Virussjukdomen afrikansk svinpest finns nu i Sveriges närområde – i Baltikum, Polen och Ryssland. Både vildsvin och tamgris kan smittas och nästan alla infekterade djur dör. Viruset sprids genom direktkontakt mellan djur, men också via kläder, skor, fordon, köttprodukter och obehandlade troféer. För att minska risken att sjukdomen förs in i Sverige är det viktigt att människor som rört sig i områden med svinpest rengör sin utrustning innan hemresan. Efter hemkomsten ska man vänta minst två dygn innan man besöker en grisbesättning, hanterar vildsvinsfoder eller besöker en utfodringsplats för vildsvin.
Vad säger forskningen om afrikansk svinpest?
Den afrikanska svinpesten är ett hot mot både tamgrissektorn och vildsvinsstammen i Europa. I en ny vetenskaplig artikel sammanställs kunskap kring sjukdomen. Här återges framför allt fakta som rör vildsvin.
Den afrikanska svinpesten härstammar från vilda grisdjur i Afrika söder om Sahara. I Europa finns idag två virusstammar. Den ena har funnits på den italienska ön Sardinien sedan 1978 och har bara spridits därifrån vid ett tillfälle. Den andra virusstammen är mycket smittsam och det är den som nu sprids i östra Europa. Det första fallet konstaterades i Georgien 2007. Därifrån spred sig svinpesten till Armenien, Azerbajdzjan, delar av Ryssland, Vitryssland och Ukraina. År 2014 nådde svinpesten Estland, Lettland, Litauen och Polen.
Den östeuropeiska virusstammen ger upphov till en akut form av afrikansk svinpest. Hos både vildsvin och tamgris dör 94-100% av de smittade djuren.
I en del regioner har den afrikanska svinpesten framför allt drabbat och spridits mellan tamgrisbesättningar, men där det finns vildsvin kan de bidra till smittspridningen. Hur mycket beror på skillnader i den lokala vildsvinstammens täthet, hur pass sammanhängande och lämpliga vildsvinets livsmiljöer är, om vildsvinen utfodras, samt i vilken utsträckning stammen förvaltas genom jakt. I Polen och Baltikum verkar svinpesten redan ha etablerats i vildsvinsstammen.
Smittan sprids oftast genom direktkontakt mellan djur eller via kontaminerad föda. Ett infekterat djur har virus i blod och vävnader, samtidigt som det utsöndrar virus i urin och avföring. I vissa vävnader, till exempel benmärg, kan viruset finnas kvar långt efter att djuret dött. Viruset överlever länge i färskt, rökt, saltat, torkat och fryst kött. Hos det fåtal djur som tillfrisknar kan viruset finnas kvar i lymfnoderna. Viruset kan kontaminera miljön och spridas med olika föremål, till exempel kläder, skor och fordon.
Det finns inget vaccin mot svinpest och det är därför särskilt viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder för att hindra att sjukdomen sprids till nya områden. När man jagar i områden med svinpest är det extra viktigt med en god hygien för att minimera risken för smittspridning via blod, räntor, kött och utrustning. Om sjukdomen ändå sprids är det viktigt att upptäcka den på ett tidigt stadium. Forskarna bakom artikeln drar slutsatsen att jägare skulle kunna spela en viktig roll för att förhindra spridningen av svinpest och att de därför bör involveras i kontrollprogram redan från början.
Att tänka på för att minska risken att svinpest införs till Sverige
Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) rekommenderar ett antal åtgärder för personer som varit i länder där svinpest finns. Det gäller särskilt om man jagat eller rört sig i naturen på annat sätt, om man kommit i kontakt med vildsvin eller vildsvinsprodukter, eller om man besökt en grisbesättning.
- Inför hemresan är det viktigt att man noga rengör föremål som kan sprida viruset, till exempel bildäck, skor, kläder och annan utrustning. Det är viktigt att få bort blodstänk. Kläder ska helst tvättas i maskin.
- Under 48 timmar efter hemkomsten ska man inte besöka grisbesättningar, hantera vildsvinsfoder eller besöka en utfodringsplats för vildsvin.
- Det är olagligt att ta med sig köttprodukter till Sverige från länder med svinpest. Detta på grund av risken för smittspridning.
- Man ska inte ta med sig obehandlade troféer, eftersom de kan sprida smitta.
För att ha en chans att tidigt upptäcka ett eventuellt utbrott i Sverige är det dessutom viktigt att personer som upptäcker ett dött vildsvin rapporterar fyndet till SVA.
Källor
Bellini m. fl. 2016. Preventive measures aimed at minimizing the risk of African swine fever virus spread in pig farming systems. Acta Veterinaria Scandinavica 58: 82. Läs artikeln här
SVA:s information om sjukdomen afrikansk svinpest och rekommendationer kring afrikansk svinpest och vildsvin.