CWD - Chronic wasting disease - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Foto: Mostphotos

CWD - Chronic wasting disease

Chronic Wasting Disease - avmagringssjuka hos hjortdjur - är en dödlig prionsjukdom som skadar hjärnan hos hjortdjur. Man talar om två varianter av sjukdomen; typisk (smittsam) CWD och atypisk CWD. I Europa upptäcktes det första fallet av typisk CWD i Norge 2016. I Sverige påträffades de första CWD-fallen 2019, men det handlar förmodligen om atypisk CWD som inte behöver vara smittsam.

CWD orsakas av prioner. En prion är ett missformat protein som får kroppens egna proteiner att ombildas till prioner. Prionerna ansamlas i hjärnan som skadas, vilket bland annat gör att djuret inte längre klarar att föda sig. Det finns inget botemedel eller vaccin, och alla drabbade djur dör. Forskningen tyder på att det finns två varianter av sjukdomen; typisk och atypisk CWD.

Typisk CWD är smittsam. Hos det infekterade djuret ansamlas prioner i hjärna och lymfsystem, men prionerna sprids även i andra delar av kroppen och utsöndras i saliv, urin och avföring. Ett friskt djur kan smittas om det får i sig prioner via mun eller näsborrar, genom direktkontakt med sjuka djur eller via miljön. Miljösmittan uppstår när prioner utsöndras från ett sjukt djur och kontaminerar exempelvis mark, vegetation eller foder. Prioner är motståndskraftiga mot nedbrytning. De kan anrikas i miljön och förblir smittsamma i flera år.

Typisk CWD upptäcktes i USA på 1960-talet. Sedan dess har sjukdomen spridits till över 20 nordamerikanska delstater. I Europa konstaterades de första fallen av typisk CWD 2016, hos vildren i Nordfjella i Norge. I ett försök att utrota sjukdomen och på sikt hindra spridning till resten av Skandinavien utrotades den lokala vildrenpopulationen. I Norge pågår nu ett omfattande övervakningsprogam för att ta reda på om CWD finns i andra delar av landet, samt för att klargöra om utrotningen i Nordfjella lyckades.

Typisk CWD kan infektera älg, kronhjort och ren, medan dovhjort verkar motståndskraftig. Det är inte känt om rådjur kan infekteras. Det finns inga kända fall där CWD på naturlig väg infekterat andra djur än hjortdjur. Risken att människa ska smittas bedöms som mycket låg, men av försiktighetsskäl avråder myndigheter från att äta kött från djur som testats positivt.

Atypisk CWD är relativt nyupptäckt. Enstaka fall har påträffats i Norden. Hittills har sjukdomen enbart konstaterats hos mycket gamla hjortdjur och prionerna verkar enbart finnas i det drabbade djurets hjärna. Inom forskningen arbetar man efter hypotesen att atypisk CWD i sällsynta fall uppkommer spontant hos gamla djur, som en slags åldersförändring. Det är sedan tidigare känt att en del andra prionsjukdomar kan uppkomma spontant, det vill säga utan smitta. Hypotesen är därför också att atypisk CWD inte är smittsam, alternativt att den är betydligt mindre smittsam än typisk CWD.

Jägareförbundets faktablad om CWD

Här kan du läsa mer om typisk och atypisk CWD, jakt i områden med CWD, samt förvaltningsåtgärder som prövats i Norge och Nordamerika.

 

CWD-övervakning 2018-2020: Som jägare kan du hjälpa till

Det är viktigt att ta reda på om CWD finns i Sverige och i så fall var. Det gäller även atypisk CWD, där en ökad provtagning krävs för att bekräfta att det handlar om den atypska varianten samt för att öka kunskapen om denna. Jägarkåren kan göra en betydelsefull insats eftersom jägare rör sig mycket ute i naturen, gör eftersök på trafikskadade djur och kan avliva sjuka djur. Hösten 2018 inleddes EU:s övervakningsprogram för CWD i Sverige. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ansvarar för provtagningen som ska omfatta totalt 2750 vilda hjortdjur fördelade på 50 provtagningsområden som täcker hela landet (se karta här). Proverna ska samlas in 2018-2020.

SVA vill få in prover från:

  1. Fallvilt  Djur som hittas döda eller avlivas efter att ha uppvisat tecken på sjukdom, framför allt om de visat tecken på CWD: kraftig avmagring, tecken på hjärnskador, ökad törst/urinering eller onormalt beteende/oskygghet. Tecken på hjärnskador är exempelvis huvudskakningar, vinglighet, cirkelgång och ökad salivering.
  2. Trafikdödade djur (främst älg och kronhjort)
  3. Djur som kasserats efter ordinarie jakt på grund av sjukdom

Proverna ska komma från älg, kronhjort eller rådjur och djuren ska vara vuxna (minst 6 kindtänder i vardera underkäkshalva). SVA är även intresserat av prover från vuxen dovhjort, men endast om det är ett djur som avlivats efter att ha uppvisat tecken på CWD, se symptom ovan. Huvudet ska vara så oskadat som möjligt (CWD-prover tas från hjärna, svalg och strupe). Djur med symptom ska därför inte avlivas med skott mot huvudet.

