Harens matsmältning - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Schematisk bild över harens matsmältningskanal. (1) magsäcken, (2) tunntarmen, (3) blindtarmen, (4) tjocktarmen.

Harens matsmältning

Harens matsmältningsorgan är mycket specialiserad. Hela systemet är anpassat till dess magra föda och till kroppsstorleken.

Den första bearbetningen av födan är en rent mekanisk sönderdelning. Den sker i munnen (tuggning) och i magsäcken (1). En mindre del av näringen i födan är lättillgänglig och kan tas upp direkt, framför allt via tunntarmens vägg (2). När den söndertuggade och delvis smälta födan passerar in i tjocktarmen (4) sker ett tillbakaflöde av de små och mer näringsrika partiklarna från födomassan in i blindtarmen (3). Det sker med hjälp av ett vätskeflöde. Veddelen av födan passerar tjocktarmen direkt, medan blindtarmsinnehåller bearbetas av mikroroganismer. Blindtarmen töms sedan när haren tagit daglega. Då äts innehållet upp direkt och passerar matsmältningskanalen en gång till.

Matsmältningen är extremt väl anpassad till harens födoval och kroppsstorlek. Eftersom födan består av svårsmälta växter med högt fiberinnehåll, behöver haren, precis som idisslarna, ta hjälp av mikroorganismer för att "komma åt" näringen i födan. Samtidigt är haren så liten att det inte har rum en stor våm och tre magsäckar, vilket ju är idisslarnas lösning (jämför idisslarnas matsmältning, länk nedan). Haren har istället ett sinnrikt men lite komplicerat system som sorterar födan i magen. Den näringsrika delen av födan behålls i den ovanligt långa blindtarmen (3) medan de näringsfattiga fibrerna passerar igenom matsmältningskanalen snabbt och direkt. Det är i princip veden och den del av födan med lågt näringsvärde som passerar ut direkt och som bildar de vanliga harpärlorna. Vid en närmare titt på sådana pärlor ser man att de nästan bara innehåller sågspån.

I blindtarmen bryts de näringsrika födodelarna ner med hjälp av en stor mängd mikroorganismer. De både frigör växternas näring och kan nyskapa näring ur växterna vilket gör att innehållet i blindtarmen blir tre till fyra gånger rikare på protein än de kvistar som haren från början satte i sig. I blindtarmen produceras därigenom nästan hälften av dagsbehovet av protein. I processen berikas födan dessutom med vitaminer, speciellt B-vitamin. Sinnrikt som sagt! Att blindtarmen är placerad efter tunntarmen gör dock processen lite komplicerad. Det är nämligen i tunntarmen som huvuddelen av näringen tas upp av haren. För att lösa detta problem tömmer haren blindtarmen, låter innehållet passera via tjocktarmen och äter upp det direkt. Normalt tömmer haren blindtarmen efter att den tagit sin daglega. På sommarhalvåret sker det på förmiddagen, medan det på vintern kan pågå alla dygnets ljusa timmar.

Finessen med det här systemet som med finare namn kallas koprofagi, eller refekation, är att haren bara behåller den del av födan som är värdefull istället för som hjortdjuren, bära runt på allt i våmmen. Det tar bara ett par timmer för veden att passera genom haren.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-08 2019-12-17 Markus Olsson