Salmonella är en tarmbakterie som finns i några tusen varianter (serotyper). Bakterierna kan infektera många olika djur, däribland fåglar och vildsvin samt människa. Vildsvin kan vara bärare av en del salmonellatyper utan att visa tecken på sjukdom, men Salmonella Choleraesuis som är särskilt anpassad till grisdjur kan orsaka allvarlig sjukdom hos både vildsvin och tamgris. Eftersom salmonella kan smitta mellan djur och människa är det viktigt att veta hur fällda vildsvin ska hanteras. Vid tillagning av vildsvinskött kan man ”tänka kyckling”, det vill säga använda samma hygienrutiner som rekommenderas när man hanterar rå kyckling i köket.
Bakteriesläktet Salmonella omfattar två arter av tarmbakterier. Djur och människor infekteras oftast av arten Salmonella enterica som i sin tur förekommer i omkring 2500 olika varianter (serotyper). De flesta typerna kan leva i tarmen på många olika värddjur, men några är mer specifikt anpassade till vissa djurslag.
Salmonella smittar oftast via munnen, vid intag av födoämnen som kontaminerats av bakterier, men smittan kan också överföras vid direktkontakt med infekterade individer eller deras avföring. Smittöverföring kan underlättas där djur samlas, till exempel vid utfodringsplatser. Ett djur (eller människa) som smittats av salmonella utsöndrar bakterier i avföringen, ofta under några veckor. Salmonellabakterier utsöndras även av symtomlösa smittbärare. Bakterierna kan överleva en längre tid i miljön och kontaminera exempelvis jord, vatten, foder, betesmarker och livsmedel.
Hos vildsvin i Sverige förekommer de relativt vanliga salmonellatyperna Enteritidis och Typhimurium, men också Salmonella Choleraesuis. Vildsvin blir sällan sjuka av de två förstnämnda typerna utan är typiskt symptomlösa smittbärare, även om det händer ungdjur eller djur som är nedsatta av andra skäl får symtom som diarré.
Däremot kan Salmonella Choleraesuis ge upphov till såväl symtom som allvarlig sjukdom hos både vildsvin och tamgris. Dödligheten kan vara hög. Kultingar yngre än fyra månader är särskilt känsliga, men djur i alla åldrar kan insjukna. Symtom uppkommer vanligtvis 2-7 dagar efter att djuret smittats, t ex diarré, hög feber, blåröda missfärgningar i huden (kan vara svårt att se på vildsvin), nedsatt matlust och allmäntillstånd samt respiratoriska och neurologiska symtom. I förlängningen kan ett smittat djur även drabbas av ledinfektioner, lunginflammation och blodförgiftning.
I Sverige påvisades Choleraesuis hos vildsvin 2020, vilket var första gången på ca 50 år. En fråga som uppkommit bland jägare är om Choleraesuis skulle ha kunnat bidra till en försämrad föryngring bland vildsvin (kultingbrist). I teorin är det möjligt, men i nuläget saknas veterinära bevis för detta eftersom det saknas inrapporterade fynd av sjuka eller döda kultingar från områden med dålig föryngring. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har därför inte kunnat testa om kultingar drabbats av Choleraesuis.
Övervakning av salmonella hos vildsvin i Sverige
Övervakning 2020-2024
Sverige hade varit fritt från Salmonella Choleraesuis sedan 1970-talet då bakterien 2020 påvisades på två skilda platser i landet. Dels i en tamgrisbesättning i Skåne, dels i ett vildsvinshägn i Södermanland.
Till följd av fynden genomförde Statens veterinärmedicinska anstalt 2020-2024 ett övervakningsprogram för att kartlägga förekomsten av salmonella i vildsvinsstammen. Provtagningen omfattade både vildsvin som fällts vid jakt och fallvilt, det vill säga vildsvin som hittas döda utan uppenbar orsak och som rapporterats in till SVA.
Totalt analyserades prover från drygt 300 vildsvin. Cholerasuis påvisades hos 26 vildsvin och andra varianter av salmonella hos 4 vildsvin. Choleraesuis fanns framför allt Skåne, Södermanland och Stockholms län. Dessutom påvisades enstaka fall i Halland, Blekinge, Kalmar, Östergötland och Uppsala län (se karta över inkomna prover och positiva fall på SVA:s webb).
