Svenska Jägareförbundet vill behålla och utöka jakttiden på kråkfågel.
- Predatorjakt på kråka räddar många fågelarter i Sverige från utrotning, som rödspov och kärrsnäppa. Studie efter studie visar samma resultat. Det är illa att Naturvårdsverket vill förbjuda jakt på kråkfågel under den tid då de viltvårdande insatserna är som allra viktigast, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.
Jägareförbundet går emot Naturvårdsverkets förslag om att förbjuda den för viltvården viktiga vårjakten på kråkfågel. Naturvårdsverket föreslår en väsentligt kortare jakttid som helt skulle tillintetgöra vårjakten på kråka och även på kaja och skata. Verket anser att dessa bara ska få jagas från 1 augusti till 20 februari, i hela landet.
"Möjligheten att jaga kråka under våren får under inga omständigheter inskränkas. Det är den tid då denna effektiva viltvårdsåtgärd är som allra mest nödvändig."
”Sveriges faunavård är ur ett internationellt perspektiv unik och något vi kan vara mycket stolta över. En av förutsättningarna för detta är jägarnas omfattande viltvård många decennier tillbaka. Att slå undan benen för denna viltvård genom att kraftigt inskränka möjligheterna till predatorkontroll kan få allvarliga och stora effekter för såväl faunan som jägarnas vilja och möjligheter till viltvård”, skriver Jägareförbundet i sitt yttrande.
- Naturvårdsverkets förslag är förkastligt för viltvården. Jägareförbundet ser flera alternativa lösningar. Det finns självklara särskilda skäl som talar för att kråkjakten på våren kan behållas och undantas EU:s, för övrigt föråldrade, fågeldirektiv så att vi kan behålla nuvarande jakt, menar Daniel Ligné.
- Möjligheten att jaga kråka under våren får under inga omständigheter inskränkas. Det är den tid då denna effektiva viltvårdsåtgärd är som allra mest nödvändig. Jägarna måste garanteras möjlighet att jaga då.
- Utöver detta tycker vi att det ska finnas möjlighet att skyddsjakt får bedrivas på enskilds initiativ för att tillgodose viltvården 16 april - 25 april i södra delen och 30 april - 10 maj i norra delen. Eller helt enkelt skyddsjakt året runt. Alltså att man inför möjligheten att jaga kråkfågel med hänsyn till viltvården året runt på samma sätt som dagens möjlighet att skjuta rävvalpar.
Kråkan är en äggplundrare av rang och vårjakten är en möjlighet att under rätt tid på året begränsa kråkans predation som ofta går så långt att den tillintetgör flera övriga fågelarters häckning.
- Vi har flera studier som klart visar att jakten på kråka enkelt kan försvaras eftersom den har en sådan viktig betydelse för andra arters fortlevnad. Vi måste jaga kråkfågel på våren för att kunna bedriva en effektiv predatorjakt och låta hotade fågelarter klara sin häckning även framöver, säger Daniel Ligné
- I Sverige har kråkans predation på känsliga vadararter varit ett problem i naturvården. Under senare år har populationerna av dessa vadararter vänt uppåt i särskilda områden på Öland där bevarandeinsatser med betydande predatorkontroll genomförts.
SKATA
Så kallat ”bobygge” används som kriterie för häckningssäsong. Skatan använder sina bon på ett annat sätt än kråka och kaja och kan bättra på sitt bo året runt vilket gör att det inte går att bedöma skatans häckningssäsong på denna grund. Förbundet anser därför att man övertolkat skatans beteende i relation till de andra kråkfåglarna och att den kan behandlas lika som kråka och kaja i det avseendet.
KAJA
Jägareförbundet vill inte se några inskränkningar i jakttiden på kaja.
- Vi anser att jakttiderna för kaja bör följa samma linje som för kråka. Inga inskränkningar i jakten, säger Daniel Ligné.
- När det gäller kaja finns dessutom en problematik med stora kajflockar i städerna och tillhörande olägenheter. Dessutom upplever förbundet ett snabbt ökande problem med kajor för lantbruket. Att hålla efter bestånden försvåras om man minskar jakttiden. Behåller vi jakttiden minskar behovet av skyddsjakt.
Olika studier och forskningsprojekt som visar betydelsen av vårjakten på kråkfågel:
”Bopredation står för c:a 80 % av den totala andelen misslyckade häckningar på bostadiet. För många arter är dessutom predationen på ungarna en viktig dödsorsak, inte minst hos arter som har borymmande ungar som exempelvis vadare och hönsfåglar.” skriver docent Fredrik Widemo i studien ”Predatorkontroll inom viltförvaltning och naturvård – Viltforum 2008.
Där konstateras också att kråkan är den art bland kråkfåglarna som har störst betydelse som bopredator.
Predatorjakt efter kråkfågel blir alltmer accepterad som en av flera metoder att rädda flera hotade fågelarter, det gäller framför allt olika typer av vadare. Det medger även Naturvårdsverket som i sitt eget ”Åtgärdsprogram för hotade vadare på strandängar, 2015–2019” konstaterar att ”Kråka och kaja står för ungefär lika stor andel av den totala predationen på vadarbon som däggdjur. Vid Faludden på Gotland rövades ca 46 % av alla bon av brushane under åren 1999–2002”, kan man läsa i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram.
”De lokala förhållandena kräver ofta också åtgärder mot andra däggdjur och kråkfåglar.”
I åtgärdsprogrammet framhålls också att ”Huvudinriktningen på all jakt som bedrivs som predatorkontroll ska vara att jakten sker under normala jakttider.”
I en stor brittisk åttaårig praktisk studie reducerades antalet predatorer som kråkor, rävar och vesslor (Fletcher et al 2010). I denna studie kom man fram till att vadarpopulationerna växte om man kombinerade reduktion av antalet kråkor och rävar.
- För 20 år sedan häckade det uppåt 100 kärrsnäppor på strandängarna Klagshamn ner till Lilla Hammars näs öster om Falsterbo. I dagsläget har de minskat till max 20 individer. Med hjälp av övervakningskameror har man konstaterat att anledningen till minskningen är att rävar, grävlingar och kråkfåglar käkar deras ägg, skriver Natursidan.se.
Predatorjakt är naturvård. Ett mycket bra exempel på det är Mörbylånga jaktvårdskrets som under lång tid bedrivit en omfattande predatorjakt för att gynna Ölands vadarfåglar. Nu ser man resultat av sitt arbete. För första gången på 50 år ökar den hotade rödspoven, på ett enda ställe i världen. Öland.
Hård predatorjakt gav fler vadarfåglar (Svensk Jakt) »
Predatorjakt som naturvård (Svensk Jakt) »
Framgångsrikt projekt för att rädda vadare på Öland fyller tio år (Natursdan) »
Predatorjakt gynnar Ölands rödspovar (Svensk Jakt) »
Undersökningar har visat att så mycket som 98 procent av tofsvipornas ägg försvunnit. Andra fåglar som drabbats hårt av äggplundringen är rödbenan, kärrsnäppan och brushanen, skriver Svenska Dagbladet.
Madeleine Lewander
