Projektledare

Petter Kjellander / SLU(Grimsö)

Start/slutår

2006-

Finansiering

Naturvårdsverket (Viltvårdsfonden), Svenska Jägareförbundet (Forskningstjugan), Marie-Clair Cronstedst stiftelse, Fam. Silfverschiöld.

Beskrivning

Syftet med föreliggande studie är att kvantifiera graden av resurskonkurrens och eventuella beteendeinteraktioner mellan vildlevande dovhjort och rådjur för att skapa underlag till optimeringsmodeller där skadorna på skog och jordbruk minimeras och djurtätheten optimeras.

Kunskap om graden och typen av interaktioner mellan våra fyra sydliga hjortdjursarter (älg, kronhjort, dovhjort, rådjur) är avgörande för att på sikt kunna utveckla och samförvalta dessa arter på ett optimalt sätt i förhållande till de areella näringarnas krav på jord- och skogsproduktion och samhällets olika målsättningar för bevarande och nyttjande av vilt. Enligt teoretiska modeller bör en optimal artsammansättning av hjortdjur leda till lägre betesskador men med vidmakthållen total populationsstorlek.

Den introducerade ”exotiska” dovhjorten som i förhållande till de andra inhemska arterna kan leva i stora sociala grupper och höga tätheter, har ett bredare födoval och förväntas på så sätt konkurrera mer med våra inhemska arter än vad de gör med varandra. Störst negativ effekt av en hög dovhjortstäthet förväntas uppnås på rådjuret i kraft av sin mindre storlek och höga grad av specialisering. Som en värdefull “biprodukt” av denna studie får vi dessutom för första gången någonsin i Fennoskandien också data på vildlevande dovhjortars ekologi (födoval, habitatval, reproduktion, naturlig dödlighet, hemområdesstorlek, säsongsmässiga rörelser med mera.

Dovvilt. Bilden visar hind och kalv. För ovanlighetens skull kommer kalven före hinden på bilden.

Studien är förlagd till Kobergs gods söder om Vänersborg, en egendom som ägs av familjen Silfvershiöld. Försöksdesignen är utformad efter två delområden som drivs parallellt, där stora skillnader i dovhjortstäthet mellan områdena skall åstadkommas genom jakt (hög dov och låg dov). I respektive delområde, som skiljs åt av en viltstängslad väg (Rv 42) pågår för närvarande märkning med sk GPS-sändare av 8 dovhjortar och 8 rådjur i vardera delområde, dvs totalt 32 djur. Ambitionen är att under vinter och sommar undersöka tillgänglig växtbiomassa, artvis. På så sätt kan i nästa steg, delområdenas tillgängliga födotillgång beskrivas geografiskt och relateras till dovhjortens och rådjurets verkliga födoval och inbördes konkurrenssituation. Vi förväntar oss stora skillnader mellan delområdena i djurens kroppsvikter, reproduktion, rörelsemönster, habitat- eller födoval mm beroende på hög eller låg dovhjortstäthet.

Vidare läsning:

Svensk Jakt nr 11, 2006 (s 64-65).