Förslag för fällavgifter måste göras om - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundsnyhet

Svenska Jägareförbundet anser att förslaget måste omarbetas rejält och att tanken på en självfinansierad älgförvaltning slopas. Foto: Madeleine Lewander

Förslag för fällavgifter måste göras om

Naturvårdsverkets förslag om att ersätta fällavgifter med områdesavgifter får hård kritik av Svenska Jägareförbundet.
– Det här förslaget är ofullständigt och inte möjligt att genomföra förrän det omarbetats rejält, säger Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent.

2020-11-04

Naturvårdsverket har utrett frågan om hur älg- och kronviltsjakten ska finansieras. Nyligen lämnades förslaget om att slopa fällavgifterna och införa ett nytt system med områdesfinansiering in till regeringen.

Bakgrunden till utredningen är att i takt med att älgstammen minskar gör intäkterna från fällavgifterna samma sak. Men det gör inte länsstyrelsernas kostnader.

Uppdraget från regeringen var i mångt och mycket ett beställningsverk på en områdesfinansierad klövviltförvaltning, vilket verket själv hade begärt. Regeringen har i sin tur lagt till att förslaget ska vara självfinansierat. Det vill säga att jägarna ska betala kostnaderna för länsstyrelsens arbete.

Naturvårdsverkets förslag går i korthet ut på att älgförvaltningen ska finansieras genom en storleksbaserad områdesavgift för licens- och älgskötselområden medan fällavgift kvarstår för älg som fälls inom oregistrerade områden. I syfte att underlätta införandet av den nya finansieringsmodellen föreslår Naturvårdsverket att storlek på̊ områden kan anges i areal eller avskjutningsmål/tilldelning.

–  Vi ser stora brister med detta system. Det blir i slutänden dyrare och krångligare. Därtill har inte verket beaktat alla delar som kommer att påverkas, säger Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent.

Eftersom samhället ställer krav på insyn, beslutsunderlag och medbestämmande över älgjakten drivs kostnaderna iväg för administration och byråkrati.

– Det är helt orimligt att enbart jägarna ska betala priset för att staten, via länsstyrelserna, vill öka kraven och administrationen. När intäkterna minskar borde länsstyrelserna då främst hantera detta genom att effektivisera sin administration och förvaltning. Inte begära mer pengar från jägare och markägare, säger Anders Nilsson.

Svenska Jägareförbundet anser därför att förslaget måste omarbetas rejält och att tanken på en självfinansierad älgförvaltning slopas.

– Grundinställningen måste vara att kostnader och administrativa rutiner ska vara så enkla och kostnadseffektiva att det inte behövs ökade intäkter. Vill myndigheterna sedan öka administrationen och ha mer insyn och kontroll över jakten måste man använda skattemedel för att finansiera de delarna.

– Jakten blir inte mer effektiv av att byråkratisera den och samtidigt öka kostnaderna för att fälla vilt. Tvärtom blir det kontraproduktivt, säger Anders Nilsson.

Några synpunkter på förslaget.

  • Kontraproduktivt att öka kostnaderna för att få fälla vilt.
  • Orättvist system om man ska betala ”fällavgift” innan jakten för älgar som kanske inte finns. Innebär en inskränkning i äganderätten.
  • Kostnaden kommer att hänföras till jägarna vilket leder till att kostnader för jakten ökar.
  • Fastigheter som har upplåtit jakträtt på lång tid har inte beaktats i utredningen
  • Naturvårdsverket anger att modellen passar för en framtida flerartsförvaltning. Man antyder att fällavgifter för ytterligare viltslag kan komma. Samtidigt föreslår myndigheten utökad allmän jakt på fler klövvilt i sitt jakttidsförslag. Detta förslag och jakttidsförslaget hänger inte ihop.
  • Förslaget leder troligen till minskad samverkan mellan jägare och markägare.
  • Naturvårdsverket berör inte den dubbla jakträtten kopplat till älgjakts som omfattar stora områden i nordvästra Sverige.
  • Ökade registreringskostnader motverkar samarbete mellan jägare.
  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick