Titta – så mycket vilda djur finns det där du bor - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Press

Ett av ungefär en halv miljon rådjur i Sverige. Se statistik för Sveriges klövvilt i bifogade diagram.

Titta – så mycket vilda djur finns det där du bor

Hur utvecklas stammarna av klövvilt där du bor?
– När det gäller småviltet påverkar knappt jakten stammarnas storlek. Men för klövvilt är det jakten som styr stammens storlek, säger riksjaktvårdskonsultent Daniel Ligné. Svenska Jägareförbundet har koll på allt vilt – få det du också.

2021-11-17

Ibland tror man att jägarna själva bestämmer om viltstammarnas storlek. Men så ser inte verkligheten ut.

– Nej, både vilka metoder som används i jord- och skogsbruk avgör hur mycket föda det finns och markägarnas önskemål har en avgörande betydelse för hur mycket klövvilt det finns i landet, säger Daniel Ligné.

För att hålla koll på viltstammarna i Sverige har Svenska Jägareförbundet sedan 1938 följt upp hur mycket vilt som fälls.

– Genom avskjutningen har vi på ett bra sätt kunnat följa trender och förändringarna i viltstammarnas storlek. Men det är viktigt att känna till att viltförvaltning i Sverige sker lokalt och regionalt. Så det finns all anledning att gå djupare in i statistiken på Viltdata.se för att se och förstå alla skillnader, säger Daniel Ligné.

Så här ser utvecklingen ut för klövviltet i Sverige. (Och vill ni se ur det ser ut just i ert län – klicka här.)

Älg

Under de gångna 40 åren har älgstammens storlek varierat väldigt mycket. Efter att älgstammen ökade mycket på grund av ett förändrat skogsbruk och att man började spara fler älgkor ville länsstyrelserna minska stammen. Länsstyrelserna tillät en stor avskjutning, men hann inte med att följa upp utvecklingen av stammen. Detta innebar att de stora tilldelningarna tilläts för länge, vilket medförde att älgstammen minskade mer än vad som var planerat.

Därefter har älgstammen vuxit och minskat i storlek. I vargområdet har förvaltningen försvårats både av att vargen tar många älgar, och även av att det är svårt att jaga med lösa jakthundar.
När det nya älgjaktsystemet trädde i kraft 2012 fick markägarna makten över älgförvaltningen. Sedan dessa har älgstammen – utifrån en medveten strategi – minskat varje år. Idag har Sverige sin minsta älgstam på 40 år.

Jaktåret 2020/2021 fälldes cirka 80 300 älgar.
Stammens storlek uppskattas till: 250 000–300 000 djur

Läs mer om älgen här.

Rådjur

Avskjutningen av rådjur har legat runt 100 000 djur under en lång period. Rådjur finns över nästan hela landets yta – dock inte i alpin miljö. Men när räven – som tar många rådjur – drabbades av skabb – ökade stammen snabbt i storlek. Avskjutningen ökade markant för att hantera stammens stora tillväxt. I takt med att rävskabben minskade har stammen och avskjutningen gått tillbaka till den nivå som förekom innan sjukdomen dök upp.

Lokalt där lodjursstammen växt sig för tät, har rådjursstammen tillfälligt nästan slagits ut. Men sedan – när rovdjuren minskat i antal – har rådjursstammen stabiliserat sig på tidigare nivåer.

Jaktåret 2020/2021 fälldes cirka 115 000 rådjur.
Stammens storlek uppskattas till: 400 000–500 000 djur

Läs mer om rådjuret här.

Dovvilt

Dovviltet är introducerat till Sverige för cirka 500 år sedan. Djuren är oftast knutna till större gårdar och gods. Eftersom arten är ortstrogen går spridningen från sina kärnområden väldigt långsamt. Arten lever i flockar som kan bli stora och täta. Det är vanligt med tätheter på 200 djur per 1 000 hektar. Trots att dovvilt finns i de flesta länen, i södra och mellersta Sverige, är stammen långt ifrån spridd över landskapen – utan finns bara i vissa områden.

I början av 1980-talet fälldes under 2000 djur. Men i mitten på 1990-talet började avskjutningen att öka, vilket berodde på att stammarna ökade. Under de senaste fem åren har avskjutningen ökat snabbt. Detta har högst sannolikt inte räckt för att bromsa stammens tillväxt. Om bara något år kommer det troligen att fällas fler dovvilt än älg.

Jaktåret 2020/2021 fälldes cirka 70 000 dovvilt.
Stammens storlek uppskattas till: 200 000–250 000 djur.

Läs mer om dovvilt här.

Kronvilt

Kronviltet är en inhemsk art som inte finns överallt i landet. I södra Skåne finns en spillra kvar av den svenska rasen. I övriga delar av landet – ända upp till Västerbotten – finns djur som härstammar från exempelvis Norge och Skottland.

Stammen har sakta ökat i storlek. I början av 1980-talet fälldes cirka 300 djur. Men runt millennieskiftet tilltog ökningstakten och 2018 fälldes drygt 11 000 kronvilt. Djuret som huvudsakligen förvaltas i kronskötselområden fick då ändrade regler, i syfta att öka avskjutningen. Det mesta pekar nu på att stammen minskar i storlek då avskjutningen gått ned.

Jaktåret 2020/2021 fälldes cirka 7 500 kronvilt.
Stammens storlek uppskattas till: 20 000–30 000 djur.

Läs mer om kronvilt här.

Vildsvin

Vildsvinet är en inhemsk art som utrotades (troligen redan under vikingatid). Efter rymningar från hägn på 1970-talet – och troligen också olagliga utsättningar – har stammen spridit sig över stora delar av Sverige. Stammen kommer fortsätta att sprida sig under många år innan alla områden är återbesatta. Vildsvinet har förutsättningar att öka snabbt i antal. 1990 fälldes cirka 340 djur. Tio år senare fälldes cirka 4 700. Avskjutningen har därefter ökat.

Den stora avskjutningen har bromsat tillväxten och lokalt även inneburit att stammen minskar. Vildsvinen är idag Sveriges vanligaste jaktbyte – och det fälls dubbelt så många vildsvin som älgar.

Jaktåret 2020/2021 fälldes cirka 158 000 vildsvin.
Stammens storlek uppskattas till: 200 000–300 000 djur

Läs mer om vildsvin här.

För mer information kontakta Svenska Jägareförbundet:

Region norr, Björn Sundgren: 070-330 06 77

Region mitt, Hans Johansson: 070-330 06 53

Region syd, Jesper Einarsson: 076-776 60 33

Fri att använda. Grafik: Svenska Jägareförbundet

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick