Salmonella är en tarmbakterie som finns i några tusen varianter (serotyper). Bakterierna kan infektera många olika djur, däribland fåglar och vildsvin samt människa. Vildsvin kan vara bärare av en del salmonellatyper utan att själva uppvisa tecken på sjukdom, men Salmonella Choleraesuis som är särskilt anpassad till grisdjur kan orsaka allvarlig sjukdom hos både vildsvin och tamgris. Eftersom salmonella kan smitta mellan djur och människa är det viktigt att veta hur fällda vildsvin ska hanteras. Vid tillagning av vildsvinskött kan man ”tänka kyckling”, det vill säga använda samma hygienrutiner som rekommenderas när man hanterar rå kyckling i köket.
|
Bakteriesläktet Salmonella omfattar två arter av tarmbakterier. Djur och människor infekteras oftast av arten Salmonella enterica som i sin tur förekommer i omkring 2500 olika varianter (serotyper). De flesta typerna kan leva i tarmen på många olika värddjur, men några är mer specifikt anpassade till vissa djurslag.
En individ som smittats av salmonella utsöndrar bakterier i avföringen, ofta under några veckor. Salmonellabakterier utsöndras även av symtomlösa smittbärare. Bakterierna kan överleva en längre tid i miljön och kontaminera exempelvis jord, vatten, foder, betesmarker och livsmedel.
Salmonella smittar oftast via munnen, genom att en individ äter födoämnen som kontaminerats av bakterier, men smittan kan också överföras vid direktkontakt med infekterade individer eller deras avföring. Smittöverföring kan underlättas där djur samlas, till exempel vid utfodringsplatser.
Vildsvin blir sällan sjuka av salmonella utan är typiskt symptomlösa smittbärare, även om det händer ungdjur eller djur som är nedsatta av andra skäl får symtom som diarré. Undantaget är salmonellatypen Choleraesuis som är särskilt anpassad till grisdjur, och som sällan påvisas hos andra djurarter.
Salmonella Choleraesuis ger oftare än andra salmonellatyper upphov till såväl symtom som allvarlig sjukdom hos både vildsvin och tamgris. Dödligheten kan vara hög. Grisdjur som insjuknar i Choleraesuis får vanligtvis symtom 2-7 dagar efter att de smittats, t ex diarré, hög feber, blåröda missfärgningar i huden (kan vara svårt att se på vildsvin), nedsatt matlust och allmäntillstånd samt respiratoriska och neurologiska symtom. I förlängningen kan ett smittat djur även drabbas av ledinfektioner, lunginflammation och blodförgiftning.
Grisdjur i alla åldrar kan insjukna i Choleraesuis, men kultingar yngre än fyra månader är särskilt känsliga.
I Sverige påvisades Choleraesuis hos vildsvin 2020, vilket var första gången på ca 50 år. Jägare har ställt frågan om det skulle kunna vara så att Choleraesuis bidragit till en försämrad föryngring bland vildsvin, till exempel under 2022 då man i en del områden upplevde att det fanns en brist på kultingar. I nuläget saknas veterinära bevis för att Choleraesuis ligger bakom kultingbristen, även om det i teorin är möjligt. Det är helt enkelt så att det saknas inrapporterade fynd av sjuka eller döda kultingar. Av det skälet har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har inte kunnat testa om de saknade kultingarna hade drabbats av Choleraesuis.
|
Pågående övervakning – Du kan bidra med prover från vildsvin fällda vid jakt
Eftersom Salmonella Choleraesuis kan orsaka sjukdom hos både vildsvin och tamgris är det viktigt att kartlägga förekomsten i den svenska vildsvinspopulationen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) inledde därför ett övervakningsprogram när Cholerasuis påvisades i Sverige 2020 och det fortsätter under 2023. Både fallvilt och vildsvin fällda vid jakt provtas.
Från varje vildsvin samlas 2-3 sorters prover in:
- 2-3 lymfknutor från tarmen
- Ett träckprov
- Den som vill får gärna komplettera med ett blodprov
Att man undersöker både lymfknutor och träckprover ökar chansen att Salmonella Choleraesuis kan påvisas, ifall vildsvinet faktiskt är bärare av bakterien.
Om du vill bidra till kartläggningen genom att ta prover från vildsvin du fäller vid jakt kan du kontakta SVA via mejl till Jonas Malmsten (jonas.malmsten@sva.se) för att få provtagningskit skickat till dig.
