Riksdagen har antagit mål för vargstammen och att koncentrationerna av vargstammen ska minska där stammen är som tätast. Det beslutet är fortfarande inte genomfört vilket har lett till en utbredd misstro mot det som ska vara en fungerande vargförvaltning.

För oss som lever och verkar i Mellansverige där vargtätheten är som högst är situationen ohållbar. Jakthundar skadas och dödas vilket gör jakt med löshund
nästan omöjlig. Viltstammarna minskar och skyddsjakt på vargar som skadar hundar tillåts allt för sällan.

Det påverkar även möjligheten att ha frigående djur. I förlängningen påverkas vårt öppna landskap som växer igen med mindre biologisk mångfald som följd.

Det är det här som gör att det är jätteviktigt att de människor som får leva med de negativa konsekvenserna av den stora vargstammen också ska ha ett avgörande inflytande när besluten tas.

Det har sedan vargens återkomst getts löften om stammens framtida storlek. Löften som inte har hållits. Därför är det nu viktigt att få till en förvaltning som tydligt leder till en så liten vargstam som möjligt inom ramarna för riksdagens beslutade nivå.

Sofie Larsson
Ordförande Jägareförbundet Västmanland

Länsordförandes krönika i Svensk Jakt nr 11/2020