Foto: Mostphotos
Afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest är en virussjukdom som ännu inte finns i Sverige, men som är under spridning i Europa. Sjukdomen är ett hot mot vildsvinsstammen, jakten och tamgrisbesättningar. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande så den inte når Sverige.
Afrikansk svinpest är en virussjukdom som smittar vildsvin och tamgris. Mer än 90 % av de infekterade djuren dör, oftast inom 5-10 dagar. Vanliga symptom är hög feber, nedsatt aptit, diarré, andningsbesvär, ostadig gång och rödlila missfärgningar på huden. En del djur dör så snabbt att de inte hinner utveckla några symptom.
Afrikansk svinpest sprids genom direktkontakt mellan djur, men också via kontaminerad miljö och köttprodukter. Hos ett infekterat djur finns viruset i blod och vävnader, och det utsöndras i spillning, urin och saliv. I miljön utanför djuret överlever viruset relativt kort tid, men det kan överleva flera år i kylt, rökt, saltat, torkat och fryst kött. Viruset kan också överleva länge i kadaver efter djur som dött av sjukdomen.
Afrikansk svinpest fanns ursprungligen bara hos vilda grisar i Afrika söder om Sahara. Det virus som nu sprids i Europa introducerades till Georgien 2007, förmodligen via kontaminerat matavfall. Därifrån spreds sjukdomen till bland annat Ryssland, Belarus och Ukraina. Den nådde Estland, Lettland, Litauen och Polen 2014 och fortsätter sprida sig i Östeuropa. Ungern, Rumänien, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien hör till de länder som drabbats. I Tjeckien var det första utbrottet som inträffade 2017 ett så kallat punktutbrott, begränsat till i ett område, där viruset kunde bekämpas och utrotas. Det första fallet i Västeuropa konstaterades i Belgien i september 2018. I september 2020 bekräftades det första fallet i Tyskland, nära polska gränsen. Under 2022 har fall påvisats i två områden i Italien, i Genua i norra Italien samt i Rom. I slutet av 2022 påvisades afrikansk svinpest återigen i Tjeckien, den här gången nära polska gränsen. I januari 2023 konstaterades fall av afrikansk svinpest i Grekland, nära gränsen till Bulgarien. Sedan 2018 har svinpesten även spridits snabbt hos tamgris i Kina, och sjukdomen har också nått sydostasiatiska länder som Mongoliet och Vietnam.
Matrester som ges till grisar - eller slängs där vildsvin kan komma åt dem - anses vara en viktig spridningskälla. Viruset kan dessutom spridas med kontaminerade föremål. Svinpesten är därför inte begränsad till en sammanhängande spridning i landskapet, utan sjukdomen kan "hoppa" till nya platser med hjälp av kontaminerade köttprodukter eller föremål, samt genom transport av infekterade djur. Svinpestens inträde i Tjeckien 2017 och Belgien 2018, samt utbrotten i två separata områden i Italien, är exempel på sådana hopp.
Det finns inget vaccin mot afrikansk svinpest. Forskning för att ta fram ett vaccin pågår, men erfarenhetsmässigt uppskattar man att det kommer ta lång tid innan det finns ett färdigt och tillräckligt testat vaccin att tillgå, som också är praktiskt användbart för vildsvin.
Så kan vildsvinen räddas - om svinpesten når Sverige
Afrikansk svinpest kan nå Sverige om viruset sprids hit med exempelvis kontaminerade köttprodukter eller föremål. Det kan orsaka ett punktutbrott som drabbar en viss plats.
Om ett punktutbrott skulle inträffa måste åtgärderna följa EU:s regelverk. Åtgärderna bygger på erfarenheter från en lyckad bekämpning av ett punktutbrott i Tjeckien 2017. De tjeckiska åtgärderna har också använts framgångsrikt i Belgien efter ett punktutbrott 2018. Både Tjeckien (2019) och Belgien (2020) har förklarats fria från ASF. I Tjeckien påvisades dock afrikansk svinpest igen 2022, denna gång nära gränsen till Polen.
Om ett utbrott av afrikansk svinpest inträffar kommer det bli nödvändigt att utrota viruset genom en tillfällig och lokal utrotning av vildsvinen i det drabbade området. Detta för att rädda vildsvinsstammen och jakten i resten av Sverige, genom att hindra att viruset sprids vidare från utbrottsplatsen. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) arbetar fram en beredskapsplan tillsammans med berörda parter, däribland Svenska Jägareförbundet. Jägarna kommer ha en avgörande betydelse för att planen ska kunna genomföras, om Sverige skulle drabbas. Läs mer här
Förebyggande åtgärder
I en regeringsuppdragsrapport 2019 föreslår Jordbruksverket, SVA och Naturvårdsverket att det är viktigt att arbeta förebyggande för att (1) minska risken att afrikansk svinpest introduceras och sprids i Sverige, (2) stärka övervakningen så man ökar chansen till en tidig upptäckt om en introduktion ändå skulle ske, samt (3) förbättra biosäkerheten för att minska risken att vildsvin kommer åt matavfall eller kommer i kontakt med tamgrisbesättningar.
