Adaptiv klövviltförvaltning

Uppdraget syftar till att främja en adaptiv förvaltning av klövvilt genom att vidmakthålla och verka för att vidareutveckla grundkompetensen inom klövviltsförvaltningen. Den adaptiva förvaltningsmodellen har beskrivits inom SLU:s utbildningspaket för älgförvaltning vilket togs fram inför införandet av det idag rådande älgförvaltningssystemet. Modellen tillämpas även i viss mån inom förvaltningen av övriga klövviltsarter men är för dessa arter inte lika utvecklad i jämförelse med älgförvaltningen. I uppdraget ingår att Svenska Jägareförbundet ska genomföra utbildningsinsatser inom adaptiv klövviltförvaltning, verka för en ekosystembaserad förvaltning genom samverkansinsatser, utveckla och tillgängliggöra helhetskoncept för lokal reglering av täthet och sammansättning av arterna kronhjort, dovhjort, vildsvin och rådjur inom nuvarande struktur för älgförvaltningen, samt ge stöd inom älgförvaltningen. Uppdraget ska bidra till att de positiva effekterna som livskraftiga viltstammar för med sig tas till vara, samtidigt som de negativa konsekvenserna minimeras. Detta i linje med de politiska målen och rådande lagstiftning.

Vilt och Trafik

Uppdraget syftar till att minska lidandet för trafikskadat vilt genom att säkerställa vissa förutsättningar för att genomföra trafikeftersök på vilt som varit inblandat i en viltolycka, det vill säga en sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon, som medför att djuret antingen dör på plats eller går vidare mer eller mindre skadat. Målet är att det vid varje enskilt eftersök av trafikskadat vilt ska finnas ett kompetent och lämpligast möjliga eftersöksekipage att tillgå för Polismyndigheten, inom rimlig tid, så att lidandet för trafikskadat vilt minimeras. I uppdraget ingår att Svenska Jägareförbundet ska minska lidandet för trafikskadat vilt genom att bemanna, organisera, koordinera och utveckla den frivilliga eftersöksorganisationen inom NVR nationellt, regionalt och lokalt.

Viltövervakning genom insamling av jaktresultat samt viltobservationer

Insamling av data som gör det möjligt att följa upp och övervaka viltstammarna är en viktig komponent inom viltövervakningen. Uppdraget syftar till att samla in data om jägarnas jaktresultat, det vill säga hur mycket vilt av ett antal olika arter som fälls, samt inventeringsdata som samlas in genom den så kallade ”Älgobsen” som genomförs under älgjakten genom att älgjägare rapporterar sina observationer av älg, kronvilt och stora rovdjur (björn, järv, lodjur och varg). I uppdraget ingår att Svenska Jägareförbundet ska informera jägare om värdet av att rapportera jaktresultat och viltobservationer, utbilda jägare i hur man gör detta, samla in rapporter om jaktresultat och viltobservationer samt kvalitetssäkra, sammanställa, tillgängliggöra, analysera och presentera data. Uppdraget ska också bidra till att vidareutveckla viltövervakningen som sker genom insamling och jaktresultat och jägarobservationer.

Viltprovtagning

En viktig komponent inom viltövervakningen är en fortlöpande uppföljning av viltets hälsa. Uppdraget syftar till att stimulera och underlätta för jägare att delta i viltsjukdomsövervakningen. Den enskilde jägarens deltagande sker främst genom att den skickar in dött vilt eller delar av dött vilt för analys. Det kan endera vara självdött vilt funnet i naturen eller fällt vilt av arter som enligt särskilda program ska provtas. I uppdraget ingår att Svenska Jägareförbundet ska verka för en rikstäckande insamling av dött vilt genom att informera jägare om behovet av att samla in prover från vilt och hur man praktiskt gör detta, samt ha utlämningsställen för material som används för att skicka in prover. Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och det ska bidra till att utveckla och förbättra den svenska viltsjukdomsövervakningen.