Varför viltforskning?

Behovet av kunskap är stort för att både viltförvaltning och jakt ska kunna bedrivas på ett sätt som är effektivt, långsiktigt hållbart och etiskt försvarbart. Kunskapen från forskningen används som underlag för beslut på alla olika nivåer - från regering och länsstyrelser till jaktlag och jägaren på det enskilda jaktpasset. Flera näringar drar också nytta av viltforskningen. Dessutom genererar den massor av intressant information om vårt vilt för allmänheten - den mesta kunskapen som finns om viltet kommer ju från viltforskningen!

Vilka finansierar?

En stor del av den svenska viltforskningen finansieras av jägarna själva. Den statliga jaktkortsavgiften finansierar Viltvårdsfonden som administreras av Naturvårdsverket. De forskningsmedel som delas ut av Svenska Jägareförbundet kallas allmänt för Forskningstjugan och finansieras via medlemsavgifterna till förbundet.

Statlig finansiering fördelas via statliga forskningsfinansiärer som Formas och Vetenskapsrådet. Dessutom finns möjlighet att söka medel från EU, vilket oftast fördelas i separata utlysningar. Andra finansiärer som bidrar med medel är ideella organisationer är till exempel Världsnaturfonden (WWF), stiftelser som Mistra, samt privata företag som skogsbolagen.

Det är vanligt att projekt får kombinerade bidrag från flera olika håll, till exempel Viltvårdsfonden, Forskningstjugan och WWF.

Var pågår viltforskningen?

Den svenska viltforskningen är spridd över de flesta av landets universitet och högskolor. Viktiga centrumbildningar är emellertid Grimsö forskningsstation som tillhör Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala som bland annat bedriver forskning om stora rovdjur och vildsvin, samt Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå som bland annat bedriver älgforskning.

Svenska Jägareförbundet skiljer mellan forskning och andra sorters försöksverksamhet, där forskning är en verksamhet som bedrivs vid vetenskapliga institutioner och som syftar till att dela med sig av resultaten genom vetenskapliga publikationer. Det är viktigt för att hålla god kvalitet på projekten - så att resultaten blir rättvisande och trovärdiga!

Långvariga forskningsprojekt

Kring en del arter med stor betydelse för viltförvaltningen har forskning bedrivits kontinuerligt under flera decennier. Dit hör älgforskningen vid SLU, björnforskningen inom Skandinaviska björnprojektet och vargforskningen inom Skandulv.

En del andra långvariga forskningsprojekt rör hotade arter som parallellt med forskningen varit föremål för bevarandeåtgärder. Dit hör Projekt Fjällgås som drivs med Svenska Jägareförbundet som huvudman, samt Projekt Fjällräv på Stockholms universitet.