, men också som ett gemensamt förvaltningsproblem. Fågelförvaltningen håller därför på att internationaliseras. EU:s fågeldirektiv är en bindande juridisk ram, men det börjar även komma internationella flyttvägsbaserade förvaltningsplaner. Det gäller bland annat gäss. Förvaltningsplanerna är inte juridiskt bindande, men kan innebära ett starkt politiskt tryck att öka eller minska jakttrycket på en viss art, beroende på dess status utanför Sverige. Det skulle i sin tur kunna påverka jakttiderna.

Håkan Sand från SLU gjorde en sammanställning av jakttider på stora rovdjur i Sverige och tog upp biologiska frågeställningar att beakta kring jakttidsramarna. Exempelvis kan jakttiden för björn i viss mån överlappa med idegången och björnen kan vara mer känslig för störning då. För lodjur kan det finnas ett visst överlapp med brunsten. För varg kan det vara ett problem om föräldrar skjuts bort från beroende ungar, men det saknas data på detta.

Bodil Elmhagen, forskningskommunikatör på Svenska Jägareförbundet, funderade kring hur jakttiderna kan  påverkas av framtida klimatförändringar. Sedan 1800-talet har klimatet blivit varmare. Det har redan påverkat faunan i Sverige. Till exempel har fåglar och däggdjur med sydlig utbredning ökat i antal och spridit sig norrut, samtidigt som flyttfåglar kommer tidigare på våren. Ett varmare klimat kan leda till att föryngringsperioden tidigareläggs, vilket kan komma att påverka jakttiderna på sikt.

Hur kommer Svenska Jägareförbundet arbeta vidare med jakttidsfrågor? Läs mer här.

Pdf:er från presentationerna på jakttidsserminariet:

Hans von Essen: Jakttider - en tillbakablick pdf
Rolf Brittas: Jakttidsramar - översyn av principer pdf
Daniel Ligné: Jakttidsramar och beslutsgång pdf
Christer Petterson: Naturvårdsverkets erfarenheter av jakttidsprocesser pdf
Ola Wälimaa: Jakttidsfrågor och juridik pdf
Erik Lund: Jakttider på klövvilt i Norge pdf
Håkan Sand: Bioilogiska aspekter på jakt efter stora rovdjur pdf
Rolf Brittas: Jakt på småvilt pdf
Niklas Liljebäck: Jakt på flyttande arter - särskilt gäss pdf
Bodil Elmhagen: Jakttider i ett framtidsperspektiv - hur påverkar ett föränderligt klimat? pdf