Det är extra intressant för kartläggningen att få in prover från ”vita fläckar”, dvs områden där relativt få eller inga vildsvin provtagits. På SVA:s karta (här) kan du följa övervakningen. Du kan se var vildsvin hittills provtagits, samt var Salmonella Choleraesuis påvisats.
De inskickade proverna används också för att testa vildsvinen för afrikansk svinpest och porcint circovirus. Afrikansk svinpest är ett virus som ännu inte finns i Sverige, men som sprids i Europa. Skulle viruset dyka upp i Sverige är en tidig upptäckt avgörande för att kunna stoppa utbrottet och rädda vildsvinsstammen. Porcint circovirus kan försämra särskilt unga vildsvins immunförsvar och göra dem mer mottagliga för andra sjukdomar, vilket är ett skäl till att SVA är intresserat av virusets förekomst i Sverige. Om man kompletterar med blodprovet kan SVA dessutom testa om vildsvinet har någon av en rad andra sjukdomar.
Rapportera alltid fynd av självdöda eller sjuka vildsvin till SVA
Om man påträffar ett sjukt eller självdött vildsvin bör detta alltid rapporteras till SVA. Kontakta SVA på telefon 018-67 40 00 eller via formuläret rapporteravilt.sva.se.
|
|
Förekomst av salmonella i Sverige
Ett 20-tal salmonellavarianter är relativt vanliga i Sverige. Två av de vanligare varianterna är Enteritidis och Typhimurium som kan orsaka magsjuka. I Sverige konstateras omkring 2500-3000 salmonellafall hos människa varje år, varav majoriteten smittas utomlands eller via importerade livsmedel. Till de livsmedel som kan vara kontaminerade av salmonella hör kött och ägg samt bladgrönsaker, groddar, kryddor och frön. Frukt och grönsaker kan förorenas genom kontakt med kontaminerad jord, vatten eller gödsel.
Salmonella hos gris innebär en risk för att fläskprodukter kontamineras av bakterierna och smittar människa, medan salmonella i hönsbesättningar innebär en risk för smittöverföring via ägg och kyckling. Sverige bedriver emellertid ett omfattande kontrollprogram för salmonella sedan 1950-talet. Det omfattar hela livsmedelskedjan, såväl djur som foder och livsmedelsprodukter. Målet är att animaliska livsmedel ska vara fria från salmonella. Det gör att förekomsten av salmonella hos svenska tamdjur är låg i ett internationellt perspektiv, även om utbrott förekommer i fågel- och tamgrisbesättningar.
Utöver vildsvin hör igelkott och en del småfåglar till de vilda djur som jämförelsevis ofta drabbas av olika typer av salmonella. Via småfåglar och deras avföring kan både katter och människor smittas. För människor finns till exempel en risk om man inte är tillräckligt noga med hygienen när man hanterar och rengör fågelbord.
Hos vildsvin förekommer de relativt vanliga salmonellatyperna Enteritidis och Typhimurium, men några andra typer har också påvisats. Salmonella Choleraesuis påvisades på två platser i Sverige 2020. Dels i en tamgrisbesättning i Skåne, dels i ett vildsvinshägn i Södermanland. Det var första gången Choleraesuis hittades i Sverige sedan 1970-talet. SVA inledde därför ett övervakningsprogram för att kartlägga förekomsten i vildsvinsstammen. Choleraesuis har sedan dess påvisats hos frilevande vildsvin i framför allt Skåne, Södermanland och Stockholm. Enstaka fall har även påvisats i Halland, Östergötland och Blekinge.
Salmonella vid vildsvinjakt och kötthantering
Eftersom vildsvin generellt sett inte blir sjuka av andra typer av salmonella än Choleraesuis kan man inte se på ett vildsvin om det bär på bakterien. Dessutom kan även vildsvin med Choleraesuis vara symtomfria smittbärare. Därför bör man alltid tillvarata vildsvin på ett sätt som gör att man minimerar risken för att eventuell salmonellasmitta sprids, till människor eller vildsvin på andra marker.
Minska risken för spridning till vildsvin i nya områden
Vildsvin som sprider sig kan själva föra salmonellabakterier till nya områden, men människor kan transportera smittan mer långväga sträckor samt bidra till att öka spridningstakten.
För att undvika att sprida salmonella kan man rengöra skor och utrustning innan man använder dem på andra jaktmarker, samt mellan besök på olika utfodringsplatser. Det är viktigt att avföring från vildsvin (inklusive exempelvis jord som kan vara kontaminerad) inte följer med från en plats till en annan. Skor tvättas så de ser rena ut. Kläder som blivit smutsiga tvättas i 60 grader och torkas direkt efteråt.
