Naturvårdsverkets jakttidsprocess och myndighetens preliminära förslag motsvarar inte de krav som Svenska Jägareförbundet ställer. Exempelvis frångås viktiga principer i Naturvårdsverkets strategi för viltförvaltning och en förordning.
– I förordningen som ger instruktioner till Naturvårdsverket står det att den ska främja brukandet av vilt. Men förslaget till nya jakttider baseras inte på detta eller på vedertagna fakta, exempelvis att jakt på småvilt ytterst sällan påverkar bestånden. När en art minskar i antal beror det i stort sett alltid på andra faktorer, säger Mikael Samuelsson.
Förklaringen till att en art minskar är ofta ett förändrat klimat, att brukandet av marken har ändrats, predatorer, miljöproblem eller något annat som inte är förknippat med jakt. Han menar att kortad jakttid för en art som minskar lite i antal nästan alltid är helt fel väg att gå.
– Det ger en falsk bild. När jakten inte orsakar problemet eller när en minskad jakttid inte heller kan förbättra förutsättningarna för arten blir åtgärden kontraproduktiv – flera gånger om. Den minskade jakttiden kan få allmänheten att tro att staten vidtar åtgärder för att stärka beståndet, när man i själva verket bara krånglar till det för jägarna.

Jakten är ofta istället en drivkraft till bevarande och återskapandet av livsmiljöer, vilket är den faktor som i de allra flesta fall har starkast påverkan på arters utveckling.
– Om exempelvis stammen av gråtrut har minskat och staten vill förbättra förutsättningarna för arten måste man vidta åtgärder som leder till att stammen ökar i antal – inte att förkorta jakttiden som saknar betydelse för beståndet.
Mikael Samuelsson menar att förslagen till nya jakttider i alltför hög grad kommer från tidigare ställningstagande från Naturvårdsverket, som de inte fått gehör för. Därtill har inte intressenternas förslag beaktats fullt ut.
– Vi förstår att myndigheten ibland kan behöva ta obekväma beslut, samt att det kan vara svårt att förändra jakttider. Därför borde Naturvårdsverket i så hög utsträckning som möjligt utgå från de principer som de själva slagit fast, samt blivit ålagda att följa.
Han menar även att myndigheten missat viktiga grundprinciper för jakten, exempelvis att långa jakttider behövs att jakten ska bedrivas lugnt och hänsynsfullt, att de fastslagna biologiska jakttidsramarna behöver hållas och att de etiska avvägandena som jägarna framför många gånger är helt avgörande.
– Vi har ännu inte sett det slutliga förslaget på jakttider. Men vi har under resans gång sett avsteg från hur jakttidsarbetet skulle utföras, hur grundläggande fakta och viktiga principer kring viltförvaltningen inte har inkluderats. Det har fått oss att komma till slutsatsen att det inte spelar någon roll vad verket i slutänden presenterar. Processen har varit för dålig. Hela arbetet behöver göras om, säger Mikael Samuelsson.

Han menar att de jakttider som gällt de senaste åren därmed måste förlängas.
– Vi uppmanar nu regeringen, som fattar det slutgiltiga beslutet, att behålla de nu gällande jakttiderna, samt kräva ett bättre jakttidsarbete inför nästa beslut. Dagens jakttider är inte i ett akut behov av förändring. De kan fungera ytterligare en period. Det viktigaste är faktiskt att staten beslutar jakttiderna utifrån rätt principer och fakta. För att nå dit måste processen vara tydligare och bättre, säger Mikael Samuelsson.
Jakttiderna är något som engagerar i stort sett alla jägare. Just därför har förbundet – över hela landet – lagt ner ett gigantiskt arbete för att få fram ett balanserat och väl avvägt underlag.
– Jägarnas röst och grundläggande fakta måste beaktas i större omfattning. Processen har varit misslyckad. Det blir helt fel att ett beslut som ska ligga fast i sex år, ska innehålla sådana tillkortakommanden. Det saknas helt enkelt förtroende för processen, säger Mikael Samuelsson.