Med hjälp av teknik och en avancerad metodik undersöker förbundet hur viltövervakningen i Sverige kan utvecklas – där betydligt fler arter kan fångas upp till skillnad från dagens metoder.

– Från Skåne i söder till Norrbotten i norr har vi nu upprättat sex referensområden med 36 kameror i varje. Det är totalt 216 kameror som har satts ut och de har levererat bilder sedan maj. Då metodiken kräver att kamerorna är slumpmässigt utsatta så sitter de inte vid några foderplatser eller liknande, därav kommer vi få betydligt färre bilder på vilt. Dock har vi redan fått bilder på exempelvis björn, varg, märkta älgar och tjädrar, säger Filip Ånöstam, projektledare på Svenska Jägareförbundet.

Förhoppningen är att det ska samlas in tillräckligt med bilder på vilt för att kunna beräkna tätheter och följa utvecklingen hos allt vilt, från skogshare till älgar, samt följa andra faktorer som kan påverka viltet och förvaltningen som väderdata och växtlighet.

Samtidigt som detta projekt pågår utvecklas Viltbild.se, en plattform som både kommer kunna hantera bilderna från referensområden men framför allt fungera som en plattform för medborgarforskning där bilder samlas in från jägarnas viltkameror inom hela landet. När bilderna har laddats upp på viltbild kommer de sedan automatisk bli analyserade och samtliga individer kommer artbestämmas med hjälp av artificiell intelligens.

– Det är många aktörer som nu utvecklar AI inom viltövervakningen, därför försöker vi nu tillsammans med SLU säkerställa att de olika projekten runt om i Europa jobbar tillsammans. Den AI-modell som är under utveckling fungerar bra och har i nuläget en relativt hög träffsäkerhet bland flera av våra arter. Men vi arbetar för att den ska bli ännu bättre och fungera på fler arter, säger Filip Ånöstam, projektledare på Svenska Jägareförbundet.

Viltbild planeras att släppas under 2024, läs mer här.

För mer information kontakta filip.anostam@jagareforbundet.se