Svenska Jägareförbundet

År 1855 föreslogs en sammanslagning av de självständiga jaktsällskapen till en organisation, men tiden var inte mogen för en riksomfattande organisation och det skulle dröja ännu många år innan Svenska Jägareförbundet blev den riksorganisation den är i dag.

Riksdagen antog 1938 en ny jaktlag som innebar ett stort steg framåt. Lagen innehöll bestämmelser om en mer hänsynsfull jakt och gav utökade möjligheter till praktisk viltvård. För Jägareförbundets del innebar riksdagsbeslutet att organisationen anförtroddes ledningen av jakten och viltvården. Förbundet fick det så kallade "Jakt- och viltvårdsuppdraget".

Under de sju årtionden som därefter passerat har Jägareförbundet genomgått stora förändringar. Under alla år har dock länsjaktvårdsföreningarna varit självständiga även om de sedan 1960-talet samverkat på olika sätt. Idag samlar Jägareförbundet omkring 155 000 medlemmar i tre regioner fördelade på 21 länsjaktsvårdsföreningar och cirka 350 jaktvårdskretsar.

Förbundet har ett omfattande samarbete med viltforskningen inom och utom landet.