SVA tar inte emot prover från djur som ser friska ut som fällts vid ordinarie jakt. I områden där typisk CWD funnits en kort tid förväntas bara ett fåtal djur vara infekterade, och atypisk CWD är förmodligen mycket sällsynt. SVA:s provtagning inriktas därför i första hand på fallvilt. Det är mer sannolikt att man hittar CWD-drabbade djur bland djur som dött av andra orsaker än jakt, och hos djur som uppvisar sjukdomstecken av något slag. I Nordamerika har man sett att CWD-infekterade djur är överrepresenterade bland trafikdödade djur.

Det är bara vuxna djur som provtas, eftersom CWD utvecklas för långsamt för att unga djur ska ha hunnit nå det sjukdomsstadium där CWD går att upptäcka. Typisk CWD har en lång inkubationstid, vilket gör att djur som insjuknar i regel är minst 2 år gamla. Atypisk CWD har hittills bara påträffats hos djur som är mer än 13 år gamla.

Om du har hittat/avlivat/kasserat ett djur som stämmer in på bilden ovan:

  1. Kontakta Viltsektionen på SVA. De avgör om du bör skicka in prover och i så fall hur stor del av djuret. Kontakta Viltsektionen genom mobilvänliga webb-formuläret rapporteravilt.sva.se eller via SVA:s växel 018-67 40 00.
  2. Efter överenskommelse med Viltsektionen SVA skickas prover in. Provet kan bestå av: - Djurets hela skalle i en kartong - De organdelar där CWD-prioner finns i högst koncentration om ett djur är infekterat (hjärnstam och lymfknuta från käken). Proven skickas i rör i ett vadderat kuvert.
  3. SVA skickar kartong/kuvert med adresslapp (frakten betald) och remissblankett. Provet kan bara analyseras om remissen fyllts i. - Kartonger finns även på Svenska Jägareförbundets lokalkontor, för den som fått besked från SVA om att prov ska skickas in, men hellre hämtar en kartong där än väntar på att få en kartong utskickad från SVA.

EU:s övervakningsprogram omfattar även hägnad kronhjort och semi-domesticerad ren. Totalt ska 500 hägnade kronhjortar och 2750 renar provtas.

Här kan du läsa ett öppet brev till jägare, hjort- och renägare om CWD-övervakningen från SVA, Jordbruksverket och Naturvårdsverket

CWD-övervakning i Sverige och resultat

 

Två positiva fall 2019: Förmodligen atypisk CWD

I mars 2019 hittades det första fallet av CWD i Sverige. Det positiva provet kom från en 16-årig älgko i Arjeplog som avlivades eftersom hon var mager, gick i cirklar och verkade blind. Vid de första testerna fann man prioner enbart i älgkons hjärna, vilket tillsammans med hennes ålder pekar på att det handlar om atypisk CWD.

Ett andra fall påträffades i maj 2019 i Arvidsjaur. Även detta rörde sig om en 16-årig älgko som avlivades eftersom den var mager, oskygg och inte verkade kunna ta sig från platsen där den upptäcktes. Älgkons ålder gör att man även i detta fall tror att det rör dig om atypisk CWD.

I båda fallen krävs flera avancerade tester, som görs utomlands, innan man säkert kan veta vilken CWD-variant det handlar om. Detta förväntas ta några månader.

Resultat 2016-2018: Enbart negativa provresultat 

Hösten 2017 genomförde SVA i samarbete med Svenska Jägareförbundet, lokala jägare och vilthanteringsanläggningar en riktad insamling av CWD-prover från älgar fällda vid ordinarie jakt i västra Jämtland. Studien gjordes eftersom tre älgar i närliggande områden i Norge konstaterats ha atypisk CWD. Totalt togs prover från 63 jämtländska älgar. Samtliga provsvar var negativa, vilket betyder att inget djur hade CWD.

År 2016-2017 fick SVA in drygt 200 vuxna hjortdjur via fallviltsundersökningen. Man har även CWD-testat sparade prover från 270 avmagrade hjortdjur som inkom till SVA 2008-2016. Även dessa prover var negativa.

På SVA:s hemsida finns en karta över provtagna djur.

Beredskapsplan om CWD hittas i Sverige

Svenska myndigheter arbetar fram en beredskapsplan som ska följas om CWD hittas i Sverige.

Enligt EU:s lagstiftning krävs en utökad provtagning i områden där ett CWD-fall hittas. Lagstiftningen gör ingen skillnad på typisk och atypisk CWD, men en utökad provtagning är viktig för att klargöra vilken variant det handlar om.

I de områden där CWD hittats i Sverige 2019 inleds arbetet med att veterinärer från ansvariga myndigheter samlar mer information om hjortdjur och deras rörelser i området, något som ska ske genom kontakter med markägare, jakträttshavare och viltexperter. Därefter gör en expertgrupp en plan för en utökad övervakning i området. I denna ska man hänsyn till regionala förutsättningar och provtagningsresultat.

Eftersom CWD är en komplex sjukdom är det osäkert vilka åtgärder som skulle kunna fungera. Om ett CWD-sjukt djur hittas kan det därför dröja innan beslut om eventuella ytterligare åtgärder fattas. Till exempel kan det först behövas mer kunskap om det handlar om typisk eller atypisk CWD (läs mer om beredskapsplanen här).

Tidigare texter om CWD på Jägareförbundets hemsida

Om CWD på andra webbplatser

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA)

Jordbruksverket

Norsk information om CWD (skrantesjuka på norska)


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2016-06-17 2019-05-23 Bodil Elmhagen