Svenska Jägareförbundet

Meny

Vilt

Foto: Erik Mandre / Mostphotos

Håll ögonen öppna efter avmagrade hjortdjur under älgjakten

Drygt 2000 vilda hjortdjur har hittills provtagits för avmagringssjuka (CWD) i Sverige. Nu fortsätter CWD-övervakningen i ny form.
– Jägare kan bidra med mycket. De är våra ögon ute i markerna, säger Gustav Averhed, biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), som också ger oss en statusrapport från CWD-övervakningen.

2022-08-29

CWD (avmagringssjuka hos hjortdjur) är en prionsjukdom som orsakar dödliga hjärnskador hos hjortdjur. CWD verkar förekomma i olika varianter, där de smittsamma varianterna utgör ett allvarligt hot mot hjortviltets hälsa. Den mest kända smittsamma varianten har på några årtionden spridits från en plats i USA till hjortdjur i över 20 nordamerikanska delstater.

En ny smittsam CWD-variant upptäcktes hos vildren sydvästra Norge 2016. Den drabbade vildrenpopulationen avlivades, men Norge startade ett omfattande övervakningsprogram för att klargöra om sjukdomen hunnit sprida sig samt för att kartlägga om den fanns på fler platser. Hittills har ett ytterligare fall av den smittsamma varianten hittats hos en vildren i ett närliggande område. Man har också hittat några CWD-fall som orsakats av andra varianter, så kallade sporadiska (atypiska) varianter. Eftersom atypisk CWD är nyupptäckt är den inte så väl känd, men den antas i sällsynta fall uppkomma spontant (utan smitta) hos gamla hjortdjur, kanske som en slags ovanlig ålderssjukdom.

Sverige har provtagit hjortdjur för CWD sedan 2016, men 2018-2021 genomfördes ett EU-finansierat övervakningsprogram. Totalt har drygt 2000 vilda hjortdjur provtagits, samt omkring 5000 tamrenar. Totalt har fyra fall av atypisk CWD påvisats, samtliga hos gamla älgar (3 fall i Norrbotten 2019, 1 fall i Västerbotten 2020). Från och med 2022 kommer CWD-övervakningen istället genomföras inom ramen för den nationella viltsjukdomsövervakningen.

Frågor och svar om CWD-läget


Inför älgjakten ställer vi några frågor om CWD-läget till Gustav Averhed, biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Vad är det viktigaste resultatet av CWD-övervakningen som genomförts 2018-2021?

– Det viktigaste resultatet var att vi inte påvisade en smittsam variant av CWD, och att frekvensen icke smittsamma fall av spontant uppkommen CWD är låg.

Kan man dra slutsatsen att smittsam CWD inte finns i Sverige, eller hur stor risken är att den dyker upp här?

– Vi kan inte med säkerhet säga att den inte finns. Därför behöver vi kontinuerligt undersöka och övervaka Sveriges hjortdjur för smittsam CWD. Det är omöjligt att säga hur stor risken är att en smittsam variant av CWD skulle dyka upp i Sverige. Uppenbarligen finns det en risk att den kan poppa upp, som den gjorde hos vildrenar i Norge.

Vad är viktigast för att lyckas med övervakningen och en eventuell bekämpning av CWD?

– Om en smittsam variant av CWD skulle dyka upp, så är tidpunkten för upptäckt avgörande för att begränsa, alternativt utrota, den. Ju tidigare vi upptäcker smittsam CWD, desto större chans har vi att begränsa och utrota den innan den får fäste.

Hur kan jägare bidra? När ska man rapportera och skicka in prover?

– Jägare kan bidra med mycket. De är våra ögon ute i markerna. Jägare som är vana att se älg har också större chans att upptäcka avvikande beteenden hos en älg som gör att den kan vara intressant för övervakningen. Alla vuxna hjortdjur med avvikande beteenden som tyder på hjärnskada är intressanta. Det kan vara rörelsestörning, stereotypa beteenden som till exempel huvudskakning eller cirkelrörelser, ökad urinering, salivering, samt att djuren är avmagrade. Symtomen beror helt på i vilket stadie hjortdjuret är i. I början ser man inga symtom alls, för att månader senare ha kraftiga symtom. Jag tycker att träffar man på vuxna hjortdjur som är sjuka och beter sig udda så kan man ringa till oss på 018-67 40 00 och fråga efter viltsektionen så diskuterar vi tillsammans hur vi ska gå tillväga. Du kan också rapportera digitalt på mobilen eller datorn på rapporteravilt.sva.se.

I Sverige är ju alla renar tamrenar. Vad ska man göra om man misstänker CWD hos en tamren?

– Samma sak gäller som ovan. Vid misstanke kontakta SVA, eller veterinär. Prov behöver tas ut och analyseras för att bekräfta, eller utesluta, att det handlar om CWD. Tänk på att renen ägs av någon i samebyn. Det är inte ett vilt djur, så avliva inte renen utan rapportera din observation till SVA och kontakta gärna samebyn. Man kanske kan ta ett kort på renen för underlätta senare identifiering.

Är det något annat som det är särskilt viktigt att jägare håller ögon öppna efter under jakten i höst?

– Ökad dödlighet. Avmagrade äldre hjortdjur utan uppenbar orsak. Älgar och andra hjortdjur kan magra av många orsaker, men eftersom CWD är en sjukdom som utvecklas långsamt så magrar djuren av sakta men säkert. Det är viktigt att utesluta CWD hos dessa djur.

Tack Gustav för pratstunden!

Läs mer om CWD på Jägareförbundets hemsida

Tillbaka till överblick