För den vanlige jägaren finns ett antal saker att tänka på när det gäller salmonella i vildsvin. Detta börjar redan i skogen och avslutas vid tallriken.

Tillvaratagande och tillagning

– Bakterien finns huvudsakligen i mag- och tarmkanalen hos infekterade djur. Detta vill man inte få ut i slaktkroppen. Och det är egentligen precis som vid all hantering av kött – det ska ske på ett rent och hygieniskt sätt. Man kan tänka att det är precis som att hantera rå kyckling – det kan många relatera till, säger veterinär Jonas Malmsten som samordnar provtagningen.

Har det kommit ut tarminnehåll i bukhålan kan det vara bra att behandla slaktkroppen som om djuret vore smittat av salmonella. Då är man på säkra sidan.
Genom att märka upp det förpackade köttet så kan man tillaga detta på rätt sätt (se nedan).

Liksom andra typer av salmonella, kan också denna typ smitta människor. Men bakterierna i mat dör vid upphettning till 70 grader.
Eftersom bakterierna inte tränger in i köttet, utan finns på ytan via mag- och tarminnehåll, dör de normalt vid tillagning av köttet.
Problem kan finnas i köttfärs där kontaminerat kött blandats in i färsen och vid tillagningsmetoder i låga temperaturer.

Livsmedelsverket har följande rådgivning kopplat till salmonella.

• Noggrann hygien vid urtagning, avhudning och annan hantering av slaktkroppen,
• Noggrann hygien vid hanteringen av rått vildsvinskött och vildsvinsfärs i köket
• Stek ytan på hela köttbitar och genomstek köttfärs ordentligt.
• Vid kallrökning finns risk att salmonellan överlever.
• Djur med synliga tecken på nedsatt allmänkondition bör inte ätas.

Slaktavfall

Det finns inga speciella regler hur slaktavfall av salmonellasmittat vilt ska hanteras. Jordbruksverket rekommenderar dock nedgrävning.

Provtagning

Under våren kommer Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) ge information om hur jägare och andra kan hjälpa till med provinsamling som kommer pågå under 2021 och 2022. Svenska Jägareförbundet har varit delaktig i insamling av prover i Skåne och Sörmland.