Förekomsten av rävens dvärgbandmask i Sverige undersöktes på nationell skala senast 2011-2014. Då hittades parasiten lokalt i Västra Götaland, Södermanland, Kronoberg och Dalarna. Nu pågår ett nytt nationellt övervakningsprogram.

Varför är det viktigt att göra en ny kartläggning och hur kan man bidra?

– SVA har ett uppdrag att följa smittläget i Sverige. Genom kartläggningen kan vi se om rävens dvärgbandmask spridit sig från de platser där den fanns för 10 år sedan, eller om den dykt upp i nya områden, säger Erik Ågren, biträdande statsveterinär på SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt).

– För att övervakningen ska bli så heltäckande som möjligt behöver SVA få in prover från hela landet. Jägare kan bidra genom att skicka in träckprov från tarmen på en fälld räv. Dessutom kan man skicka in rävspillning som man hittat i naturen. Spillningen behöver inte vara färsk, fortsätter Erik.

– I nuläget analyserar SVA alla prover som skickas in. Vi tar gärna emot flera prover från samma område, men försöker se till att vi analyserar prover från så många län och kommuner som möjligt. Resultatet från de inskickade proverna visas på en karta på SVA:s hemsida, så där kan man se hur läget är i ens närområde, där man själv jagar eller bor.

Vad har övervakningen visat hittills?

– Det nya är att vi hittat ett positivt prov i Kungsbacka kommun i Halland. I övrigt finns dvärgbandmask i områden där den hittats tidigare, även om vi ser en långsam spridning från de platserna. Det är lugnande och förväntat. Eftersom förekomsten var liten och fläckvis vid den förra kartläggningen så borde det inte skett någon större naturlig spridning på 10 år, svarar Erik.

Vad kan övervakningen leda fram till?

– Om vi kan säga att smittan är begränsad inom ett område så skulle det finnas möjligheter att försöka att bli av med den genom att genomföra ett avmaskningsprogram inriktat på räv. SVA planerar för hur en sådan bekämpningsinsats skulle kunna genomföras, om det visar sig möjligt och kan finansieras. Det skulle i så fall vara nästa steg, avslutar Erik Ågren.

Vill du veta om rävens dvärgbandmask finns på din jaktmark eller där du bor?

Bidra till kartläggningen genom att skicka in prover till SVA. Det kan vara rävspillning som du hittat i naturen eller prover från rävar som du fällt vid jakt.

Så här gör du:

Mejla SVA på vilt@sva.se, så skickar SVA provtagnings- och transportmaterial till dig.

• Skriv ”Dvärgbandmask” i ämnesraden
• I meddelandet skriver du ditt namn, adress och mobilnummer
• Skriv även i meddelandet om du tänker skicka spillningsprov från naturen, träckprov (avföringsprov) från tarmen på en fälld räv/fallräv, eller om du vill skicka en hel räv

Använd plasthandskar eller trä en plastpåse över handen om du samlar in rävspillning. När man hanterar en fälld räv är det också bra att använda plasthandskar.

SVA testar de prover som kommer in i omgångar. Det kan därför dröja åtminstone någon månad innan resultatet är klart. Här kan du se en karta med resultatet från alla prover som analyserats i Sverige 2021-2023. Om SVA hittar ett positivt prov (med dvärgbandmask) kontaktas den som skickat in provet innan resultatet publiceras på kartan.

Läs mer om provtagningsprogrammet här (länk till SVA)

Vad är rävens dvärgbandmask?

Rävens dvärgbandmask är en parasit. Den vuxna masken lever oftast i tarmen på en räv, men hundar hör till de alternativa värddjuren. Masken utsöndrar ägg med värddjurets spillning, vilket gör att äggen kan kontaminera jord och växter. När en sork som söker föda får i sig ägg via munnen kan ägget utvecklas till ett larvstadium i sorkens inre organ. Om sorken sedan blir uppäten av en räv (eller hund) kan larven utvecklas till en ny äggläggande mask.

Som människa kan man smittas om man får i sig maskägg, till exempel genom direktkontakt med en infekterad räv, hund eller deras avföring. Alternativt kan man få i sig ägg via kontaminerad jord, livsmedel eller vatten. Om en människa smittas kan larvstadiet utvecklas till tumörliknande knölar som oftast sitter i levern, men andra organ kan också infekteras. Sjukdomen kan kräva livslång behandling, och den kan vara dödlig om den inte behandlas.

Det är mycket ovanligt att människor smittas av rävens dvärgbandmask, men på grund av de allvarliga konsekvenserna för dem som drabbas är det viktigt att ha koll på var parasiten finns. Kunskapen gör det lättare att bedöma och minimera smittrisken för hundar och människor.

Läs mer om rävens dvärgbandmask på Svenska Jägareförbundets hemsida