- Vi är eniga med Naturvårdsverkets förslag att öka jakttiden på gäss och änder, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.
- Det ökande antalet gäss leder ofta till problem när de betar på växande grödor. En utökad jakttid skulle minska kostsamma skador för jordbruket och mildra de problem som gässen orsakar på naturen, tillägger Daniel som suttit med i den jakttidsberedning som utarbetat förslaget.
Startdatum för jakt på grågås och kanadagås, som tidigare varierat över landet, harmonieras i det nya förslaget och föreslås starta samtidigt i hela landet, den 11 augusti. Därutöver föreslås jakttidens slutdatum att senareläggas till den 31 januari
- Varför ska man ändra jakttider? Skälen varierar, till exempel finns nya fakta om arter, att arter ökar eller minskar, eller att markanvändning och klimatförhållanden ändrar brunsttider och migration. Även internationella överenskommelser är med och styr jakttiderna.
Förslaget innebär även liknande förändringar för gräsänder. En tidigare jaktstart i de norra länen och en senareläggning av jakttiden till januari för gräsand, kricka och bläsand. Naturvårdsverkets bedömning är att avskjutningen på änder är låg i förhållande till antalet och ser det naturligt att ha samma jaktstart för fler arter, den 21 augusti. Jakttidens slut föreslås flyttas till den 31 januari, med tanke på något förändrade miljöförhållanden. Enligt Naturvårdsverket påverkar detta inte fåglarnas möjligheter till rast och födosök under vintern.
Jakten i Sverige regleras med olika jakttider för olika viltarter och det skiljer även från norr till söder. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över jakttiderna och sammanställt ett förslag som skickats på remiss till intressenter i viltförvaltningen. Svenska Jägareförbundet med flera har lämnat in synpunkter och till sommaren beräknas ett förslag ligga hos Regeringen.
- En utökad jakttid är ett klokt förslag också med tanke på att vi har mildare vintrar och då stannar fler gäss och änder i landet. Då får vi större möjlighet att skörda denna resurs, vilket är adaptivt och logiskt tänkt av Naturvårdsverket, avslutar Daniel.