Har du koll på viltets hälsa på dina jaktmarker? Caroline Bröjer, statsveterinär på SVA, berättar om det aktuella viltsjukdomsläget och vad jägare kan bidra med nu när det nya jaktåret dragit i gång.
Övervakningen av viltsjukdomar i Sverige bygger på att jägare och allmänhet rapporterar till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) om man hittar ett självdött vilt djur, om man ser ett djur som beter sig konstigt eller verkar sjukt, eller om man ser misstänkta tecken på sjukdom hos fällt vilt. Om SVA skulle vilja få in ett inrapporterat djur för undersökning så tar SVA kontakt med rapportören och skickar ut kostnadsfritt transportmaterial.
Det senaste året har jägarna gjort viktiga insatser för att hålla Sveriges viltstammar friska. Inte minst genom den omfattande bekämpningen av utbrottet av afrikansk svinpest i Fagersta, men också genom att rapportera fynd av döda vildsvin på andra håll i landet, samt genom att skicka in spillningsprover från räv till kartläggningen av förekomsten av parasiten rävens dvärgbandmask.
Svenska Jägareförbundet frågar Caroline Bröjer, statsveterinär och forskare vid SVA, om viltsjukdomsläget just nu.
Vad ska man ha extra koll på och vad kan man bidra med?
Harpestutbrott i norr – men var observant på döda harar även i syd
– Det pågår just nu ett utbrott av harpest i norra Sverige. SVA har fått in en del döda harar från Norrbotten för undersökning och några av dem dog av harpest. Det har hittats fler döda harar i närområdet, men eftersom vi nu känner till att det pågår ett utbrott tar SVA inte in alla harar för provtagning. Men fortsätt rapportera! Vi tar gärna emot rapporter om döda harar även där vi vet att utbrott pågår. Då kan vi följa var det dör många harar och ha koll på om utbrottet sprider sig. Man kan följa läget för rapporterade döda harar och positiva harpestfall på en karta på SVA:s hemsida, berättar Caroline Bröjer.
– Får vi rapporter om döda harar i nya områden kan det vara aktuellt att ta in dem för provtagning. Det är viktigt för att kunna utesluta harpest, som ju kan smitta människor. I utbrottsområdet har vi sett flera fall hos människor i år. Harpest är vanligast i norra och mellersta Sverige, men förekommer ända ner till Skåne, hos både skogs- och fälthare, så rapportera gärna in döda harar från södra Sverige också.
– Döda harar som inte dött av harpest har till exempel haft koccidios. Det är en encellig parasit som sätter sig i tarmen. Unga harar kan dö rätt akut, medan förloppet kan vara mer utdraget hos äldre individer som kan magra av och dö av utmärgling, fortsätter Caroline.
Vad kan vara orsaken till att älgar magrar av?
Det finns ju en oro bland jägare kring förekomsten av magra älgar, inte minst älgkalvar, i Sverige. Kan parasiten som får harar att magra av även drabba andra djur?
– Just parasiten som orsakar koccidios hos hare är värdspecifik, så den smittar bara hardjur, svarar Caroline.
– Men SVA får fortsatt många rapporter om magra älgar, fortsätter Caroline.
– En hög parasitbörda är en möjlig orsak till avmagring hos älg. Däremot har vi inte kunnat påvisa någon specifik orsak som förklarar varför älgar magrar av. Vi vet att i södra Sverige har de flesta älgar stött på den fästingburna bakterien anaplasma, men det är endast i några fall som vi misstänker en koppling till sjukdom. En infektion med anaplasma försämrar immunförsvaret och kan göra älgen mer mottaglig för foderbrist eller andra sjukdomar, men vi får också in en del väldigt magra och utmärglade älgkalvar som inte har anaplasma eller andra parasiter. De älgkalvarna kan ha diarré, kanske för att de är nedgångna och får i sig fel mat. En annan faktor som kan påverka älgens hälsa är klimatförändringar. SLU:s forskning har visat att högre temperaturer kan påverka älgens hälsa genom att växtligheten kan få sämre kvalitet samtidigt som djuren inte är ute och betar lika mycket för att undvika värmen, förklarar Caroline.
Rapportera gärna magra älgar, kronhjortar och rådjur till SVA
– SVA tar gärna emot rapporter om magra älgar. Rapporterna ger koll på om det är vanligare med magra älgar i vissa områden. Om vi får in en rapport kan vi också diskutera inskick av prover från djuret för undersökning, men materialet behöver vara relativt färskt eftersom framför allt tarmar ruttnar ganska fort, fortsätter Caroline.
– Vad gäller vuxna hjortdjur – särskilt älg, kronhjort och rådjur – som magrat av så är SVA dessutom intresserat av rapporter för att kunna testa djuren för CWD, avmagringsjuka hos hjortdjur. Om älgarnas skick tillåter så testar vi dessutom för parasiter. Vad gäller CWD så är hjortdjur med avvikande beteende också intressanta för CWD-provtagning.
