Jens Andersson från länsstyrelsen i Jämtland presenterade en ny rapport om Utfodring av klövvilt. Rapporten beställdes av Naturvårdsverket som komplement till en tidigare kunskapssammanställning. Syftet var att få in kunskap om nya forskningsresultat. Dessutom ville man utreda i vilken utsträckning utfodring har indirekta effekter, t ex negativa effekter på omgivande vegetation, risk att man gynnar andra arter än man tänkt sig, samt spridning av sjukdomar. Andersson konstaterade att det finns risker för sådana effekter, men att risken för sjukdomsspridning är låg i nuläget eftersom det svenska viltet är förhållandevis friskt. Det råder dock brist på vetenskapliga studier som utvärderar hur pass väl utfodring fungerar för att uppnå olika mål och vilka effekter den har. De vetenskapliga resultaten pekar dessutom åt olika håll. Andersson drog slutsatsen att man därför inte kan ge generella rekommendationer. Det krävs istället ett förhållningssätt baserat på adaptiv förvaltning.

Torstein Storaas från Högskolan i Hedmark summerade erfarenheter från ett mångårigt forskningsprojekt om utfodring av älg i Sydnorge. Älgkornas reproduktion kunde öka vid vinterutfodring. Kor med tillgång till stödutfodring fick i snitt 1 kalv per år, jämfört med ett snitt på en halv kalv per år för kor som inte utfodrats. Kostnaderna för utfodring var mindre än intäkterna, räknat som köttmängd. Utfodring minskade i regel inte älgarnas benägenhet att vandra till sina vinterhemområden, men utfodringen kunde styra dem inom vinterområdena. Utfodring kunde till exempel minska antalet trafikolyckor. Däremot påverkades vegetationen kring utfodringsplatserna av de högre viltkoncentrationerna. Storaas konstaterade också att skadebilden på skog beror på en kombination av älgtäthet och fodertillgång.

Annika Felton från SLU presenterade forskning om hur älgars hälsa kan påverkas av utfodring. Hägnade älgar som utfodrades med pellets som var alltför rika på kolhydrater, sett till det som är optimalt för en älg, försökte kompensera för detta genom att äta mer sälgkvistar. Betor, potatis, majs och ensilage är exempel på andra kolhydratrika foder. Felton håller också på att undersöka hälsan hos vilda älgar utifrån prover som jägare skickat in. Preliminära resultat visar att älgarna i de undersökta älgskötselområdena i Skåne, Södermanland och Kalmar var i sämre kondition än i andra delar av södra Sverige, och maginnehållet visade älgarna i Skåne och Södermanland oftare ätit rotfrukter eller ensilage innan de sköts. Det krävs emellertid mer forskning för att avgöra vad som är orsak och verkan, det vill säga om älgarna i de trakterna skulle mått bättre eller sämre om de inte ätit stödfoder. Älgarna var i bäst kondition och kalvvikterna högst om de hade en stor mångfald av naturlig förekommande växtarter i dieten och ett relativt stort inslag av lövsly.

Fredrik Widemo från SLU/Jägareförbundet beskrev resultat från en enkätundersökning om hur klövvilt utfodrades av jägare, lantbrukare och skogsägare i Sverige år 2014. Utfodring var vanligast i södra Sverige. Samtliga grupper utfodrade mest med ensilage och ville i första hand gynna rådjur. I samtliga grupper var vildsvin den art minst andel ville gynna. Det var inte så många som utfodrade med rotfrukter, men de som gjorde det la i snitt ut relativt mycket. Mer än 90% av lantbrukarna uppgav att det inte fanns någon stor konflikt med skador på grödor på den mark de själva brukade, och mer än 90% tyckte inte utfodringen var för omfattande. Däremot fanns en lokal variation och bland dem som hade problem var skadorna ibland stora. Det fanns ett önskemål om ökat jakttryck på vildsvin hos 70% av lantbrukarna och 50% av jägarna. De som utfodrar fäller i genomsnitt tre gånger fler vildsvin per hektar än de som inte utfodrar, vilket kompenserar för utfodringen i någon utsträckning. Jakt i uppväxande gröda var den vanligaste åtgärden bland lantbrukare som ville minska skadorna.

Se och hör föredragen här (länk till Naturvårdsverkets hemsida)

Läs mer om viltforskningsdagarna på Svenska Jägareförbundets hemsida här