Svenska Jägareförbundet Jakt- och viltvårdsuppdraget

Meny

Foto: Mostphotos

CWD - Chronic wasting disease

Chronic Wasting Disease (CWD), eller avmagringssjuka hos hjortdjur, är en smittsam och dödlig prionsjukdom som skadar hjärnan hos hjortdjur. I Europa konstaterades de första CWD-fallen i Norge 2016. Det innebär en risk att sjukdomen finns i Sverige, eller sprids hit.

Frisk och vattendrickande älg. Onormalt hög salivering hör däremot till symptomen på CWD. Andra symptom är kraftig avmagring, vingliga rörelser, onormal oskygghet och andra avvikande beteenden. Foto: Bodil Elmhagen

CWD orsakas av prioner. En prion är ett missformat protein som får kroppens egna proteiner att ombildas till prioner. Prionerna ansamlas i hjärnan, vilket orsakar hjärnskador som gör att djuret inte längre klarar att föda sig. Det finns inget botemedel eller vaccin, och alla infekterade djur dör.

CWD-prioner smittar genom direktkontakt mellan hjortdjur och via miljön. Miljösmittan uppstår genom att prioner utsöndras av infekterade djur, exempelvis via saliv, urin och avföring som kontaminerar mark och vegetation. Prioner kan anrikas i miljön och förblir smittsamma i flera år. 

CWD upptäcktes i USA på 1960-talet. Sedan dess har sjukdomen spridits till över 20 nordamerikanska delstater. En nordamerikansk erfarenhet är att det inte går att utrota CWD när den väl etablerats, men att man kan ha en chans i ett inledande skede när ytterst få djur är infekterade. 

I Europa konstaterades de första CWD-fallen 2016, hos vildren i Norge. I ett försök att förhindra att sjukdomen etableras och sprids i Skandinavien - och det lidande för hjortviltet det på sikt skulle medföra - utrotades den drabbade vildrenspopulationen i norska Nordfjella vintern 2017-2018. Man planerar att hålla området fritt från ren i minst fem år tills prionerna i miljön brutits ned. Därefter ska vildren återinföras. 

I Norge pågår ett omfattande övervakningsprogam för att kartlägga om CWD finns i andra delar av landet samt klargöra om man lyckats utrota sjukdomen i området kring Nordfjella. Utöver vildrenarna i Nordfjella har några CWD-fall konstaterats hos älg och kronhjort i andra delar av Norge. Vildrenarna hade den nordamerikanska formen av CWD, medan sjukdomsbilden avviker något hos älg och kronhjort. I Norge skiljer man därför tills vidare på ”rentypen” och ”älgtypen” av CWD. En hypotes är att älgtypen är en variant av CWD som skulle kunna uppkomma spontant hos gamla djur, utan att vara smittsam på det sätt som rentypen är.

Svenska myndigheter arbetar med en beredskapsplan om CWD skulle hittas i Sverige. I nuläget konstaterar man att CWD är en komplex sjukdom och att det är osäkert vilka åtgärder som skulle kunna fungera. Om ett CWD-infekterat djur hittas kan det därför dröja innan beslut om eventuella åtgärder fattas. Till exempel kan det först behövas mer kunskap om sjukdomens utbredning och vilken variant av CWD det handlar om (läs mer här).

CWD kan infektera älg, kronhjort och ren, medan dovhjort verkar motståndskraftig. Rådjur finns inte i Nordamerika och det därför är inte känt om rådjur kan infekteras. Det finns inga kända fall där CWD på naturlig väg infekterat andra djur än hjortdjur. Risken att människa ska smittas bedöms som mycket låg, men av försiktighetsskäl avråder myndigheter från att äta kött från djur som testats positivt.

CWD-övervakning 2018-2020: Som jägare kan du hjälpa till

Det är viktigt att ta reda på om CWD finns i Sverige och i så fall var. Jägarkåren kan göra en betydelsefull insats eftersom jägare rör sig mycket ute i naturen, gör eftersök på trafikskadade djur och kan avliva sjuka djur. Hösten 2018 inleddes EU:s övervakningsprogram av CWD i Sverige. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ansvarar för provtagningen som ska omfatta totalt 2750 vilda hjortdjur fördelade på 50 provtagningsområden som täcker hela landet (se karta här). Proverna ska samlas in 2018-2020.

