Projektledare

Anders Jarnemo, SLU-Grimsö

Startår/slutår

2005/

Finansiering

Holmen Skog, Högestad & Christinehof Fideikommiss, Ittur Jakt, Karl Erik Önnesjös Stiftelse för vetenskaplig forskning och utveckling, Kolmårdens Insamlingsstiftelse, Region Skåne, Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne, Sveaskog,Virå Bruk, Ågerups Säteri & Elsagården och Svenska Jägareförbundet (Forskningstjugan).

Beskrivning

Huvudsyftet är att ta fram kunskap som kan användas för att förbättra vården av kronvilt i Sverige. Förhoppningen är att projektet ska leda fram till dels praktiska råd och rekommendationer för enskilda jägare och skötselområden, dels riktlinjer för förvaltningen i stort.

Det finns flera faktorer som försvårar förvaltningen av kronvilt. En låg reproduktion gör att det finns en risk att man överskattar det möjliga jaktuttaget. Ett alltför hårt jakttryck leder ofta till att det råder brist på fullvuxna hjortar. Risken för en överskjutning av hjortar ökar också av att hjortarna verkar kunna röra sig över stora områden och företar regelrätta vandringar mellan brunstlokaler och övervintringsområden. Kronviltet är vidare tämligen störningskänsligt och ett alltför omfattande friluftsliv eller intensivt jagande kan förmodligen få kronviltet att överge ett område.

Tätheten av kronvilt kan variera kraftigt även mellan näraliggande områden. Var djuren håller till verkar också kunna variera mellan olika säsonger och ibland även mellan år. Utöver förvaltningssvårigheter som härrör från kronviltets ekologi, kommer ägosplittringen som yttrar sig som konkurrens om djuren, olika syn på hur stammen ska vårdas, hur stor avskjutningen bör vara och vilka djur som ska fällas. Problemen förvärras om möjlig avskjutning bedöms endast utifrån den egna marken utan hänsyn till grannmarker.

Kronviltsflock under brunsttid i Skåne.
Foto: Anders Jarnemo

Genom att förse djur med GPS/GSM-sändare ska vi studera storlek på hemområden, rörelsemönster och biotopval. Sändarna gör det också möjligt att studera hur kronviltet reagerar på störning. Hjortarnas vandringar kan även följas genom att det går att känna igen individer på hornen. Nyfödda kalvar märks för studie av överlevnad och rörelsemönster. Insamling av livmödrar och bestämning av kalv/hind-kvot under brunsten ska ge kunskap om reproduktion. Olika inventeringsmetoder ska testas och jämföras. Eventuella samband mellan planerad och genomförd avskjutning, och hur detta förhåller sig till hur stammen ser ut, ska utvärderas. Studierna bedrivs i Kolmården i gränstrakterna mellan Sörmland och Östergötland, på Halle-Hunneberg i Västergötland och i södra Skåne.

Vidare läsning

• Jarnemo A. 2006. Ny forskning om kronvilt. Svensk Jakt nr 4, s. 50-51.
• Jarnemo A., Larsson P. 2000. Vårda kronviltet – att sköta stammen rätt är att
  skjuta rätt! Svensk Jakt nr 9, s. 84-88.