Jägareförbundet innehar och redovisar här det så kallade allmänna uppdraget. Uppdraget går tillbaka ända till 1938 och har sedan dess beslutats om av riksdagen även under 1951 och senast år 2000. Innehållet i dagens uppdrag är av riksdag och regering sammanfattat till ett ansvar; att leda delar av den praktiska jakten och viltvården.

Jägareförbundet är ingen myndighet. Detta faktum framgår i de utredningar som gjorts genom åren, till exempel SOU 1997:91 om Jaktens Villkor, men även i den särskilda precisering av det allmänna uppdraget som regeringens utredare Madeleine Emmervall gjorde 2004. Förbundet har heller inga möjligheter att fatta bindande beslut annat än inom, och för den egna, organisationen.

Sveriges jägare betalar – också sedan 1938 – en årlig avgift, den så kallade jaktkortsavgiften. Avgifterna bildar Viltvårdsfonden som förvaltas av kammarkollegiet och där regeringen beslutar om hur medlen i fonden ska disponeras. Ur denna fond erhåller Svenska Jägareförbundet, men även andra, som Jägarnas Riksförbund och Naturskyddsföreningen, medel till verksamhet. Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är två myndigheter som också erhåller bidrag ur fonden. Bidraget till Jägareförbundet har av statskontoret konstaterats vara ett allmänt verksamhetsbidrag av samma typ som till andra frivilligorganisationer.

Genom uppdraget har en folkrörelse kopplats ihop med den statliga förvaltningen. Lösningen har resulterat i en för samhället kostnadseffektiv resursanvändning. Den arbetstid personalen fullgör inom ramen för uppdraget i samverkan med förtroendemannaorganisationen innebär att effekterna blir stora. I samband med Jaktens Villkor beräknades att över 4 700 årsarbeten utfördes till förmån för viltvården i samhället.

Synergieffekterna av kopplingen mellan ett uppdrag som detta och ett folkrörelseengagemang är en framgångsrik modell som passar denna typ av verksamhet och vårt lands folkrörelsekultur. Den svenska modellen som under decennier framgångsrikt byggts upp så att vi ur ett europeiskt perspektiv kan vara mer än stolta.

Svenska Jägareförbundets organisation

Svenska Jägareförbundets organisation består av 22 till förbundet anslutna länsjaktvårdsföreningar och regionalt av 358 jaktvårdskretsar.

Förbundet, länsjaktvårdsföreningarna och jaktvårdskretsarna är självständiga juridiska personer med respektive styrelse och årsstämma.

Svenska Jägareförbundet hade vid medlemsårets slut, den 30/6, cirka 185 000 medlemmar och cirka 4 000 förtroendevalda på olika poster i organisationen. Förbundet har cirka 110 personer anställda fördelade på 16 kontor över hela Sverige. Svenska Jägareförbundet är således en bred folkrörelse med medlemmar, förtroendevalda och personal över hela landet.

Förbundsstyrelsen består av ordförande, nio ledamöter och en representant för arbetstagarna. Årsstämman utser på sedvanligt sätt revisorer, två ordinarie och två suppleanter, varav en ordinarie och en suppleant ska vara auktoriserad.

Modell för beräkning av kostnaderna

I regeringens beslut om precisering av det allmänna uppdraget finns, förutom ett antal generella villkor, angivet att verksamheten ska genomföras och redovisas inom ett antal verksamhetsområden. Till dessa verksamhetsområden finns också kopplat ekonomiska ramar.

Sedan 2005 har förbundet arbetat för att anpassa och utveckla den tidredovisning som ligger till grund för beräkningarna av kostnader och intäkter för det allmänna uppdraget.

Ekonomisystemet särskiljer intäkter och kostnader för det allmänna uppdraget från förbundets övriga intäkter och kostnader. Vidare specificeras såväl arbetad tid som övriga kostnader per verksamhetsområde.