SVA vill få in prover från:

  1. Fallvilt  Djur som hittas döda eller avlivas efter att ha uppvisat tecken på sjukdom, framför allt om de visat tecken på CWD: kraftig avmagring, tecken på hjärnskador, ökad törst/urinering eller onormalt beteende/oskygghet. Tecken på hjärnskador är exempelvis huvudskakningar, vinglighet, cirkelgång och ökad salivering.
  2. Trafikdödade djur (främst älg och kronhjort)
  3. Djur som kasserats efter ordinarie jakt på grund av sjukdom

Proverna ska komma från älg, kronhjort eller rådjur och djuren ska vara vuxna (minst 6 kindtänder i vardera underkäkshalva).
SVA är även intresserat av prover från vuxen dovhjort, men endast om det är ett djur som avlivats efter att ha uppvisat tecken på CWD, se symptom ovan.
Huvudet ska vara så oskadat som möjligt (CWD-prover tas från hjärna, svalg och strupe). Djur med symptom ska därför inte avlivas med skott mot huvudet.

SVA tar inte emot prover från djur som ser friska ut som fällts vid ordinarie jakt. I områden där CWD funnits en kort tid förväntas bara ett fåtal djur vara infekterade. SVA:s provtagning inriktas därför i första hand på fallvilt, eftersom det är mer sannolikt att man hittar eventuella CWD-infekterade djur bland sjuka djur och djur som dött av andra orsaker än jakt. I Nordamerika har man sett att CWD-infekterade djur är överrepresenterade bland trafikdödade djur. Det är bara vuxna djur som provtas, eftersom CWD utvecklas för långsamt för att unga djur ska ha hunnit nå det sjukdomsstadium där CWD går att upptäcka.

Om du har hittat/avlivat/kasserat ett djur som stämmer in på bilden ovan:

  1. Kontakta Viltsektionen på SVA. De avgör om du bör skicka in prover och i så fall hur stor del av djuret. Kontakta Viltsektionen genom mobilvänliga webb-formuläret rapporteravilt.sva.se eller via SVA:s växel 018-67 40 00.
  2. Efter överenskommelse med Viltsektionen SVA skickas prover in. Provet kan bestå av:
    - Djurets hela skalle i en kartong
    - De organdelar där CWD-prioner finns i högst koncentration om ett djur är infekterat (hjärnstam och lymfknuta från käken). Proven skickas i rör i ett vadderat kuvert.
  3. SVA skickar kartong/kuvert med adresslapp (frakten betald) och remissblankett. Provet kan bara analyseras om remissen fyllts i.

EU:s övervakningsprogram omfattar även hägnad kronhjort och semi-domesticerad ren. Totalt ska 500 hägnade kronhjortar och 2750 renar provtas.

Här kan du läsa ett öppet brev till jägare, hjort- och renägare om CWD-övervakningen från SVA, Jordbruksverket och Naturvårdsverket

Tidigare CWD-övervakning och resultat

Hösten 2017 genomförde SVA i samarbete med Svenska Jägareförbundet, lokala jägare och vilthanteringsanläggningar en riktad insamling av CWD-prover från älgar fällda vid ordinarie jakt i västra Jämtland. Studien gjordes eftersom tre älgar i närliggande områden i Norge konstaterats ha älgtypen av CWD. Totalt togs prover från 63 jämtländska älgar.

År 2016-2017 fick SVA in drygt 200 vuxna hjortdjur via fallviltsundersökningen. Man har även CWD-testat sparade prover från 270 avmagrade hjortdjur som inkom till SVA 2008-2016.

Hittills har alla hjortdjur som testats för CWD i Sverige varit negativa. På SVA:s hemsida finns en karta över provtagna djur. 

Läs Jägareförbundets faktablad om CWD

  • Innehåll
  • Historik, symptom och smittvägar
  • Ren- och älgtypen av CWD i Norge
  • Jägare och CWD
  • Forskning om viltförvaltning och CWD
  • Kunskapsbehov

Tidigare texter om CWD på Jägareförbundets hemsida

Om CWD på andra webbplatser


Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA)

Jordbruksverket

Norsk information om CWD (skrantesjuka på norska)

 


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2016-06-17 2018-09-10 Bodil Elmhagen