Forskningstjugan stöder forskning om fjällripa, fallvilt och flerartsförvaltning - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet Jakt- och viltvårdsuppdraget

Meny

Jakt- och viltvårdsuppdraget

Foto: Fotograf: Kenneth Johansson

Forskningstjugan stöder forskning om fjällripa, fallvilt och flerartsförvaltning

Hur går det för fjällripan och varför? Hur ser ett bra foderlandskap ut för älg, rådjur, kron och dov? Hur kan övervakningen av viltsjukdomar förbättras? Dessa frågor ska besvaras i tre nya forskningsprojekt som finansieras av Viltvårdsfonden samt Svenska Jägareförbundet genom Forskningstjugan.

2021-03-03

En stor del av viltforskningen i Sverige finansieras av jägarkåren via viltvårdsavgiften som man betalar när man löser jaktkort. Medlen samlas i Viltvårdsfonden och en del går till viltforskning som ska ta fram den kunskap som behövs för att bedriva en långsiktigt hållbar viltförvaltning. Medlen fördelas av Naturvårdsverket till olika forskningsprojekt efter ett årligt ansökningstillfälle.

Det är nu klart vilka nya forskningsprojekt som beviljats medel 2021. Tre av projekten medfinansieras också av Svenska Jägareförbundet via Forskningstjugan.

– Varje år går 20 kronor av medlemsavgiften till Forskartjugan. Pengarna är öronmärkta för forskning och forskningskommunikation och förbundsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska få stöd. I år är det tre stycken, säger Bodil Elmhagen, forskningssamordnare på Svenska Jägareförbundet.

Hur går det för fjällripan och varför?

Forskaren Maria Hörnell-Willebrand får ett bidrag till forskning om fjällripans ekologi. Projektet ska undersöka överlevnad, reproduktion och hur fjällripan använder olika livsmiljöer. Man ska även utvärdera hur arten ska inventeras på bästa sätt. Målet är att ta fram en övervaknings- och förvaltningsmodell som är särskilt anpassad för fjällripa.

– Det har tidigare gjorts mycket forskning om dalripan, och den kunskapen ligger till grund för dagens förvaltningssystem och jakt. Däremot saknas forskning om fjällripan. Bristen på kunskap blev tydlig under jakttidsprocessen förra året. Det här projektet är en början till att täppa igen kunskapsluckorna, säger Bodil Elmhagen.

Hur ser ett bra foderlandskap ut vid flerartsförvaltning?

Forskningsprojektet ”Beyond moose” ("Inte bara älg") som nu är i sin slutfas har undersökt hur klövviltet fungerar i flerartssystem. Till exempel hur hjortdjurens diet påverkas när de får konkurrens av andra arter, och hur detta påverkar risken för betesskador. Nu inleds ett uppföljningsprojekt där forskaren Robert Spitzer ska undersöka konsekvenserna av att älg, rådjur, kron och dov dessutom kontinuerligt försöker balansera sitt intag av olika näringsämnen i dieten. Hur ser ett optimalt foderlandskap ut för olika arter, och hur påverkar det risken för betesskador?

– Det här projektet kommer titta närmare på hur hjortviltet reagerar ”här och nu” på att tillgången på olika slags föda och näringsinnehållet i växterna varierar mellan årstider, men också mellan olika landskap. Det skulle kunna förklara sådant som varför skador plötsligt kan uppstå i vissa situationer, om det beror på att djuren kompenserar för ett stort intag av en viss sorts föda genom att sedan äta mer av något annat för att balansera dieten. Det kan också visa vad som måste finnas i landskapet för att hjortviltet ska kunna balansera dieten på ett sätt som djuren mår bra av, säger Bodil Elmhagen.

Hur kan fallviltövervakningen av viltsjukdomar förbättras?

