Idag är ripjakten både en tradition och en uppskattad naturupplevelse. Foto: Kenneth Schulze
Fjälljakt - Då och nu
De första människorna kom till Sverige för cirka 14 000 år sedan och levde av jakt och fiske. Under vikingatiden nämns Birkarlarna, som handlade och tog upp skatt, ofta i form av skinn. Jakt och fiske var livsnödvändigt, och jakten var länge i praktiken fri.
Från 1600-talet började staten införa jaktlagar som begränsade vem som fick jaga. Med tiden knöts jakträtten till markägande, och på 1900-talet försvann den gamla fria jakten.
För samer i lappbyar reglerades rätten genom renbeteslagen 1928, vilket skapade problem för andra grupper som tidigare jagat på sedvanerätt.
Ripjakten förändrades också: från nödmat, till inkomstkälla på 1800-talet, till en vanlig fritidsaktivitet.
När Norrland industrialiserades runt 1900 (vattenkraft, gruvor, skogsbruk) förändrades landskapet kraftigt. Många förlorade mark, särskilt renskötare och nybyggare, men jakten fortsatte vara viktig både som mat och som rekreation. Lokala jakt- och fiskeföreningar bildades för att ordna jakt för ortsbor.
Fjälljakten före och efter 1993
Före 1993 var det svårt att få jaga i fjällen. Länsstyrelsernas tjänstemän och vissa samebyar styrde tillgången, vilket ledde till godtycke och nepotism. Bara de som hade pengar eller kontakter lyckades få jakttillstånd.
Missnöjet växte, och i slutet av 1980-talet krävdes mer rättvisa regler. Efter flera förslag från olika organisationer tog riksdagen 1992 ett historiskt beslut:
Småviltjakten i fjällen skulle bli tillgänglig för alla svenska jägare – och vara billig.
År 1993 ändrades rennäringsförordningen. Ett enda ord ändrades, men betydelsen var stor:
”jakt får upplåtas” till ”jakt skall upplåtas”
Det innebar att staten blev skyldig att upplåta jakten, inte bara att den fick göra det.
Utvecklingen efter reformen
När reglerna infördes ökade jakttrycket snabbt, särskilt från utländska jägare. Det ledde till begränsningar, kvoter och förändringar under slutet av 1990-talet. År 2017 infördes företräde för jägare med anknytning till Sverige fram till 15 september.
Idag sköts jakten via portalen NatureIT. Det finns olika jaktkort, till exempel:
Kommunkort – för boende i kommunen
Länskort – för boende i länet
Dygnskort – för alla, max 5 dygn i rad
Intäkterna från jaktkorten delas i tre delar:
en del till Länsstyrelsen
en del till Sametinget
en del till berörd sameby