SVA tar emot spillningsprover från rådjur med diarré
– SVA har även ett pågående forskningsprojekt där vi undersöker om det finns ett samband mellan diarré hos rådjur och kryptosporidier som är en annan encellig parasit, berättar Caroline.
– Projektet fortsätter till slutet av oktober. Om man ser eller fäller ett rådjur med diarré kan man rapportera det till SVA och bidra med spillning från djuret. Om man dessutom ser flera rådjur på samma plats, kanske i en trädgård, och det finns ett djur med diarré och andra djur med normal avföring så vill SVA gärna få in spillning både från djuret med diarré och ett friskt djur. Då kan vi jämföra parasitförekomsten mellan djuren.
Rapportera om du hittar flera sjuka eller döda fåglar
De senaste åren har det varit flera utbrott av fågelinfluensa som drabbat jaktbara fåglar som änder och gäss, men också helt andra arter som rödräv. Hur är läget just nu?
– I sommar har det varit väldigt lugnt vad gäller fågelinfluensa, både i Sverige och resten av Europa, svarar Caroline.
– Men de senaste dagarna har det kommit rapporter om fall av fågelinfluensa i Holland, Tyskland och Danmark. Smittan kan börja spridas mellan områden nu under hösten då fåglar flyttar, så det finns en risk att fågelinfluensan blommar upp under hösten. Det är alltid bra att vara uppmärksam, särskilt på vattenlevande fåglar. Rapportera till SVA särskilt om du hittar flera sjuka eller döda fåglar i samma område så kan vi hålla koll på läget, fortsätter Caroline.
– Så länge det är lugnt har vi inga särskilda rekommendationer, men skulle smittan dyka upp i ett område så är det viktigt att tänka på hygienen. Om man varit i ett område med fågelinfluensautbrott är det till exempel extra viktigt att rengöra sina skor eller stövlar så att man undviker att sprida smittan vidare till nya områden. Man ska också undvika att ens hund apporterar eller kommer åt att tugga på självdöda fåglar.
Afrikansk svinpest
För ganska exakt ett år sedan fick Sverige sitt första utbrott av afrikansk svinpest hos vildsvin i Fagersta. Hur är läget där?
– Vi har inte haft några nya fall i Fagersta sedan september. I de kadaversök som organiserats och genomförts av jägarna under året som gått så har man hittat en del skelettdelar från vildsvin. Analys av benen visade att några av vildsvinen hade svinpest, men det har enbart handlat om gamla rester av vildsvin som alltså dog under samma utbrottshändelse. Det påverkar inte hur länge Sverige måste vänta på att bli friförklarat från svinpest. Förhoppningen är att friförklaringen ska komma redan 1 oktober, berättar Caroline.
Varför är det viktigt att fortsätta rapportera fynd av döda vildsvin?
– För att kunna stoppa nya utbrott av afrikansk svinpest så är det viktigt att utbrottet upptäcks på ett tidigt stadium som i Fagersta. Alla vildsvin som kommer in till SVA provtas för afrikansk svinpest, men också för salmonella och circovirus. Det är inte klarlagt hur circovirus påverkar vildsvin, men det skulle kunna påverka kultingarnas överlevnad och SVA har därför inlett en studie för att ta reda på hur vanligt förekommande viruset är, förklarar Caroline.
– Just nu kan man ju ge särskild akt på vildsvin i spannmål, men om man hittar sjuka eller döda vildsvin är det alltid viktigt att rapportera oavsett var man hittat djuret. Vi är intresserade av att provta både gamla och unga vildsvin.
Tack till jägarna som bidragit till övervakningen av rävens dvärgbandmask
Slutligen så har ju SVA de senaste åren genomfört en kartläggning av parasiten rävens dvärgbandmask. Hur har det gått?
– Insamlingen kommer avslutas nu i augusti och när resultaten är klara kommer de rapporteras. Täckningen är lite sämre i vissa områden, men vi har fått in drygt 2700 prover och bara tre enstaka nya fynd har gjorts, även om parasiten fortfarande finns kvar i Gnesta- och Uddevallaområdet där de upptäcktes redan 2011, säger Caroline.
– SVA vill tacka alla jägare och allmänhet som har skickat in prover, och som gjort en extra insats här i slutet för att få in de sista proverna. Det är mycket värdefullt, avrundar Caroline.
Tack Caroline Bröjer på SVA för samtalet!
Rapportera till SVA
Alla fynd av döda eller sjuka vilda djur kan rapporteras till SVA:s viltsjukdomsövervakning på sidan Rapporteravilt.
Läs mer om viltsjukdomar