Det tredje forskningsprojektet har som mål att utvärdera och förbättra det generella övervakningsprogrammet för viltsjukdomar. Övervakningen syftar dels till att följa utvecklingen av viltets hälsa och förekomsten av olika viltsjukdomar i Sverige, dels till att snabbt upptäcka om nya sjukdomar dyker upp. En förutsättning för att det ska fungera är att det finns en tillräcklig och representativ inrapportering av fallvilt (upphittade döda djur) samt av djur som visat tecken på sjukdom och avlivats eller fällts vid jakt. Övervakningen bygger på att den som hittar döda eller sjuka djur också rapporterar detta till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt). Forskaren Aleksija Neimanis på SVA ska leda forskningen i samarbete med samhällsvetenskapliga forskare.

– Behovet av att ha en förstklassig övervakning av viltets hälsa och sjukdomsutbrott har aktualiserats inte minst genom att en tidig upptäckt av självdöda vildsvin är det allra viktigaste för en framgångsrik bekämpning av afrikansk svinpest, i händelse av att vi skulle få ett utbrott i Sverige på det sätt som man fått i andra delar av Europa de senaste åren, säger Bodil Elmhagen. Det här projektet är dessutom intressant för att man ska undersöka vad som motiverar dem som bidrar, ofta jägare, att rapportera vilt till SVA. Att bättre förstå vad som får oss att engagera oss, och hur man underlättar ett sådant engagemang, är ju viktigt även i andra delar av viltförvaltningen som till stor del bygger på att data samlas in genom frivilliga insatser.

Ytterligare frågor som forskningen ska besvara

Totalt är det 16 viltforskningsprojekt som får stöd genom Viltvårdsfonden 2021. Prioriterade forskningsområden är dels viltekologi med inriktning på förvaltningens komplexitet: flerartsförvaltning, förvaltningskonflikter samt effekter av klimat- och markanvändningsförändringar. Dels verktyg inom viltförvaltningen: utveckling och kvalitetssäkring av olika övervakningsmetoder, effekter av förvaltningen och skadeförebyggande åtgärder.

Här är en del av de frågeställningar som ska besvaras av de olika projekten:

  • Hur ska nätverk av viltkameror användas för att övervaka viltstammarnas utveckling? I projektet Scandcam 2 ska man fortsätta utveckla de analytiska verktyg som behövs för detta.
  • Hur påverkar björn, varg och järv varandra? Och hur påverkas predationen på bytesdjuren i områden där rovdjuren förekommer ensamma eller tillsammans? Hur påverkar detta möjligheten till jakt?
  • Hur ska järven inventeras i områden utan snö? Metoder behöver utvecklas eftersom järven sprider sig söderut i skogslandskapet och nuvarande inventeringsmetoder verkar underskatta järvförekomsten.
  • Hur rör sig lodjur inom och mellan Sverige, Norge och Finland? Hur påverkar spridningsmönstren förvaltningen och det möjliga jaktuttaget?
  • Hur fungerar jämställdheten inom viltförvaltningen? Projektet tar avstamp i behovet av att rekrytera nya jägare, och faktumet att kvinnor idag är underrepresenterade inom jakten. Hur fungerar de  jämställdhetsprojekt som pågår inom viltförvaltningen och jägarorganisationer? Hur upplever män respektive kvinnor villkoren inom jakt och viltförvaltning? Vilka hinder och möjligheter finns för att rekrytera fler kvinnor?
  • Hur påverkas gråsälen av miljöförändringar i Östersjön och olika jaktmodeller?
  • Hur fungerar samverkan inom vildsvinsförvaltningen och hur kan den förbättras?
  • Hur påverkar de ökande gås- och svanpopulationerna våtmarkernas ekosystem? Påverkas andra jaktbara sjöfåglar?
  • Hur kan miljöövervakningen av smågnagare användas för att övervaka förekomsten av smittämnen som harpest och sorkfeber? Hur påverkas småviltet av sådana sjukdomar och i vilken grad exponeras jägare för dem?
  • Om - och i så fall hur - kan man skilja de två underarterna av sädgås, tajga- och tundrasädgås, från varandra? Detta kan ha betydelse för möjligheten att jaga sädgås.

Läs mer om Forskningstjugan och de forskningsprojekt som stöds

Läs mer om Viltvårdsfonden och beviljade forskningsprojekt på Naturvårdsverkets hemsida

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick