Rävens dvärgbandmask är en parasit vars larver lever i sorkar, men de vuxna maskarna lever i tarmen på hunddjur. I Sverige är det oftast en rödräv som är maskens värd, men hundar kan också infekteras. Rävar och hundar kan smittas om de äter en infekterad sork, och när larven utvecklats till en vuxen mask utsöndras parasitägg med rävens/hundens avföring under ett par månader. Äggen kan sedan infektera en ny sork som får i sig äggen från mark eller vegetation när den söker föda.

I sällsynta fall kan också människor infekteras av parasitäggen, till exempel om äggen från en infekterad hund, räv eller deras avföring hamnar på livsmedel som man äter. En hund kan också få ägg i pälsen om den rullat sig i infekterad spillning. Hos en människa kan uppätna ägg i vissa fall bilda tumörliknande knölar i levern, en sjukdom som kallas alveolär ekinokockos. Sjukdomen kan kräva livslång behandling, eller vara dödlig om den inte behandlas.

Det är mycket ovanligt att människor smittas, men eftersom sjukdomen är så allvarlig för dem som drabbas är det viktigt att ha koll på var rävens dvärgbandmask finns. Parasiten har spridit sig västerut i Europa de senaste decennierna och den hittades i Sverige för första gången 2011.

Sedan 2021 genomför Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) en andra nationell kartläggning av förekomsten av rävens dvärgbandmask i Sverige, men nu går projektet mot sitt slut.

Svenska Jägareförbundet stämmer av läget med SVA.

Varför bör man som jägare skicka in prover till övervakningen av rävens dvärgbandmask?

– Proverna behövs för att kartlägga var sjukdomen finns. Huvudsyftet är att få information så man kan skydda sig själv och sina hundar. Det gäller till exempel att vara uppmärksam på om ens hund äter sork i områden där det finns dvärgbandmask. Men det är också viktigt att kunna visa vilka områden som är fria från dvärgbandmask, så man vet var man inte behöver oroa sig, säger Erik Ågren, statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

– Man kan bidra genom att skicka in rävspillning som man hittar i markerna, men det fälls också mycket rävar under rävjakten. Om vi fick in prover från en liten del av de fällda rävarna skulle det räcka långt. Från jakt kan man skicka in hela räven, men det går lika bra att skicka in ett träckprov genom klämma ut minst en matskeds volym rävbajs ur rävens analöppning eller skicka in en liten bit av ändtarmen som har träck inuti, fortsätter Erik.

När är sista chansen att bidra?

– SVA tar emot prover till sista augusti 2024, men det är bra att passa på nu medan rävjakten pågår. SVA analyserar alla inskickade prover löpande under året, svarar Erik.

– Från en del områden har vi inte fått in några prover än. På SVA:s sida om övervakningen kan man se i vilka områden och kommuner det helt saknas prover, men vi tar gärna emot fler prover från alla områden i Sverige, fortsätter Erik.

Finns det något man kan göra för att bli av med rävens dvärgbandmask?

– I en del länder har man genomfört avmaskningskampanjer riktade mot räv, vilket gör att man har lyckats minska smittrycketet. I Sverige har vi i nuläget hittat rävens dvärgbandmask enbart i väldigt begränsade områden, med ett par så kallade ”hot spots” i Gnesta och Uddevalla kommuner. Därutöver har i den pågående övervakningen enstaka fall hittats i Borlänge, Avesta och Kungsbacka. Det gör att vi kanske skulle kunna bli av med smittan i Sverige om man genomförde en riktad åtgärd, säger Erik.

– SVA tittar nu på förutsättningarna att genomföra en avmaskningskampanj. Det kan vara en stor kostnad för stunden, men man kan väga det mot fördelarna på sikt, att slippa spridning av smittan. Det gäller ju också en del andra viltsjukdomar. Tänk till exempel på afrikansk svinpest som har stora handelsekonomiska kostnader och där ett utbrott påverkar hela samhällen, som för Norberg och Fagersta just nu. Men genomför man begränsningar och kampanjer under en viss tid, så att sjukdomen utrotas och inte sprids vidare, så kan man slippa hamna i ett läge där man till slut inte kan bli av med sjukdomen. Det är därför det är viktigt med viltsjukdomsövervakning, fortsätter Erik.

Finns det andra sjukdomar hos räv som man bör vara uppmärksam på just nu? Förra året var det ju några rävar som visade sig ha fågelinfluensa? Kan hundar smittas av det med?

– SVA har fått in några rävar som sannolikt smittats av fågelinfluensa efter att de ätit döda fåglar. De flesta rävarna hittades döda, men hos en räv som har fågelinfluensa påverkas hjärnan så den beter sig udda. Den kan vara apatisk eller onormalt oskygg. Kontakta gärna SVA om du hittar döda eller sjuka rävar i områden där ett fågelinfluensautbrott pågår och det finns döda fåglar, för då kan vi vara intresserade av att få in räven för undersökning, säger Erik.

– Hundar skulle kunna smittas av fågelinfluensa om de äter eller tuggar på kadaver från döda fåglar. I områden med fågelinfluensautbrott ska man vara uppmärksam på att ens hund inte kommer åt döda fåglar, avslutar Erik.

Så här gör du för att skicka in prover till övervakningen av rävens dvärgbandmask till SVA:

Mejla SVA på vilt@sva.se, så skickar SVA provtagnings- och transportmaterial till dig.

• Skriv ”Dvärgbandmask” i ämnesraden
• I meddelandet skriver du ditt namn, adress och mobilnummer
• Skriv även i meddelandet om du tänker skicka spillningsprov från naturen, träckprov (avföringsprov) från tarmen på en fälld räv/fallräv, eller om du vill skicka en hel räv. Om du vill skicka avföringsprov får du en liten kartong och påsar att lägga spillningen i, medan du får en stor kartong med förpackningsmaterial om du vill skicka in en hel räv.

Använd plasthandskar eller trä en plastpåse över handen om du samlar in rävspillning. När man hanterar en fälld räv är det också bra att använda plasthandskar.

SVA testar de prover som kommer in i omgångar. Det kan därför dröja åtminstone några månader innan resultatet är klart. Här kan du se en karta med resultatet från alla prover som analyserats hittills. Om SVA hittar ett positivt prov (med dvärgbandmask) kontaktas den som skickat in provet innan resultatet publiceras på kartan.

Läs mer om provtagningsprogrammet på SVA:s hemsida

Läs mer om rävens dvärgbandmask på Svenska Jägareförbundets sidor