I rapporten slår myndigheterna fast att en generell reduktion av vildsvinsstammen - inom de gränser som är rimliga i praktiken - inte minskar risken för att afrikansk svinpest introduceras i Sverige. Däremot skulle man kanske lokalt, på vissa särskilt utpekade platser där man till exempel har en särskilt känslig tamgrisnäring eller en förhöjd risk att viruset introduceras till vildsvin, kunna minska risken genom att reducera eller stabilisera vildsvinsstammen samt öka biosäkerheten. Myndigheterna föreslår att man ska utreda vidare om sådana platser finns och i så fall var i Sverige Ladda ned rapporten
Tidig upptäck viktigast - rapportera döda vildsvin till SVA
En tidig upptäckt är nödvändig för att kunna stoppa ett svinpestutbrott och hindra att viruset sprids. Om man hittar ett dött vildsvin är det därför viktigt att rapportera detta till Statens veterinärmedicinska anstalt (online rapportformulär på mobil dator: rapporteravilt.sva.se eller SVA växel tel 018-67 40 00). Du kan läsa mer om afrikansk svinpest och rapportering av döda vildsvin på SVA:s hemsida.
Viruset kan överleva länge i kadaver efter vildsvin som dött i svinpest. Kadavren utgör på så sätt en smittkälla som fortsätter sprida viruset. Ju fler vildsvin som hinner smittas, och ju större område viruset hinner spridas till, desto svårare och dyrare blir det att bekämpa och stoppa svinpesten.
Ta inte smittan till Sverige - att tänka på vid jaktresor utomlands
- Viruset kan överleva flera år i en proteinrik miljö, t ex i blod och kött, och det kan överleva minst några dagar eller veckor i annan miljö. Det gör att viruset kan finnas på kläder, skor och annan utrustning. Om det finns blodstänk på föremålen, eller exempelvis i den jord man trampat in i skorna, kan viruset överleva längre tid. Jägare som jagat i områden med svinpest bör därför vara extra försiktiga så de inte riskerar att föra med sig viruset tillbaka till Sverige.
- Inför hemresan är det viktigt att man noga rengör föremål som kan sprida viruset, till exempel bildäck, skor, kläder och annan utrustning. Det är viktigt att få bort blodstänk.
- Kläder tvättas i 60 grader.
- Skodon, utrustning och sådana kläder som inte går att tvätta i 60 grader ska du göra mekaniskt rena från smuts, träck och blod med borste och vatten (var noga med sulan på skodonen). Därefter förvarar du dem luftigt i rumsvärme i minst en vecka innan du använder dem. Väntetiden är viktig!
- När det gäller kläder och utrustning som tål värme kan man istället lägga dem i en bastu, i minst 60 grader i 30 minuter.
- Om en jakthund varit med på resan bör man tvätta pälsen på den innan hemresan.
- Under 48 timmar efter hemkomsten ska man inte besöka grisbesättningar, hantera vildsvinsfoder eller besöka en utfodringsplats för vildsvin.
- Man ska inte ta med sig obehandlade troféer, eftersom de kan sprida smitta.
- Man ska inte ta med sig köttprodukter till Sverige från länder med svinpest. Detta på grund av risken för smittspridning. Det är förbjudet att ta med kött eller köttprodukter från vissa zoner inom de länder där smittan finns.
Förbjudet att importera levande vildsvin till Sverige
För att hindra smittspridning är det olagligt att handla med frilevande och hägnade vildsvin mellan länder inom EU. Det är också olagligt att importera levande vildsvin från länder utanför EU. Förbudet finns eftersom afrikansk svinpest ibland spridits genom att människor flyttat svindjur från områden där sjukdomen finns. Hos frilevande och hägnade vildsvin är det omöjligt att ha tillräcklig kontroll på djurens hälsa. Djur som ser friska kan ha smittats nyligen, via miljön eller genom kontakt med sjuka djur som rört sig i samma område eller kring hägnet.
Levande vildsvin får endast flyttas för handel mellan EU-länder om de är födda och märkta i en reguljär grisbesättning. Hägn räknas inte som en reguljär grisbesättning i lagstiftningen. Hålls vildsvin i en reguljär grisbesättning räknas de som tamgrisar och ska genomgå samma provtagning och registrering som dessa. Handel kräver ett tillstånd utfärdat av en EU-godkänd veterinär. Inköpta djur får inte sättas ut, utan ska även fortsättningsvis ingå i en reguljär grisbesättning.
Handel med levande vildsvin inom Sverige är tillåten.
Import av grovfoder bör undvikas
Jordbruksverket rekommenderar att man om möjligt ska undvika att importera grovfoder och halm från länder med afrikansk svinpest. Detta eftersom det händer att infekterade vildsvin dör på vallar och sädesfält och delar från dessa djur kan sprida viruset. Om foder ändå importeras bör det ha lagrats minst två månader innan det förs in i Sverige. Man ska också vara extra noga med att kontrollera fodrets kvalitet. Om man skulle hitta delar av djur som skulle kunna komma från vildsvin i fodret ombeds man kontakta Jordbruksverket så de kan göra en riskbedömning (enheten för CITES, foder och djurprodukter, via kundtjänst på telefon 0771-223 223). Importerat foder som visar sig vara av dålig kvalitet - med djurdelar i - ska aldrig ställas ut på någon plats där vildsvin kan komma åt det. Läs mer här
Tidigare texter om afrikansk svinpest på Jägareförbundets hemsida
Om afrikansk svinpest på myndigheters hemsidor
To view this video please enable JavaScript, and consider upgrading to a web browser that supports HTML5 video
To view this video please enable JavaScript, and consider upgrading to a web browser that supports HTML5 video