Pågående övervakning - rapportera fynd av självdöda vildsvin
SVA tar gärna emot rapporter om vildsvin som hittats döda, eller där man i samband med jakt fällt vildsvin som uppvisat tecken på sjukdom. Rapportera på mobilen eller datorn i webbformuläret rapporteravilt.sva.se.
Om vildsvinen är i tillräckligt bra skick kommer de även fortsättningsvis provtas för bland annat salmonella. Alla vildsvin (oavsett skick) provtas dessutom för afrikansk svinpest.
Förekomst av salmonella hos övrigt vilt, tamdjur och människa
Ett 20-tal salmonellavarianter är relativt vanliga i Sverige. Två av de vanligare varianterna är Enteritidis och Typhimurium som kan orsaka magsjuka. I Sverige konstateras omkring 2500-3000 salmonellafall hos människa varje år, varav majoriteten smittas utomlands eller via importerade livsmedel. Till de livsmedel som kan vara kontaminerade av salmonella hör kött och ägg samt bladgrönsaker, groddar, kryddor och frön. Frukt och grönsaker kan förorenas genom kontakt med kontaminerad jord, vatten eller gödsel.
Salmonella hos gris innebär en risk för att fläskprodukter kontamineras av bakterierna och smittar människa, medan salmonella i hönsbesättningar innebär en risk för smittöverföring via ägg och kyckling. Sverige bedriver emellertid ett omfattande kontrollprogram för salmonella sedan 1950-talet. Det omfattar hela livsmedelskedjan, såväl djur som foder och livsmedelsprodukter. Målet är att animaliska livsmedel ska vara fria från salmonella. Det gör att förekomsten av salmonella hos svenska tamdjur är låg i ett internationellt perspektiv, även om utbrott förekommer i fågel- och tamgrisbesättningar.
Utöver vildsvin hör igelkott och en del småfåglar till de vilda djur som jämförelsevis ofta drabbas av olika typer av salmonella. Via småfåglar och deras avföring kan både katter och människor smittas. För människor finns till exempel en risk om man inte är tillräckligt noga med hygienen när man hanterar och rengör fågelbord.
Salmonella vid vildsvinjakt och kötthantering
Eftersom vildsvin generellt sett inte blir sjuka av andra typer av salmonella än Choleraesuis kan man inte se på ett vildsvin om det bär på bakterien. Dessutom kan även vildsvin med Choleraesuis vara symtomfria smittbärare. Därför bör man alltid tillvarata vildsvin på ett sätt som gör att man minimerar risken för att eventuell salmonellasmitta sprids, till människor eller vildsvin på andra marker.
Minska risken för spridning till vildsvin i nya områden
Vildsvin som bär på salmonella kan föra bakterierna till nya områden, men människor kan transportera smittan mer långväga sträckor och bidra till att öka spridningstakten.
Som jägare kan man undvika att sprida salmonella genom att rengöra skor och utrustning innan man använder dem på nya jaktmarker, samt mellan besök på olika utfodringsplatser. Det är viktigt att avföring från vildsvin inte följer med från en plats till en annan. Det gäller även jord och annat som kan vara kontaminerat. Skor tvättas så de ser rena ut. Kläder som blivit smutsiga tvättas i 60 grader och torkas direkt efteråt.
Det finns i nuläget (2025) inga särskilda regler för hantering av slaktrester från vildsvin. Om man har möjlighet kan man gräva ner resterna så att man minskar risken att eventuell smitta sprids av asätande djur.
Minska risken för smittöverföring till människa
Människor som smittas av salmonella kan få allt från en symtomfri infektion till lindrig eller allvarlig sjukdom. Inkubationstiden är oftast 1-3 dygn. Vanliga symtom är magsjuka med buksmärtor, illamående, diarré, feber och ibland kräkningar.