Det finns i nuläget (2023) inga särskilda regler för hantering av slaktrester från vildsvin. Om man har möjlighet kan man gräva ner resterna så att man minskar risken att eventuell smitta sprids av asätande djur.
Minska risken för smittöverföring till människa
Människor som smittas av salmonella kan få allt från en symtomfri infektion till lindrig eller allvarlig sjukdom. Inkubationstiden är oftast 1-3 dygn. Vanliga symtom är magsjuka med buksmärtor, illamående, diarré, feber och ibland kräkningar.
Det finns inget lagkrav på att vildsvin, eller annat viltkött, ska provtas för salmonella. För allt vilt gäller att ett djur som uppvisar sjukdomstecken när det fälls inte ska ätas, oavsett vilken sjukdom det skulle kunna handla om. Ett vildsvin som inte uppvisar några tecken på sjukdom kan däremot ätas, även om det bär på salmonella, men i förebyggande syfte ska vildsvin alltid hanteras med särskild omsorg vid tillvaratagandet så att man minimerar risken för att köttet kontamineras av bakterier, om det skulle vara så att vildsvinet faktiskt bär på salmonella. När köttet hanteras och tillagas på rätt sätt så det säkert att äta.
Att tänka på vid jakten
- Var extra noga med hygienen när slaktkroppen hanteras. Om djuret verkar friskt men trots det bär på salmonella så finns bakterien huvudsakligen i djurets mag- och tarmkanal samt i svalget. Var försiktig vid urtagningen och när du tar av djurets huvud så att inte slaktkropp eller kött kontamineras av innehåll från mag- och tarmkanal eller svalg. Tänk också på hygienen vid avhudningen, eftersom vildsvin kan ha bakterier i pälsen eller på huden om de till exempel rullat sig på en plats som kontaminerats av bakterier.
- Tvätta händerna och rengör knivar och redskap när det behövs, så att ingen kontaminering sker via dessa.
- Om man vid urtagningen ser att tarminnehåll kommit ut i bukhålan ska man vara extra noga vid tillagningen av köttet, utifall att vildsvinet bar på salmonella.
Att tänka på vid tillagningen
För den som inte brukar tillaga vildsvinskött och känner sig osäker är tipset att ”tänka kyckling”, det vill säga att använda samma hygienrutiner som rekommenderas när man hanterar rå kyckling i köket. I likhet med vildsvin kan kyckling innehålla bakterier som kan ge upphov till magsjuka hos människa, om bakterierna kontaminerar andra livsmedel eller om kycklingen inte upphettas tillräckligt vid tillagningen. För vildsvin rekommenderas:
- Var noga med kökshygienen vid hantering av rått kött eller färs från vildsvin. Bakterierna kan finnas på ytan på hela köttbitar, men tränger inte in i köttbiten. I köttfärs kan bakterierna däremot finnas spridda i färsen eftersom hela köttbitar malts och blandats.
- Se till att eventuella bakterier på det råa köttet eller i färsen inte kommer åt att kontaminera andra livsmedel, via dina händer, köksredskap, skärbrädor eller andra ytor. Det gäller särskilt sallad och andra livsmedel som inte ska hettas upp utan ätas råa.
- Tvätta händerna innan du börjar laga mat, samt direkt efter att du hanterat rått kött/färs eller tagit på ytor eller föremål som kan ha kontaminerats. Diska köksredskapen. Rengör arbetsytan och torka den med hushållspapper.
- Salmonella dör vid upphettning till 70 grader. Stek ytan på hela köttbitar. Genomstek köttfärs.
- Salmonellabakterien kan överleva vid kallrökning, men dör vid varmrökning.
Vad gäller vid försäljning av vildsvinskött?
Enligt nuvarande regelverk får jägare inte leverera vildsvinskött direkt till försäljning, utan köttet måste gå genom en vilthanteringsanläggning innan det når marknaden.
Nuvarande regelverk har på senare år utretts av ett flertal myndigheter och ändringar är på gång. Tanken är att jägare som vill sälja en mindre mängd vildsvinskött direkt till konsumenter, butiker och restauranger ska kunna göra det om de först genomgått en särskild utbildning.
Syftet med en framtida ändring av regelverket är att stimulera till vildsvinsjakt genom att underlätta försäljning av vildsvinskött, samtidigt som livsmedelssäkerheten upprätthålls.
Tidigare texter om salmonella hos vildsvin på Jägareförbundets hemsida
Om salmonella på myndigheters sidor
