Drönarbaserad inventering har under senare år väckt stort intresse som ett komplement till dagens metoder för att uppskatta älgstammens storlek. Genom att använda drönare utrustade med värmekameror och andra sensorer kan stora områden genomsökas på relativt kort tid, samtidigt som risken för mänskliga fel minskar.
Naturvårdsverket ser möjligheter att använda tekniken för att få mer detaljerad kunskap om hur älgarna är fördelade inom olika älgförvaltnings- och skötselområden.
– Drönare skulle kunna vara en lämplig inventeringsmetod för att ta reda på hur den faktiska populationen lokalt ser ut och hur populationen fördelar sig mellan olika älgjaktsområden, säger Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Fokus på kvalitetssäkring

En central del av rapporten har varit att undersöka hur tillförlitlig metoden är. För att drönarinventering ska kunna användas som ett officiellt verktyg i älgförvaltningen krävs att resultaten är kvalitetssäkrade och att felmarginalerna är kända.
SLU har därför analyserat flera avgörande frågor, bland annat hur stor andel av älgarna som faktiskt upptäcks vid flygningarna, hur resultaten påverkas av olika miljöer samt vilka statistiska metoder som bäst kan användas för att beräkna den lokala älgpopulationen.
Rapporten behandlar också hur inventeringsresultaten kan redovisas med mått som älgtäthet, könskvot och antal kalvar per hondjur, tillsammans med statistiska osäkerhetsmått.

Tekniska och praktiska utmaningar

Även om tekniken utvecklas snabbt finns det fortfarande utmaningar. Drönarnas flygtid är begränsad och resultaten påverkas av väderförhållanden. Dessutom behöver forskarna säkerställa att samma individ inte räknas flera gånger när större områden inventeras.
I rapporten ingår därför rekommendationer kring lämplig teknisk utrustning, inklusive krav på värmekameror (IR-sensorer) och vanliga kameror (RGB-sensorer). Forskarna har också undersökt faktorer som skogens täthet, skillnader mellan snötäckt mark och barmark samt vilken tid på året som är mest lämplig för inventering.
En annan viktig fråga är hur stor del av ett område som behöver inventeras för att resultaten ska vara tillräckligt säkra för att användas i förvaltningen.

Potential även för andra viltslag

Intresset för tekniken är stort även utanför forskarvärlden. Gunnar Glöersen från Svenska Jägareförbundet ser betydande möjligheter i den fortsatta utvecklingen.
Enligt honom kan drönare i framtiden bli ett viktigt verktyg inte bara för att inventera älg, utan även andra viltslag som hjort och vildsvin.

Kan bli ett viktigt verktyg i framtidens viltförvaltning

SLU:s rapport markerar ett viktigt steg i utvecklingen av moderna inventeringsmetoder för vilt. Om tekniken visar sig vara tillräckligt träffsäker och kostnadseffektiv kan drönare få en viktig roll i framtidens älgförvaltning genom att ge mer detaljerad och lokal kunskap om viltstammarnas storlek och sammansättning.
Samtidigt betonar både forskare och myndigheter att ytterligare utvärdering och kvalitetssäkring krävs innan metoden kan användas brett inom svensk viltförvaltning. Rapporten ger dock ett tydligt underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla drönarinventering som ett modernt och vetenskapligt förankrat verktyg för att övervaka Sveriges älgstam.

SLU ser potential med drönarinventering – rapport klar | Svensk Jakt

Till SLU-rapporten