Det finns inget lagkrav på att vildsvin, eller annat viltkött, ska provtas för salmonella. För allt vilt gäller att ett djur som uppvisar sjukdomstecken när det fälls inte ska ätas, oavsett vilken sjukdom det skulle kunna handla om. Ett vildsvin som inte uppvisar några tecken på sjukdom kan däremot ätas, även om det bär på salmonella, men i förebyggande syfte ska vildsvin alltid hanteras med särskild omsorg vid tillvaratagandet så att man minimerar risken för att köttet kontamineras av bakterier, om det skulle vara så att vildsvinet faktiskt bär på salmonella. När köttet hanteras och tillagas på rätt sätt så det säkert att äta.
Att tänka på vid jakten
- Var extra noga med hygienen när slaktkroppen hanteras. Om djuret verkar friskt men trots det bär på salmonella så finns bakterien huvudsakligen i djurets mag- och tarmkanal samt i svalget. Var försiktig vid urtagningen och när du tar av djurets huvud så att inte slaktkropp eller kött kontamineras av innehåll från mag- och tarmkanal eller svalg. Tänk också på hygienen vid avhudningen, eftersom vildsvin kan ha bakterier i pälsen eller på huden om de till exempel rullat sig på en plats som kontaminerats av bakterier.
- Tvätta händerna och rengör knivar och redskap när det behövs, så att ingen kontaminering sker via dessa.
- Om man vid urtagningen ser att tarminnehåll kommit ut i bukhålan ska man vara extra noga vid tillagningen av köttet, i den händelse att vildsvinet bar på salmonella.
Att tänka på vid tillagningen
För den som inte brukar tillaga vildsvinskött och känner sig osäker är tipset att ”tänka kyckling”, det vill säga att använda samma hygienrutiner som rekommenderas när man hanterar rå kyckling i köket. I likhet med vildsvin kan kyckling innehålla bakterier som kan ge upphov till magsjuka hos människa, om bakterierna kontaminerar andra livsmedel eller om kycklingen inte upphettas tillräckligt vid tillagningen. För vildsvin rekommenderas:
- Var noga med kökshygienen vid hantering av rått kött eller färs från vildsvin. Bakterierna kan finnas på ytan på hela köttbitar, men tränger inte in i köttbiten. I köttfärs kan bakterierna däremot finnas spridda i färsen eftersom hela köttbitar malts och blandats.
- Se till att eventuella bakterier på det råa köttet eller i färsen inte kommer åt att kontaminera andra livsmedel, via dina händer, köksredskap, skärbrädor eller andra ytor. Det gäller särskilt sallad och andra livsmedel som inte ska hettas upp utan ätas råa.
- Tvätta händerna innan du börjar laga mat, samt direkt efter att du hanterat rått kött/färs eller tagit på ytor eller föremål som kan ha kontaminerats. Diska köksredskapen. Rengör arbetsytan och torka den med hushållspapper.
- Salmonella dör vid upphettning till 70 grader. Stek ytan på hela köttbitar. Genomstek köttfärs.
- Salmonellabakterien kan överleva vid kallrökning, men dör vid varmrökning.
Vad gäller vid försäljning av vildsvinskött?
Enligt nuvarande regelverk som trädde i kraft i november 2024 kan jägare sälja en viss mängd vildsvinskött eller hela vildsvin till privatpersoner, samt hela vildsvin till detaljhandelsanläggningar. Villkoret är att jägaren gått både viltundersökarutbildningen och en särskild utbildning om hantering av vildsvin, samt att jägaren registrerat sig hos länsstyrelsen. En jägare som säljer vildsvinskött direkt till privatpersoner måsta kunna visa upp resultatet från trikinanalys, samt i vissa fall cesiumanalys. Mer information på Livsmedelsverkets webb
Tidigare var det inte tillåtet för jägare att sälja vildsvinskött direkt till privatpersoner, utan vildsvinet kunde enbart levereras till en vilthanteringsanläggning eller konsumeras i jägarens hushåll. Syftet med regelverket som trädde i kraft 2024 var att stimulera till vildsvinsjakt genom att underlätta försäljning av vildsvinskött, samtidigt som livsmedelssäkerheten upprätthålls.
Tidigare texter om salmonella hos vildsvin på Jägareförbundets hemsida
Om salmonella på myndigheters sidor
